Regionförvaltningsverket: Wolt-buden är löntagare – matbudsbolaget tänker överklaga

Arbetarskyddsmyndigheten kräver att hemkörningstjänsten Wolt ska stå för budens arbetsgivarutgifter. Bild: Sofie Fogde/SPT

Beslutet från regionförvaltningsverket är inte juridiskt bindande.

Arbetarskyddsmyndigheten vid regionförvaltningsverket (RFV) anser att de bud som jobbar för hemkörningstjänsten Wolt ska betraktas som löntagare. Wolt har hittills klassat buden som företagare.

Arbetarskyddsmyndigheten kräver att Wolt ska föra bok över budens arbetstimmar och stå för alla arbetsgivarutgifter såsom pensionsförsäkringen. RFV fattade sitt beslut på måndagen.

Wolt har nu 14 dagar på sig att antingen rätta sig efter beslutet eller överklaga det till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Enligt RFV bygger beslutet på en helhetsbedömning som i sin tur förlitar sig på arbetstidslagstiftningen.

RFV lyfter bland annat fram att Wolt leder, kontrollerar och övervakar arbetet via sin plattform. Buden kan därmed inte påverka det arvode de får per leverans. Enligt uppgifter från Servicefacket Pam får buden cirka 5 euro per leverans.

"Endast en domstol kan fatta ett juridiskt bindande beslut i frågan. Med tanke på parternas rättsskydd och frågans samhälleliga betydelse vore det önskvärt att vi får en domstols avgörande i det här ärendet", säger Eerik Tarnaala vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

I Sverige och Norge har Wolts konkurrent Foodora redan slutit kollektivavtal med sina bud.

"Vi överklagar"

Wolt tänker inte foga sig efter RFV:s vilja och kommer att överklaga beslutet. Det meddelar Juhani Mykkänen, en av grundarna, i ett pressmeddelande. Han lyfter fram att det bara är RFV och Arbetsrådet, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, som entydigt klassar matbuden som anställda.

Skatteförvaltningen, Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden och Olycksfallsförsäkringscentralen har däremot gjort avgöranden som stöder Wolts tolkning –att matbuden är företagare.

"RFV säger att många faktorer talar för en tolkning av matbuden som företagare, att lagstiftningen måste förnyas, och att det behövs ett juridiskt avgörande. Vi håller med om alltihop", säger Mykkänen.

Han menar att en stor del av matbuden uppskattar friheten som kommer med företagandet över anställningstryggheten. Enligt en undersökning som Wolt beställde av Taloustutkimus i somras föredrar 56 procent av företagets matbud företagarmodellen framom att bli anställda.

"Många av dem arbetar för flera plattformar och har önskat att vi kämpar för den nuvarande modellen", säger Mykkänen.

Om Wolt tvingades anställa sina matbud skulle majoriteten av de nuvarande 5 000 matbuden förlora jobbet, enligt Mykkänen. De kvarvarande 2 000 matbuden skulle få chefer, arbetsscheman och resultatmål, samtidigt som friheten och lönen skulle sjunka, fortsätter han.

"Matbudet får betalt per uppdrag, och ersättningen är mer än 50 procent högre än den vore i ett anställningsförhållande. Är man inte nöjd med ersättningen för en leverans kan man säga nej", säger Mykkänen.

Plattformsföretag som Wolt och Foodora har varit omdebatterade i flera år. I många länder, såsom Sverige, Norge och Danmark, har man redan slagit fast att matbudens arbetsvillkor dikteras så starkt av företagen att de ska räknas som anställda.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning