Regeringschefen Suu Kyi: Domstolen har fått felaktig bild av situationen i Myanmar

Aung San Suu Kyi anländer till rätten. Bild: Peter Dejong/AP/TT

Situationen i den delstat i Myanmar där rohingyerna bor är komplex. Internationella domstolen har fått en "ofullständig och felaktig bild", hävdar regeringschefen Aung San Suu Kyi när hon försvarar sitt land mot anklagelserna om folkmord.

Myanmar har helhjärtat undertecknat FN:s folkmordskonvention, inleder Suu Kyi.

Men den är inte tillämplig i fallet Myanmar, anser den tidigare fredsikonen, även om många civila människors lidande är odiskutabelt och en följd av den väpnade konflikt som rasat i delstaten Rakhine.

Gambia, som anmält Myanmar för brott mot folkmordskonventionen, har gett Internationella domstolen (ICJ) en "ofullständig och felaktig bild" av situationen, säger Suu Kyi.

Läget är komplext där, påpekar hon, med en konflikt mellan buddhister och muslimer.

– Konflikten går tillbaka i århundraden och har varit särskilt svår de senaste åren.

Suu Kyi redogör för hur rohingyernas rebellarmé strider för självständighet och har stått för mängder av väpnade angrepp, bland annat mot flera polisstationer 2016.

Inte enda hypotesen

Mot bakgrund av den våldsamma konflikten i delstaten måste ICJ beakta att det inom Myanmars armé finns andra motiv till operationer än att utrota rohingyer, säger Suu Kyi.

– Nog måste domstolen se att folkmord inte kan vara den enda hypotesen, säger hon.

Suu Kyi hävdar också att landets egna utredningar av övergrepp i Rakhine har den största kunskapen om vad som hände där under 2017, då våldet rasade som mest. Militärer som gjort sitt skyldiga till krigsbrott ska straffas, intygar hon.

– De rättsprocesserna måste få ha sin gång, säger hon och frågar retoriskt:

– Kan det finnas ett uppsåt om folkmord hos en stat som ställer sina soldater till svars?

Kan splittra

Suu Kyi skyller våldet i delstaten på rohingyernas väpnade uppror.

Det är olyckligt om internationella domstolar går in i nationella rättssystem i onödan, anser Suu Kyi. En internationell process kan splittra Myanmar och underminera försoningssträvanden i Rakhine.

Hon hävdar också att det nu görs stora offentliga investeringar i ekonomisk utveckling av det fattiga Rakhine och repatriering av flyktingar.

– Hur kan det pågå folkmord eller finnas ett sådant uppsåt när sådana satsningar görs i Rakhine? säger hon och lämnar strax därefter över ordet till sitt juridiska ombud.

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hösten 2017 flydde hundratusentals rohingyer sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdade att man genomfört insatser mot "extremterrorister" och lade skulden för våldsamheterna på gerillagrupper.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Organisationen krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden med flera.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning