Regeringen vill skärpa terrorlagar – debatten efter dådet är i gång

Bild: Lehtikuva/Jonathan Nackstrand

Den svenska regeringen vill skärpa terrorlagarna så att det blir förbjudet att vara med i en terrororganisation. I Sverige pågår nu en diskussion om fredagens terrorattentat hade kunnat undvikas, och vad som ska göras med tanke på att förhindra fler.

STOCKHOLM I Sverige är det förbjudet att åka på terrorkrigsresor och finansiera terrororganisationer. Men det är inte kriminaliserat att delta i en terrororganisation. Regeringen ska nu snabbutreda möjligheterna att förbjuda också det.

– I dag är det så att det måste knytas till ett specifikt terrorbrott. Vad vi nu säger är att om du är aktiv i den organisationen som ägnar sig åt terrorbrott, då ska du kunna fällas för det, säger justitieminister Morgan Johansson till nyhetsbyrån TT.

Han talar om att också ett mer allmänt stöd, som att hjälpa med transporter eller erbjuda övernattningsmöjligheter, ska vara straffbart.

Frågan har blivit högaktuell efter fredagens lastbilsattack i Stockholm. Men redan tidigare har luckor i lagstiftningen påtalats.

Magnus Ranstorp är terrorforskare på Försvarshögskolan och ser att en skärpning av lagen är viktig. Enligt honom är risken i dag för att åka fast liten och det är svårt att få fällande domar.

Ranstorp hör till dem som har kritiserat Sverige för att inte göra tillräckligt i arbetet mot våldsbejakande extremism.

– Jag brukar ofta säga att extremister möter inget motstånd i Sverige.

Enligt honom finns det "en hel kedja av saker" som borde åtgärdas, bland annat förebyggande arbete i förorter.

Men om just det hade kunnat förhindra fredagens dåd är svårt att säga.

– Ju mer sensorer man har, ju mer individer som kommer i kontakt med personer som har den här läggningen, desto större chans är det ju. Det går inte säga att det hade hjälpt, men chanserna hade varit större.

Ser han till hela kontexten i fallet tror han ändå det hade varit svårt att hindra dådet.

Det är inte känt hurdan koppling den terrormisstänkte Rakhmat Akilov har till exempelvis IS. Rikspolischefen Dan Eliasson har sagt att han har "visat intresse för extremistiska miljöer, däribland IS". Känt är att IS har talat för metoden att utföra dåd med lastbil.

"Svagt system"

När Sverige frågar sig om dådet hade kunnat undvikas handlar mycket om varför inte Akilov hade utvisats. Rakhmat Akilov sökte asyl 2014 men fick avslag i juni 2016 eftersom hans berättelse inte ansågs trovärdig.

Säkerhetspolisen har sagt att den misstänkte gärningsmannen funnits i deras underrättelseflöde, men att uppgifterna som kommit in inte gått att belägga. Därför var han inte "flaggad" på något sätt när polisen fick ta över hans utvisningsärende i februari 2017. Han efterlystes men inga övriga åtgärder vidtogs.

Magnus Ranstorp tycker att Säpos bedömning verkar ha varit riktig.

– Det fanns inga konkreta misstankar, därför fanns ingen information att ge vidare.

Däremot tycker han det är anmärkningsvärt att Akilov – på basis av skatteuppgifter som svenska medier har tagit del av – har lyft lön men att myndigheterna inte har letat efter honom på de arbetsplatserna. SVT har skrivit att minst två personer har använt samma namn, så att lön har utbetalats till Akilov från en arbetsgivare men att en annan person än den häktade har utfört arbetet.

– Det visar hur svagt systemet är, säger Ranstorp.

Avslag

Vad gäller utvisningen är det inte sagt att Akilov hade tvingats lämna landet även om han hade påträffats. I Dagens Nyheter förklarar gränspolischefen Patrik Engström att en dom från EU-domstolen gör utvisning med tvång till diktaturen Uzbekistan svår. Uzbekiska medborgare som sänds tillbaka riskerar att utsättas för tortyr.

Den politiska debatten om vad som ska ske med de här personerna är i gång.

– Om det är svårt att verkställa avvisningen ska man ändå inte vara på fri fot, om man inte får vara i Sverige. Då kan det handla om att sättas i förvar, har de borgerliga Moderaternas ledare Anna Kinberg Batra sagt till nyhetsbyrån TT och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson har varit inne på samma linje.

I Sverige finns ungefär 300 platser i förvar, medan ungefär 10 000 som har fått avslag har gått under jorden, och bör betonas: av mycket olika skäl.

Patrik Engström säger till Dagens Nyheter att det som skulle behövas är mer folk som kan ägna sig åt inre utlänningskontroller och också kompetens för att göra dem. I Sverige är frågan ändå infekterad. Det så kallade Reva-programmet med kontroller i bland annat tunnelbanan som avslutades 2014 fick hård kritik för att ha varit för godtyckligt.

Mer skyddade gågator har också efterlysts.

– Man får göra det proportionerligt. Skyddar man dem flyttas måltavlan. Det handlar om att ha någon form av beredskap. Vissa gågator är mer utsatta än andra, vissa områden är mer utsatta än andra. Det får man bara ha hänsyn till, säger Magnus Ranstorp.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00