Regeringen vill se avgiftsfri småbarnspedagogik och fler högskoleutbildade i framtiden

Positiv särbehandling som ett permanent inslag i finansieringen av utbildningen är en av åtgärderna i den färska utbildningspolitiska redogörelsen. Bild: Mostphotos

I framtiden ska småbarnspedagogiken vara avgiftsfri, antalet utländska studerande vid de finländska högskolorna flerfaldigas och minst hälften av finländarna ha en högskolexamen. Det är några av målen i regeringens utbildningspolitiska redogörelse, som gavs till riksdagen på torsdagen.

Målen med den färska utbildningspolitiska redogörelsen är inget mindre än att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla stadier, öka jämlikheten och barns och ungas välmående och se till att Finland är ett attraktivt land att studera, forska och investera i, heter det. Här finns mycket att göra, och redogörelsen som sträcker sig ända fram till 2040-talet föreslår en totalrevidering av lagstiftning och finansiering.

– Vårt utbildningssystem är fortfarande ett av världens bästa. För att det ska vara det också i fortsättningen måste vi utveckla det med rätt utgångspunkter, sade undervisningsminister Jussi Saramo (VF) då redogörelsen presenterades, och listade en lång rad utmaningar: krympande åldersklasser, växande regionala skillnader, försämrad jämlikhet i utbildningen, lågt deltagande i småbarnspedagogiken och familjebakgrundens betydelse.

De här utmaningarna ska överbryggas med start på dagis, där avgifterna ska sänkas och småbarnspedagogiken enligt redogörelsen på långsikt bli avgiftsfri. Dessutom ska systemet med positiv särbehandling stärkas och finansieringen garanteras, för att motverka social ojämlikhet och segregering.

– Meningen är att finansieringssystemet skulle identifiera att villkoren kan variera. Det handlar om jämlikhet, behoven kan vara mycket olika i olika skolor. Det är viktigt att alla kan lita på att den egna närskolan är den bästa skolan, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko (C).

Undervisningsminister Jussi Saramo och forsknings- och kulturminister Annika Saarikko presenterade den utbildningspolitiska redogörelsen på torsdagen. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Alla ska få en examen

För tillfället blir ungefär 15 procent av de unga utan en examen på andra stadiet, och ett av målen är att alla unga i framtiden ska ha en examen på andra stadiet. Minst hälften ska avlägga en högskoleexamen 2030.

– I livet, och arbetslivet, behövs i fortsättningen allt högre och mer specialiserat kunnande. Minskande åldersklasser väcker frågor om hur vi kan garantera en god och jämlik utbildning överallt i landet. Finland klarar sig bara om vi kan garantera att allt fler kan skaffa sig allt högre utbildning, och uppdatera sitt kunnande under hela livet, säger Saramo.

Någon helhetskalkyl över kostnader eller finansiering finns inte.

– Men tanken är att den kalkylerade besparingen av de krympande åldersklasserna ska användas till att i stället förbättra undervisningens kvalitet. Nu syns också coronakrisen hos eleverna som en svacka i välbefinnande och inlärning, och följderna av det hoppas vi att också kommande regeringar beaktar, säger Saramo.

För att fler ska kunna få en högre utbildning ställer redogörelsen som mål att startplatserna vid högskolorna ökas, och här har arbetet redan inletts.

– En av de kanske viktigaste poängerna är att utbildningen nu ska utvecklas med människan, den som lär sig, i fokus. Ett starkt system är bra, men vi behöver system som är mer flexibla och beaktar individuella behov, säger Saarikko.

Avsikten är också att locka fler utländska högskolestuderande, så att antalet tredubblas fram till 2030. Regeringen hoppas dessutom att de trivs så bra att tre av fyra stannar kvar på den finländska arbetsmarknaden efter avslutade studier.

– Målen är ambitiösa men inte omöjliga. I framtiden har invandringen och internationella experter en ännu större betydelse, säger Saarikko.

Besvikelse över finansieringen

Den senaste utbildningspolitiska redogörelsen gavs 2006, och också den färska redogörelsen sträcker sig långt in i framtiden över flera regeringar av olika schatteringar.

Och alla är inte nöjda. Riksdagsledamoten Sari Multala (Saml), som suttit med i den parlamentariska uppföljningsgruppen, kritiserar regeringen för hemlighetsmakeri på slutrakan.

"Inte ens vi i den parlamentariska gruppen har fått information om när redogörelsen ska godkännas och offentliggöras. Gruppen har inte heller samlats för att behandla eller godkänna den slutliga redogörelsen", säger Multala i ett pressmeddelande.

Enligt Multala är flera åtgärder plockade nästan direkt ur regeringsprogrammet.

"Det är svårt att se redogörelsen som ett handlingsprogram på lång sikt om det bara har regeringspartiernas godkännande", säger Multala.

Bildningsarbetsgivarna uttrycker för sin del besvikelse över att de goda föresatserna inte backas upp av några beslut om finansiering.

"I vårt utlåtande föreslog vi att den offentliga satsningen på utbildningen skulle höjas till nordisk nivå fram till 2030. Satsningar på utbildning och forskning är nyckeln till ökad produktivitet, innovationer av världsklass, hållbara offentliga finanser och därigenom ökad välfärd", säger Laura Rissanen, direktör på Bildningsarbetsgivarna, i ett pressmeddelande.

Riksdagsledamoten Saara Hyrkkö (Gröna), som suttit med i den parlamentariska uppföljningsgruppen, är på samma linje.

"Gröna riksdagsgruppen har föreslagit att Finland borde förbinda sig att höja utbildningsfinansieringen till samma nivå som i de andra nordiska länderna, alltså minst 6,5 procent av bruttonationalprodukten", skriver Hyrkkö i ett pressmeddelande.

Den svenskspråkiga utbildningen ska utvecklas parallellt med den finskspråkiga, heter det i regeringen färska utbildningspolitiska redogörelse.

För att stärka samordningen av den svenskspråkiga utbildningen ska Undervisnings- och kulturministeriet utse en tjänsteman med uppgift att säkerställa att särdragen hos den svenskspråkiga utbildningen beaktas i utvecklingsarbetet.

Data som rör svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik ska samlas på ett sådant sätt att den kan granskas också separat.

Redogörelsen identifierar utmaningar bland annat då det gäller att ordna med svenskspråkig småbarnspedagogik för alla familjer som behöver det, och bristen på såväl svensk- som finskspråkiga småbarnspedagoger. För att åtgärda problemet stipuleras att särskild uppmärksamhet ska fästas vid att det finns tillräckligt med utbildningsplatser.

Också barn och ungdomar med invandrarbakgrund ska ha tillgång till en fungerande svenskspråkig utbildningsväg i alla tvåspråkiga regioner.

Utveckling av högklassiga svenskspråkiga läromedel som är förenliga med läroplanen förutsätter tillräckliga resurser på alla utbildningsstadier.

Den utbildningspolitiska redogörelsen tar sikte på 2040-talet. Den förra redogörelsen gjordes 2006.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning