Regeringen vill förbjuda de här historiska bilderna – och tusentals liknande

Om två månader kan det bli förbjudet för museer, arkiv och bibliotek att tillhandahålla historiska bilder på okända men identifierbara människor. – Det känns ganska bisarrt om en stor del av vårt kulturarv blir otillgängligt, säger Anders Adlercreutz.

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft den 28 maj ska värna om personuppgifter och personlig integritet. Då får Finland en nationell dataskyddslag, som ersätter bland annat personuppgiftslagen.

Det lagförslag som regeringen lämnat till riksdagen är ändå mycket problematiskt på en punkt, hävdar bibliotekens, arkivens och museernas juridiska nätverk (Kam). Propositionen, som Justitieminsiteriet har berett och som precis lämnats till riksdagens förvaltningsutskott, säger att inte ens bibliotek, arkiv eller museer får publicera digitala historiebilder som innehåller "speciella personuppgifter", utan de avbildade personernas samtycke.

Här avses det som tidigare kallades "känsliga personuppgifter", alltså exempelvis uppgifter om etnisk tillhörighet, politiska åsikter, sexuell läggning, religiös övertygelse eller hälsotillstånd. Lagen gäller enbart människor som fortfarande lever. Samtycke är i praktiken omöjligt att begära i efterhand eftersom personerna är anonyma på bilderna.

Lagförslaget skulle innebära att museernas webbplatser och elektroniska bildbanker inte kunde tillhandahålla bilder på vanliga människor på exempelvis kyrkliga bröllop, första maj-marscher eller partikongresser om personerna är identifierbara och om det är möjligt att de fortfarande är vid liv.

– Det finns hundratusentals bilder på människor som sysslar med allt möjligt, säger Jonas Lång som representerar Svenska litteratursällskapet i Kam.

Bilden från fackrörelsen FFC:s 50-årsfestligheter 1980 avslöjar flera identifierbara personers fackliga engagemang och kan därför inte publiceras, om regeringens proposition godkänns som sådan. Merparten av personerna är sannolikt vid liv, men deras identitet okänd, varför det i praktiken blir omöjligt att begära deras samtycke. Bild: Helsingfors stadsmuseum / Elantosamlingen / H. Heinonen

Detta har bland annat Kam och Undervisningsministeriet påpekat under beredningen, men Justitieministeriet har inte beaktat det.

– Det är ofattbart. Justitieministeriet har antingen varit nonchalant eller inte förstått vad det handlar om, säger Museiförbundets generalsekreterare Kimmo Levä som leder Kam.

Kam vädjar till riksdagens förvaltningsutskott att göra ett undantag för biblioteken, museerna och arkiven. I annat fall riskerar de att tvingas lägga ner sina webbtjänster eller bildbanker och avbryta omfattande digitaliseringsprojekt. Museerna hävdar att det skulle förvränga historien att vissa minoriteters samhällstillhörighet aktivt glöms bort.

– Det är svårt att tro någon vill det, utom kanske de som berett förslaget, säger Levä.

EU-förordningen kräver inte något sådant. Den är rätt strikt, men ger ett visst nationellt rörelseutrymme vid tillämpningen, påpekar Jonas Lång.

– Justitieministeriet har varit ganska försiktigt med att utnyttja det utrymmet, säger han.

Riksdagens förvaltningsutskott ska ta upp frågan efter påsk. Anders Adlercreutz (SFP) säger att man måste få in ett undantag för bibliotekens, arkivens och museernas del.

– Annars blir en stor del av vårt kulturarv otillgängligt för allmänheten.

Adlercreutz bedömer att Justitieministeriets strikta tolkning av EU-förordningen är ett försök att ta det säkra före det osäkra.

– I skenet av den senaste tidens händelser finns det en försiktighet i anslutning till personuppgifter, men det känns ganska bisarrt att dra gränsen så här.

HBL har inte lyckats nå nyckelpersonerna vid Justitieministeriet för en kommentar.

Bilden från president Kekkonens begravning 1986 avslöjar några identifierbara personers hälsotillstånd och kan därför inte publiceras utan deras samtycke, enligt det aktuella lagförslaget. Flera av personerna kan på goda grunder antas vara vid liv, men deras identitet är okänd, varför det är omöjligt att begära deras samtycke. Bild: Helsingfors stadsmuseum / Matti Karjanoja

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00