Regeringen trycker på, vårdreformen glider framåt

Ministrarna Pirkko Mattila, Antti Häkkänen, Annika Saarikko och Anu Vehviläinen är övertygade om att riksdagen ska kunna godkänna vårdreformen efter att regeringen har instruerat social- och hälsovårdsutskottet om hur det ska åtgärderna de grundlagsrelaterade bristerna i regeringens ursprungliga lagförslag.Bild: Niklas Tallqvist

Justera så lite som möjligt i lagtexten och driv vårdreformen i mål. Det är åtminstone implicit regeringens hälsning till riksdagen. Går det vägen klubbas reformlagarna före valet, och de första landskapen slår upp sina nya enheter om ett och ett halvt år.

Landskaps- och vårdreformen tog ytterligare ett steg framåt då regeringen lämnade in sitt bemötande på måndagen. Man var tvungen att bemöta den kritik som riksdagens grundlagsutskott hade framfört på lagförslagen om reformen, för annars skulle det inte heller den här valperioden ha blivit någon vårdreform.

– Förändringarna är betydande, men de berör inte själva reformverktygen utan detaljer i lagtexten.

Det säger omsorgsminister Annika Saarikko (C) då hon tillsammans med tre ministerkollegor redogör för kontentan i bemötandet. Regeringen föreslår att riksdagens social- och hälsovårdsutskott ska göra smärre justeringar i lagförslagen så att dessa ska kunna passera det fruktade nålsögat, grundlagsutskottet, och slutligen godtas av en majoritet av ledamöterna i riksdagens plenisal innan valperioden är slut nästa vår.

Man kan inte undgå att notera det nästan triumferande tonfallet då både Saarikko och justitieminister Antti Häkkänen (Saml) framhåller att justeringarna snarast är juridisk-tekniska, att det inte ligger någon egentlig politik i dem. Utan att ifrågasätta detta ska man inte glömma att syftet med justeringarna är att driva i mål en reform som styrts av två regeringspartiers respektive politiska intressen, Centern landskapsmodell och Samlingspartiets valfrihetsmodell.

Som en slags bekräftelse på detta säger statsminister Juha Sipilä (C) under en pressträff på Gullranda att regeringen har genomfört de ändringar som grundlagsutskottet krävde.

– Det var inte ett politiskt beslut utan ändringar som krävdes på grund av grundlagen, säger Sipilä och bedömer att reformen riksdagen kommer att godkänna reformen.

Valfrihet införs successivt

Grundlagsutskottet hade bland annat kritiserat tidtabellen, man befarade att valfriheten ska träda i kraft för snabbt (1 januari 2021). Nu senarelägger man starten med exakt ett år, men öppnar också för att införa den i faser. Alla landskap behöver inte följa samma tidtabell. De som är redo bums kan införa valfriheten redan 2020. Utifrån regeringens enkät till landskapen är de flesta beredda att starta 2021, och resten väntas hänga på 2022. På särskild begäran kan man få respit till 2023.

– Grundlagsutskottet gav grönt ljus för valfriheten i sig, så vi var bara tvungna att se till att den kan införas successivt, säger Häkkänen.

Grundlagsutskottet var likaså kritiskt till hur reformen är tänkt att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter. Här går regeringen in för en mer förpliktande ordalydelse: landskapen ska inte bara "i mån av möjlighet" se till att de språkliga kraven verkställs, utan de "ska främja" att så sker. Riktigt vad det betyder i praktiken återstår att se, för det är ingen enkel match för ett landskap att tvinga fram vård på svenska i privata bolag.

Regeringen tänker fortfarande inte lämna in någon notifikation till EU, som kunde säkerställa att modellen inte bryter mot EU-reglerna för statsstöd. Den officiella förklaringen är att inget annat EU-land heller har gjort så. En rent praktisk orsak, som ministrarna inte nämner, är att en sådan process troligen skulle dröja över riksdagsvalet och därmed äventyra hela reformen.

Men för att reformen inte heller senare ska kunna stupa på eventuella fallgropar i Bryssels regeldjungel kompletterar regeringen lagförslaget med paragrafer som gör det svårare även för den mest nitiska EU-byråkrat att stjälpa lasset.

Luckrar upp finansieringskrav

Grundlagsutskottet var också kritiskt till hur regeringen tänker sig att samhället ska finansiera vårdtjänsterna om privata bolag plötsligt lägger ned sin verksamhet, exempelvis av lönsamhetsskäl. Eftersom vården måste tryggas under alla omständigheter är det oklart om lagen verkligen kan säga att kostnaderna inte får öka med mer än 0,9 procent om året.

Regeringen vill inte pruta på det målet, och föreslår därför att social- och hälsovårdsutskottet preciserar lagtexten både i fråga om finansieringen av landskapen och enskilda, eventuella krislandskap. Ett enskilt landskap föreslås få rätt till tilläggspengar om det inte förmår erbjuda nödvändig vård. I den tidigare versionen talade man om en behovsprövning, men den nya modellen sägs fungera snabbare, då också behovet är akut.

Skulle det visa sig finnas ett helt systemfel i finansieringsmodellen vore regeringen beredd att höja den summa landskapen får. Men för att detta ska kunna ske måste minst åtta av arton landskap eller landskap med totalt 40 procent av landets invånare befinna sig i kris.

– Och det sker ju knappast alldeles enkelt, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C).

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00