Regeringen tacklar handelskedjornas egna märkesvaror, men bara bönderna jublar

Regeringen vill att bönderna ska få en större del av priset för livsmedel som säljs i matvaruaffärer. I dag skor sig handeln på producenterna, men att tackla kedjornas egna varumärken är fel väg att gå, menar flera kritiker. Bild: SPT

Att begränsa handelns egna varumärken löser inte de strukturella problemen inom jordbruket, säger flera experter. Bönderna däremot ser äntligen lite ljus i tunneln då regeringen försöker öka deras andel av matpriset.

Regeringen vill försvaga matkedjornas överlägsna förhandlingsposition genom lagstiftning. Då är kedjornas egna varumärken såsom Pirkka, Rainbow och Kotimaista i skottgluggen. En arbetsgrupp vid Jord- och skogsbruksministeriet inledde jobbet på fredagen.

– Skrivningen i regeringsprogrammet kom som en total överraskning för oss i branschen. Det låter som att man vill återgå till en svunnen tid före EU, då ett land kunde lägga ett nationellt pris på råvaror. Det är inte längre möjligt att begränsa den fria handeln, säger Kari Luoto, vd för Finlands dagligvaruhandel.

Luoto anser dessutom att regeringen överdriver då man påstår att affärerna skulle ha en överlägsen förhandlingsposition.

– Visst har handeln en stark position i matkedjan. Men det är en rättvis konkurrens på en öppen marknad. I stället för att begränsa handeln borde Finland bli bättre på att förädla livsmedel för export.

Finländarna köper dessa produkter som aldrig förr. För tio år sedan var andelen egna varumärken cirka 10 procent av handelns totala försäljning, i dag är den uppe i 25 procent, och i vissa EU-länder redan 40 procent.

Mjölkbonden jublar

Niclas Sjöskog, mjölkproducent i Pedersöre och fullmäktigeordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), anser att det absolut behövs lagar och regler. Enligt honom åker handelskedjorna snålskjuts på de innovationer som görs av livsmedelsindustrin.

– De kopierar ju produkterna rakt av och säljer dem under sina egna varumärken. I dag har vi två stora kedjor som dikterar priset på varorna. Det enda sättet att komma åt den här ojusta konkurrensen är via lag, säger Sjöskog.

När kedjorna säljer något under sina egna varumärken avtalar de om ett pris med företaget som har förädlat produkten. Det avtalade priset återspeglas i slutändan hos primärproducenten, menar Sjöskog. Enligt honom har handelns egna varumärken en negativ inverkan på jordbruket.

– Affärerna anonymiserar råvaran under de egna varumärkena och gör den utbytbar. Det är svårt för konsumenter att veta vart deras pengar går och hur producenterna blir pressade på priser.

Ett annat problem som Sjöskog hoppas att regeringen åtgärdar är den bristande insynen i vad affärerna tjänar på produkterna. Han tror att öppenhet skulle få konsumenter att välja inhemska råvaror och varor som stöder det lokala jordbruket.

Tveeggat svärd

Enligt Konkurrens- och konsumentverket finns det ändå många fördelar med konceptet.

– Handelns egna varumärken har ett bra förhållande mellan pris och kvalitet. Utbudet ökar i affärerna och producenter får en behövlig produktionsvolym. Produkterna gynnar nästan alla, säger Jarno Sukanen, forskningschef vid Konkurrens- och konsumentverket.

Matvaruaffärerna har till exempel under senare år gjort ett slag för ekoproduktionen. De ekologiska gårdarna har lyckats få ner produktionskostnaderna tack vare handelkedjornas stora beställningsvolymer.

Enligt Sukanen är det främst innovationerna som lider. Han säger att risken är att kedjorna i dagligvaruhandeln kräver recepten på livsmedelsnyheter från industrin för att kunna göra egna kopior. En intressant detalj är att Konkurrens- och konsumentverket inte har avgjort en enda tvist som skulle ha handlat om handelns egna varumärken.

– I matkedjan har ingen ansett att handelns egna varumärken är ett så stort problem att någon skulle ha bett oss att utreda fallet.

Ministern motiverar

Men om det då inte är ett så stort problem, varför kommer då initiativet från regeringen? Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) försäkrar att regeringen inte vill förbjuda handelns egna varumärken eller göra produkterna dyrare.

– Att öka jordbrukets lönsamhet och jämna ut prisfördelningen i matkedjan hör till regeringens prioriteter. Därför har ministeriet nu direkt tagit tag i saken.

Enligt Leppä finns problemet i själva systemet. Det är ett strukturellt problem som regeringen försöker åtgärda. Hur exakt det ska åtgärdas kan han inte säga.

Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet (Luke), tror inte att regeringens metoder är de mest effektiva för att öka böndernas andel av kakan.

– Det är ett faktum att primärproducenterna har mycket liten möjlighet att påverka priset på sina råvaror. Men jag tror inte att man kan åtgärda problemet genom att reglera handelns varumärken.

Under hela 2000-talet har matvaruaffärerna ökat sin andel av matpriset. Men under de senaste åren har trenden vänt, uppger Luke i sin senaste undersökning.

– Konkurrensen har hårdnat samtidigt som hushållens köpkraft har varit måttlig. Kampen om det lägsta priset har minskat handelns marginaler.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning