Regeringen räknar med 10 000 nya jobb med hjälp av aktivare arbetslösa – vad har du för erfarenhet av arbetskraftsbyrån?

En kund besöker arbets- och näringsbyråns kontor i Böle den 28 juli 2020. Bild: Markku Ulander

Sysselsättningstjänster och aktivt arbetssökande ska enligt regeringen ge 9 500 -10 000 nya jobb. Bland annat förutsätts arbetslösa söka fyra jobb per månad för att inte förlora stödpengar.

Planen är att en arbetssökande ska lämna in fyra arbetsansökningar per månad. Antalet ansökningar kan skrivas ner med hänsyn till den individuella sysselsättningsplanen eller det regionala sysselsättningsläget. En annan del av omstruktureringen betyder att nyblivna arbetslösa regelbundet ska intervjuas.

Straff utmäts om den arbetslösa inte följer sin individuella plan. Först utfärdas en varning, sedan fem dagars karens utan dagpenning, sedan tio dagar och slutligen full sanktion på 60 dagar. Omstruktureringen omfattar även arbets- och näringsbyråerna. De kommer få ökade anslag på 70 miljoner euro för att öka personalen med 1 200 personer.

Enligt verksamhetsledare Jukka Haapakoski på Finlands Nationella Organisation för Arbetslösa rf finns det en risk för skenansökningar. Orsaken är att arbetslösa tvingas söka arbeten som de vet att de inte kan få. Ett annat utfall är att de som omfattas av policyn tvingas söka arbeten som de inte har kapacitet att utföra.

Kvotansökningarna har en till avigsida. Någon måste ta emot ansökningarna, vilket leder till att processen hos arbetsgivarna blir mer tidskrävande.

– Det kan komma tiotal, i vissa fall över hundra, arbetsansökningar till eftertraktade arbetstillfällen. Att gå igenom ansökningarna kan vara ett arbete i sig, säger Haapakoski.

Enligt Haapakoski kan det här leda till att rekryteringsprocessen förändras. På Finlands Nationella Organisation för Arbetslösa är de oroliga för att offentliga arbetssökningstjänster tar en törn till förmån för privata tjänster. Något som enligt Haapakoski är problematiskt eftersom det kan vara tjänster alla inte har åtkomst till.

I stället för den här typen av modell tror Haapakoski på hårt arbete.

– Det är bättre om den arbetssökande får stöd med de ansökningar de lämnar in, att de lär sig arbetsansökningsprocessen. Att man ser till att ansökningen är i ett så bra skick som den kan vara. Det vara frågan om formaliteter som avgör ansökningsprocessen, inte att den mest lämpade kandidaten får jobbet.

Individuellt stöd till de som söker arbete är enligt Haapakoski vad som behövs.

Förändringarna kommer att vara omfattande även för arbets- och näringsbyråerna. Hur de sökta arbetsplatserna räknas kan enligt honom orsaka problem. Att informera alla arbetssökande om de nya spelreglerna kommer enligt Haapakoski att vara svårt.

– För en stor del av landets arbetssökande kommer förändringarna inte att vara ett stort problem. Men det finns grupper som kommer ha det svårare. Det gäller bland annat flyktingar och andra grupper som har svårt med språket.

Regeringen har slagit fast ett nytt mål – att få 80 000 fler på jobb före decenniets slut. Därmed har siffran höjts med tidtabellen förlängts. Det tidigare målet var 60 000 under den här regeringsperioden, varav beslut för minst hälften skulle slås fast i höst.

1. Aktiv arbetssökning eller "den nordiska servicemodellen". Den sysselsättande effekten beräknas vid Finansministeriet vara 9500 -10 000 fler på jobb.

2. Förnya lönesubventionerna. En förenkling av reglerna, ett högre stöd för delvis arbetsföra och mer coachning ska ge en effekt på 500-1000 fler på jobb.

3. Längre läroplikt. Det här finns redan i regeringsprogrammet, men regeringen har nu beräknat att det kan ge 1600 fler på jobb kortare sikt, och på lång sikt 15 000.

4. Sänkta dagvårdsavgifter. För det här viks 70 miljoner. Då kostnaderna för familjer att ta emot jobb sjunker beräknas det ha en sysselsättande effekt på 2500-3600 jobb.

5. Uppdrag för arbetsmarknaden: Högre sysselsättning bland över 55-åringar - effekten ska uppgå till 10000-12000 fler jobb. Regeringen har alltså inte slagit fast att lösningen är att slopa den så kallade pensionsslussen, alltså tilläggsdagarna i dagpenningen för dem som är nära pension, men om inte parterna har ett förslag före sista november fattar regeringen själv beslut.

Dessutom beräknar regeringen att det tidigare beslutet att höja åldern för pensionsslussen med ett år har en sysselsättande effekt på 6500-7000.

Tidigare beslut som regeringen fattat är också att sammanfoga deltidssjukpension och arbetsinkomster bättre, så det sporrar till jobb. Regeringen har också beslutat förnya stödet för vuxenutbildning så att man lättare kan jobba och studera samtidigt. Åtgärderna effekt räknas dock i hundratal.

Ska beredas vidare: Förnyelse av arbetslöshetsskyddet, läroavtal och service för unga, och lokala avtal. Det sistnämnda ledde inte till någon enighet mellan arbetsmarknadsparterna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning