Regeringen medger: Vård ska ges på svenska

Social- och hälsovårdsutskottets ordförande Krista Kiuru mötte reportrar innan utskottet sammanträdde. Bild: LEHTIKUVA / HEIKKI SAUKKOMAA

Den punkt i förslaget till lag om social- och hälsovård som föreskrev att vård på svenska ska ges "i mån av möjlighet" har strukits.

Det säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) till SPT på måndagen.

Rehn-Kivi är medlem i social- och hälsovårdsutskottet som på måndagen fortsatte arbetet med att behandla regeringens proposition till lag om inrättande av landskap och om en reform av social- och hälsovården.

Utskottet fick ett nytt bemötande från regeringen som tar i beaktande de åtgärdskrav som inte minst grundlagsutskottet ställt. Ur bemötandet framgår alltså att den hårt kritiserade skrivningen "i mån av möjlighet" är borttagen.

Kritiken mot skrivningen har handlat om att den står i strid med grundlagens krav på att landets svenskspråkiga befolkning får service på samma grunder som landets finskspråkiga befolkning.

Medborgarinitiativet för VCS

Regeringens proposition till lag om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården består av 1 016 sidor tätt skriven text.

Kopplat till behandlingen av detta enorma lagpaket finns det medborgarinitiativ som samlades in i Österbotten våren 2017 där nästan 70 000 medborgare kräver att Vasa centralsjukhus (VCS) ska få status som sjukhus med full jour. Regeringen beslöt 2016 att svenskspråkiga österbottningar ska hänvisas till det finskspråkiga centralsjukhuset i Seinäjoki.

Rehn-Kivi säger att det ännu inte är klart i vilken ordning punkterna i det nya bemötandet som utskottet fick på måndagen ska behandlas. Men hon är beredd att föra fram VCS och medborgarinitiativet när utskottet når punkten om vilka sjukhus som i framtiden ska ha full jour.

Utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) säger på måndagen till SPT att medborgarinitiativet är en del av helheten men att det i detta skede inte finns något nytt att säga om VCS:s jourstatus.

– Sjukhusets situation har diskuterats mycket här i riksdagen och vi är väl medvetna om problematiken, säger Kiuru.

Social- och hälsovårdsutskottet ska vara färdigt med bearbetningen av vårdreformens lagar i september.

Utskottet borde dra slutsatser

Professorn i offentlig rätt vid Åbo Akademi, Markku Suksi, säger att den bortfallna skrivningen innebär att språklagens krav gäller. Han förhåller sig dock skeptisk till att sjukhuset i Seinäjoki och dess huvudman, Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt ska klara av att uppfylla språklagens krav.

– Såsom lagen nu är skriven förpliktigar den redan till att de språkliga rättigheterna förverkligas. Men Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt har inte fullföljt skyldigheten att i förvaltningsstadgan ha en skrivning om hur de tänker trygga de språkliga rättigheterna. Därmed handlar de i strid med de skyldigheter som finns i lagens nuvarande utformning, säger Suksi.

Enligt Suksi borde social- och hälsovårdsutskottet granska situationen i Seinäjoki och dra slutsatser av det.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning