Regeringen kavlar upp ärmarna för att påskynda arbetskraftsinvandringen

Statsminister Sanna Marin (SDP) säger att regeringens sysselsättningsmål och tidtabell håller. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

För att nå målet på 60 000 fler jobb under regeringsperioden behövs mer utländsk arbetskraft. Därför måste processerna för arbetskraftsinvandring bli smidigare. Det var huvudbudskapet i regeringens mellanrapport på onsdagen.

Medan svåra arbetsmarknadstvister pågick inom bland annat pappers- och skogsindustrin samlades regeringen på onsdagen i Ständerhuset till aftonskola för att behandla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Sju arbetsgrupper med bred representation bland arbetsmarknadsparterna har under en längre tid dryftat frågan om hur regeringens mål – 60 000 fler jobb och en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023 – ska uppnås.

Den första deadlinen närmar sig redan: regeringen har lovat uppvisa åtgärder på 30 000 fler jobb senast på sommaren då budgeten fastställs. Därför var förväntan hög på konkreta åtgärder. Behandlingen i aftonskolan hade redan skjutits upp med den vecka.

Statsminister Sanna Marin (SDP) och arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) försäkrade ändå efter mötet att både målen och tidtabellen står fast.

– Det står klart att vi behöver strukturella förändringar så att arbetstagare hittar de jobb som finns lediga, säger Marin.

Måste gå snabbare

Regeringen lyfter framför allt fram arbetskraftsinvandringen som en nyckel i ekvationen. Arbetsminister Tuula Haatainen vill försnabba processerna för att kunna anställa utländsk arbetskraft där den behövs.

– Budskapet vi fått från företagen är att det blivit svårare att rekrytera kunnig arbetskraft. Den finländska arbetskraften räcker inte till, och processerna för att rekrytera utländsk arbetskraft är förskräckligt långsamma, säger Haatainen.

Därför har man nu grundat en enhet inom Arbets- och näringsministeriet uttryckligen för att se över lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring.

– Avsikten är nu att gå genom alla lagar, paragrafer och förfaranden för att utreda hur processerna kan påskyndas. Företagens tillväxtpotential måste kunna förverkligas genom rekrytering av kunnig personal. Bättre utbildning är ett annat verktyg för att komma åt problemet, säger Haatainen.

Efter Sverige

Samtidigt konstaterade Haatainen att mycket arbete ännu återstår. Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) var inne på samma linje.

– Nu har vi fått en mellanrapport, men jag tror inte att de åtgärdsförslag som nu finns på bordet i sig kommer att räcka till för att nå målen, även om de är steg i rätt riktning, säger Henriksson.

Hon påpekade att ett av problemen är att arbetssökande och arbetsgivare inte möts, trots att ömsesidiga intressen finns.

– Det finns många lediga jobb och samtidigt går många arbetslösa. Det finns inte riktigt de kompetenser som efterlyses. Därför behövs mer arbetskraft i landet och smidigare processer för arbetskraftsinvandring, säger Henriksson, som påminde om att Finlands sysselsättningsgrad är flera procentenheter sämre än Sveriges.

I december låg sysselsättningsgraden i Finland i åldersgruppen 15–64 på 73 procent.

Bland förslagen på regeringens lista finns också bland annat mer individuell service för arbetslösa, enklare system för lönesubventioner, mer läroavtal och omskolning samt att stödja kostnaderna för dem som måste flytta till nya jobb.

Den omstridda aktiveringsmodellen slopades däremot i höstas.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning