Reformera hela gymnasiet, inte bara studentexamen

Kan vissa ämnen såsom hälsolära och ekonomi undervisas enbart i grundskolan?

Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp föreslår en reform av studentexamen. I realämnen skulle man i fortsättningen avlägga antingen två realämnen eller ett realämne och ett främmande språk. Proven föreslås räcka fyra timmar och modersmålet skulle avläggas på en dag. De muntliga språkproven skulle bli en del av proven i de främmande språken och det andra inhemska språket. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till minister Sanni Grahn-Laasonen den 18 april.

Syftet med studentexamensreformen är att skapa en modern examen som skulle gälla som grund för inträde till universitet och yrkeshögskola. Detta är säkert nödvändigt, men enligt min mening borde man gå djupare än så och även reformera gymnasieundervisningen. Gymnasieundervisningen bör reformeras att motsvara dagens krav på allmänbildning, bättre förbereda och ge poäng för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet och vara jämlik mellan könen. Det är värt att bekanta sig med utbildningsprogrammet för den internationella IB-examen som också kan avläggas i Finland.

Våra gymnasier strävar i dag efter att vara stora gymnasier där man kan studera kort eller lång matematik, humaniora och samhällslära, naturvetenskaper och språk. Konstnärliga ämnen, hälsolära och fysisk fostran ingår också. Valfriheten är stor vilket har lett till en mycket brokig studentexamen som i många fall inte ens delvis ger poäng vid inträdesförhör till universitet och yrkeshögskolor. Alltför många elever avlägger gymnasiet på fyra år eftersom utbudet på kurser är stort och eleverna har svårt att orientera sig. Avsikten var att gymnasiestudierna skulle ta tre år. Studierna främjar inte målmedvetenhet. Flickorna är i majoritet.

Valfriheten förbryllar pojkarna.

Dagens medborgare måste ha läskunnighet i informationsteknologi och matematik, bör vara språkkunniga och ha en viss allmänbildning i humaniora, samhällslära och naturvetenskaper. Tillämpad genetik och it-teknik är dagens stora utmaningar. Det vore bra med en orientering i ekonomi, EU och de stora länderna i världen.

Mitt förslag är att gymnasierna indelas i tre valbara huvudlinjer: kort matematik, humaniora, 4-5 språk, ekonomi, samhällslära; mellanlång matematik, exakta naturvetenskaper, tre språk, ekonomi, samhällslära; lång matematik, fysik, elektronik, data, statistik, tre språk, ekonomi, samhällslära.

Valfriheten som den ser ut i dag bör slopas eftersom den har förlängt studierna för alltför många, inte ger en bred allmänbildning, inte leder till målmedvetenhet (lätta realämnen såsom hälsolära är populära i studentexamen), urvattnar studentexamen och gynnar flickorna.

Studentexamen i matematik skulle skrivas valbart i tre olika långa prov i matematik och realämnena skulle grupperas till humaniora (historia, psykologi, filosofi, livsåskådning, religion och samhällslära) och de exakta naturvetenskaperna (biologi, biokemi, genetik, geografi, kemi och fysik).

Vårt samhälle digitaliseras. Automationen behöver tekniskt kunnig personal. It-kunniga medborgare är ett måste. Medborgarna bör ha tillräcklig kunskap i genetik för att kunna ta ställning till kommande genteknologiska produkter inom jordbruk, medicin och farmaci.

Förslaget ovan är avsett som ett inlägg i gymnasie- och studentexamensdebatten och som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Jag skulle välkomna en debatt mellan pedagoger, tjänstemän, forskare och industrin.

Kan vissa ämnen såsom hälsolära och ekonomi undervisas enbart i grundskolan?

Maria Langenskiöld provisor, filosofie kandidat, Esbo

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00