Reformen faller inte i grundlagsutskottet – men den behöver mer tid

Grundlagsutskottet har hittat en rad problem i vårdreformen – men den ser ut att gå vidare. Det går att korrigera bristerna i riksdagen, bedömer utskottet. Klart är att hela reformtidtabellen behöver ännu mer luft och att reformen måste göras stegvis. Också språkrättigheter kräver korrigering, och dataskyddet är alltför oklart.

– Förslaget är bättre än det tidigare, sett ur grundlagssynvinkel, säger utskottets ordförande Annika Lapintie (VF) och hänvisar till förra sommaren då lagpaketet om valfrihet i vården fick skrivas om.

Men utskottet förutsätter att flera ändringar görs, för att lagen ska kunna stiftas i normal ordning. Arbetet ramlar på social- och hälsovårdsutskottet, som är det utskott som ska göra själva betänkandet.

Dessutom ska förslaget ännu tillbaka till grundlagsutskottet för granskning efter det.

Grundlagsutskottet strävar efter enhällighet, och enhälligt var det nu.

Största problemen är tidtabell och pengar

Lapintie listar de centrala problemen, där tidtabellen är det mest centrala.

– Tidtabellen är fortfarande för knapp och kan leda till risker i att trygga patientsäkerheten. Reformen måste genomföras stegvis enligt sektor och geografiskt område. Övergångstiden behöver förlängas, säger Lapintie.

Många landskap har redan kommit långt i förberedelserna och utskottet föreslår därför att man kan lägga till en möjlighet för landskapen att ansöka om att börja tidigare.

Utskottet uttrycker också en oro över finansieringen. Finansieringslagen behöver därför ändras så att den bättra tryggar de grundläggande rättigheterna till service också i en avvikande situation eller kris.

En annan kritisk punkt för tidtabellen är frågan om hur valfriheten passar ihop med EU:s regler om förbjudet statsstöd då konkurrensen öppnas.

– Det finns inte skäl att ta i bruk valfriheten förrän man försäkrat sig om relationen till reglerna om statsstöd, till exempel så att man gör en EU-notifikation till kommissionen, säger Lapintie.

Hon preciserar att utskottet lämnar över frågan till social- och hälsovårdsutskottet att bedöma. Det är alltså inte ett grundlagskrav, men en stark signal.

Finns ett alternativ – "synd att det inte utreddes"

– Det allra klokaste vore att regeringen skickar en notifikation, en anmälan till EU-kommissionen omedelbart. Det är det enda kloka och det allra lättaste, säger Anna-Maja Henriksson (SFP) som är ledamot i grundlagsutskottet.

I utskottets utlåtande ser man också en annan möjlighet.

– Det är om regeringen går in för att klassa våra social- och hälsovårdstjänster för så kallade SGEI-tjänster, vilket är en vokabulär man använder i EU, och som i sig kunde vara en lösning. Men det måste social- och hälsovårdsutskottet titta på.

SGEI-tjänster är någon tjänst som ett medlemsland anser att måste finnas tillgänglig till rimligt pris och som inte kan tryggas bara med marknadsmekanismer, men det är något som måste definieras i lagstiftningen. Staten kan ge stöd för produktionen av sådana tjänster så länge det inte är överkompensation.

"Grundlagsutskottet ser det som mycket beklagligt att regeringen inte alls i sitt förslag granskat möjligheten att motivera systemet med att det är fråga om SGEI-tjänster", skriver utskottet i sitt utlåtande.

– Jag är övertygad om att regeringen gjort en missbedömning när man valt att inte notifiera EU-kommissionen. Av någon underlig anledning valde man att inte göra det, säger Henriksson.

En knepig punkt är att grundlagsutskottet redan en gång slagit fast att man inte kan tvinga landskapen att bolagisera tjänster. Det beslutet står utskottet fast vid oberoende av vad en EU-utredning ger.

– Modellen måste följa både EU-reglerna och grundlagen, säger Lapintie.

Språkrättigheter och dataskydd ska korrigeras

En av de punkter utskottet tagit fasta på är den formulering i lagförslaget som sade att de som ger tjänster mot kundsedlar "i mån av möjlighet" ska kunna trygga patientens språkliga rättigheter.

Det räcker inte, anser utskottet.

– Alla finländare som berörs av reformen ska få en jämlik behandling, säger Henriksson.

Dessutom anser utskottet att dataskyddsregleringen är bristfällig. Vårdreformen kommer att innebära att en stor mängd personuppgifter rör sig mellan vårdinstanser.

Wille Rydman (Saml) understryker att utskottet inte fäller vårdreformen, som nu är i en bättre form än fjolårsversionen, utan bara pekar på de frågor som behöver ändras i behandlingen.

Tapani Tölli (C) vill understryka att det ofta är de problematiska punkterna som tas upp, medan det är fråga om en massiv helhet där många saker också gått framåt.

– Det saker som behöver ändras är allvarliga, men möjliga att korrigera om man närmar sig konstruktivt, säger Tölli.

Flera ledamöter tackar för att diskussionen varit lugn trots press och stormar. Ville Niinistö (Gröna) säger att det utanför rummet förekommit en hel del press, men att stämningen innanför utskottet behölls saklig.

Anna-Maja Henriksson klassar utlåtandet som kritiskt och menar att regeringen "inte gjort sin hemläxa" eftersom utskottet redan för ett år sedan fäste uppmärksamhet både vid EU-reglerna och att tidtabellen måste delas upp i faser.

– Skulle man ha beaktat det som grundlagsutskottet sagt tidigare skulle man inte ha de här problemen.

Wille Rydman inflikar ändå att utskottet för ett år sedan inte gick in på allting eftersom man då såg att lagen måste beredas på nytt.

– Även om vi för ett år sedan gav ett utlåtande hade vi inte förutsättningar att utvärdera alla delar. Nu är det helt möjligt att korrigera lagförslaget i riksdagen i stället för att återremittera det till statsrådet, säger Rydman.

VAD HÄNDER SEN?

Sommaren blir ännu svettig i utskotten

Följande utskott i tur

Social- och hälsovårdsutskottet är det utskott som ska samla ihop allt och göra ett betänkande. Där ska också alla ändringar ske, de som grundlagsutskottet förutsätter.

Det betyder nya höranden, både med experter och med regeringen om hur man går vidare. Utskottet har dessutom fått in utlåtanden från andra utskott.

Utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) inleder diskussionen om det här på måndag då utskottet har sitt nästa möte.

- Jag kan inte ta ställning till tidtabellen framöver. Förstås kräver det som grundlagsutskottet säger ett noggrant arbete, och tid. Det har föreslagits omfattande förändringar, men också vissa mindre tekniska justeringar. Omfattningen på vårt arbete börjar vi skönja under de närmaste dagarna, säger Krista Kiuru till HBL.

Hur långt in på sommaren de sitter får vi se.

Partierna funderar senare

Samlingspartiet samlade inte ihop sin riksdagsgrupp på fredagen, utan diskuterar veterligen först nästa vecka vad utlåtandet innebär. Samlingspartiet är särskilt under lupp, eftersom ett par ledamöter redan aviserat de röstar mot reformen, och är skeptiska till att partiets målsättningar fylls.

– Det är ännu för tidigt för politiska slutsatser. Grundlagsutskottets utlåtande har kommit först nu, säger Wille Rydman (Saml).

Landskapsvalet flyttas – till vintern eller nästa år?

Att landskapsvalet inte längre kan hållas den 28 oktober har redan blivit klart. Riksdagsbehandlingen drar ut på tiden och det krävs omkring ett halvår mellan att lagarna träder i kraft och att valet hålls, enligt JK.

När landskapsvalet kan hållas – för det blir inte i oktober – säger bland annat statsminister att är en sekundär fråga innan allt är klart.

Matti Torvinen (Blå framtid) anser å sin sida att nu när processen går vidare så kan landskapsvalet hållas "i början av nästa år".

– Nu är det alltför tidigt att spekulera i när landskapsvalet hålls – först ska vi få det här färdigt. Såpass mycket text finns här, säger Anna-Maja Henriksson (SFP).

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00