Recessionen är slut, problemen är kvar

Kritiskt. Det blir exporten som ska ge Finland tillväxt nästa år. Tillväxten i exporten är fortfarande svag nästa år, spår Finansministeriet, men den är ändå klart bättre än de senaste åren.Bild: Anni Reenpää

Lågkonjunkturen är slut och Finlands ekonomi växer igen, det är de flesta prognosinstitut, banker och ekonomer eniga om. Men graden av optimism varierar, många påpekar att tillväxten är svag och att de strukturella problemen inte har försvunnit.

Den finländska tillväxten bygger på stadig grund och vi upplever en måttlig eller svag uppgång, konstaterar Penna Urrila, chefsekonom på Finlands näringsliv EK. Vi upplever en markant förbättring jämfört med de tre senaste åren då egentligen ingen ekonomisk utveckling alls skedde.

– En måttlig tillväxt är allt vi kan vänta oss i framtiden, vi kommer inte längre att uppleva att bnp växer tre eller fyra procent per år. Det gäller också att minnas att vi fortfarande har produktivitetssiffror som inte är speciellt höga och en åldrande befolkning, säger Urrila.

Han säger sig vara en måttlig optimist på kort sikt då det gäller utvecklingen i Finlands ekonomi. Många viktiga indikatorer har svängt och pekar nu i en positivare riktning än förr. Samtidigt har konkurrenskraften förbättrats i jämförelse med viktiga konkurrenter.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman är på samma linje. Hon kallar den ekonomiska helhetsbilden för glåmig och konstaterar att inga sådana strukturförändringar ännu har gjorts som skulle ändra på den långsamma tillväxten.

– Höstens olika ekonomiska prognoser ligger på en tillväxt nästa år runt en procent, skillnaderna är inte stora, säger Schauman.

Försiktig optimism

Finansministeriets konjunkturprognos som presenterades i går kan ses som något av Finlands officiella ekonomiska linje. Det är ministeriets beräkningar som ligger som grund för budgetarbetet.

Ministeriet hör till de prognosmakare som är mest optimistiska, prognosen för i år höjs och beräkningen är att Finlands ekonomi växer med 1,6 procent. Under de följande åren blir tillväxten ändå bara kring en procent, räknar ministeriet med. För nästa år räknar man med en tillväxt på 0,9 procent och 2018 blir tillväxten en procent. Det är anspråkslösa siffror, påpekar ministeriet.

Tillväxttakten avtar nästa år för att den inhemska efterfrågan inte längre ökar lika snabbt. Löneökningarna är moderata samtidigt som inflationen ökar. Tillväxten i exporten fortfarande är liten, men trots allt är utsikterna klart bättre än de senaste åren.

Den ekonomiska återhämtningen har stärkt de offentliga finanserna, men den svaga tillväxten de närmaste åren räcker inte till för jämna ut obalansen mellan inkomster och utgifter. De offentliga finansernas underskott kommer inte att försvinna, även om många av regeringens åtgärder stärker finanserna. Den offentliga skulden i förhållande till bnp ökar de närmaste åren, skriver Finansministeriet i sin prgnos.

Mycket på gång

Det är privatkonsumtionen som hittills hållit hjulen i rullning i Finland, industriproduktionen och exporten visar fortfarande bara svaga tecken på att växa. Men produktionen ökar nu och det kommer att synas i exportsiffrorna nästa år, tror Penna Urrila.

– Det pågår en strukturförändring inom industrin, till exempel inom skogsindustrin har produktionen förändrats och nya investeringar är på gång. Småningom ger det effekt, säger han.

Schauman pekar på avregleringen som varit en central del av regeringens politik. Bara de förlängda öppethållningstiderna inom handeln kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen, påpekar hon. Bland det som påverkar vår ekonomi positivt nämner Urrila dessutom den ryska ekonomin som nu beräknas ha nått sin botten. När den börjar växa igen ökar exportmöjligheterna för finländska företag.

Samtidigt pekar både Schauman och Urrila ändå på de problem som fortfarande finns. Finland skuldsätter sig fortfarande och det offentliga hållbarhetsgapet är stort.

Schauman påpekar att en årlig tillväxt på en procent inte räcker för Finland, speciellt inte om man vill förbättra sysselsättningen. För att kunna växa snabbare än så krävs både ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och att konkurrenskraften fortsätter att förbättras.

– När man jämför med Sverige finns där ett lokalt beslutsfattande som gör att man snabbt kan reagera på förändrade omständigheter. Utländska investerare lockas till Sverige och där finns en större dynamik i ekonomin. Dessutom jobbar fler svenska och den svenska befolkningen växer, säger Schaumann.

Urrila påpekar att även om Finlands ekonomi nu växer så tappar i tillväxttakt mot just Sverige och till exempel Tyskland. Den globala tillväxten ger Finlands exportindustri draghjälp, men det hindrar inte att de inhemska problemen måste lösas.

– De senaste åren har vår ekonomi kämpat i hård motvind, nu har den motvinden mojnat, säger Urrila.

Bland bankerna råder en enighet om tillväxt nästa år.

Nordea är den som ser med störst pessimism på läget. Finland har fortfarande svårigheter att hänga med den övriga världens utveckling och det finns en risk för att den spirande återhämtningen i exporten blir tillfällig, varnar banken i hösten konjunkturprognos. Den inhemska efterfrågan har hållit tillväxten i gång och stöttepelarna har varit byggande och den privata konsumtion och tillväxten inom de områdena har varit snabbast i år, nästa år kan bli svagare, varnar Nordea.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00