Reality show med osäker utgång

Frågan som många ställer sig efter mötet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin är om Trump med sina uttalanden omöjliggjorde att bli omvald om två år.

Det var klart från början. Under toppmötet i Helsingfors mellan Donald Trump och Vladimir Putin var det Putin som höll i taktpinnen. Hans uppgift var i själva verket lätt. Redan det faktum att ett möte på toppnivå ägde rum mellan de två var en triumf. Som den garvade politiska person Putin är signalerade han tydligt sin position redan när han steg ut ur planet.

Presidentmercedesen var nu utbytt mot en rysktillverkad limousin, kavajen krängde han nonchalant av sig innan han klev in i bilen och hans verkade kyligt men vänligt artig när de två presidenterna mötte pressen.

Trump är lång och Putin kort till växten. Men det var ingen som helst tvekan om vem som var i underläge.

Man kan förstås säga att detta var precis vad de flesta hade förutspått. Förvåningen över samtal på tu man hand mellan de två utan dokumentation är därför stor. Vad som egentligen har avhandlats, vilka löften som har getts är fortfarande oklart. Men eftersom politik handlar om att ge och ta kommer omvärlden antagligen så småningom att se vad som har satts in som handelsvara i diskussionerna.

Det kan vara Syrien, Ukraina eller Nordkorea. Men det kan också vara Europa, Kina, handelsfrågor och militärövningar i Östersjön – i själva verket vore det konstigt om de två sistnämnda inte avhandlats i någon form. Handel och ekonomi ligger både Trump och Putin nära hjärtat och västs militärövningar i Östersjön och Norden har irriterat Ryssland.

Amerikanska och brittiska medier har tagit fasta på att Putins popularitetssiffror dalat från 70 procent till 49 procent under en relativt kort tid. Den olagliga annekteringen av Krim kanske inte räcker till längre för att hålla den beundrande lågan bland ryssarna stark och flammande.

Ryssar som får sin lön i rubel och handlar i rubel kanske inte lider så mycket av sanktionerna. Men det oaktat har Putin som mål att få sanktionerna mot Ryssland hävda.

Ryska medier har rapporterat om mötet i positiv ton – knappast förvånande med tanke på utfallet på presskonferensen. Trump uttalade sig på ett sätt som lät som ett stöd för Ryssland när det gäller att förneka all inblandning från rysk sida i presidentvalet 2016 till Trumps förmån. Visserligen förklarade Trump ett dygn senare att det handlade om en lapsus från hans sida. Vad han ville säga var att han inte har någon anledning att betvivla att den amerikanska underrättelsetjänstens påståenden om rysk inblandning inte skulle stämma. Ett "inte" föll bort av misstag, förklarade presidenten.

Men skadan kunde inte repareras, också för att Trump inte har förklarat sig på andra liknande punkter. I USA rasar demokrater och många republikaner – men förändrar detta någonting i praktiken?

"Ryssland är inte vår vän", sade Paul Ryan, den republikanske talmannen i representanthuset. Men så långt som att kalla Trump landsförrädare ville han inte gå.

Trots sina korrigeringar i efterhand vill inte Trump kalla Putin för fiende. Tidigare kallade han Putin sin konkurrent – men frågan om vad de två konkurrerar om förblev öppen.

Att Trump alltid har beundrat Putin och fortfarande gör det verkar ändå klart.

Det största orosmomentet gäller kanske inte hur USA och Ryssland ska komma överens om att hantera konflikthärdar som Syrien och östra Ukraina, utan om Europas och EU:s plats i respektive länders politik. "Europa är vår vän, Ryssland är det inte", upprepade flera amerikanska politiker efter att Trump i positiva ordalag uttalat sig om Ryssland.

Trump har anammat Putins politik i Europa som går ut på att splittra och härska. Det är i högsta grad oroväckande. Och det är därför resultatet av de bilaterala samtalen i Helsingfors antagligen kommer att klarna för både amerikanska och europeiska politiker först gradvis och i konkreta sammanhang. Man får bara hoppas att det inte blir några kallduschar.

Ryssland går inte alltid aktivt in för att öka sitt inflytande men är skickligt på att utnyttja vakuum där ett sådant uppstår. Att Trump bedyrar att Nato är starkare än någonsin betyder inte att USA skulle stödja en utvidgning, även om detta är vad Nato nyligen formellt kommit överens om att hålla kvar.

Princip och praktik går inte alltid hand i hand.

Kan alltså Trumps Europapolitik omintetgöra hans eventuella planer på ett återval om två år? Finns det en möjlighet för starka republikaner som Paul Ryan eller vice president Mike Pence att ta upp kampen med Trump om att nomineras till kandidat i valet i november 2020?

I synnerhet Pence har legat lågt men i debatten mellan de två vice presidentkantaterna inför valet 2016 höll han en lojal men rätt restriktiv linje i eldfängda uttalanden som Trump hade kommit med. Osökt infann sig tanken redan då att Pence höll dörren öppen för att eventuellt själv tävla om nomineringen inför nästa val. Om en utmanare skulle dyka upp eller om Trump väljer att inte ställa upp för omval borde den personen kunna använda Trumps fyra år som språngbräda. Att kritisera sin företrädare betyder ändå inte att en eventuell utmanare skulle lova ändra på tidigare beslut utan bara nöja sig med att skylla på den förra administrationen.

Demokraterna i USA hoppas givetvis att nedräkningen har börjat. På republikanskt håll har många farhågor besannats. Men räcker det till?

Svårt att avgöra, sade ordförande för den amerikanska kongressens kommitté för internationella relationer efter mötet i Helsingfors.

Vi lever i en tid av snabba förändringar där mycket glöms bort ganska fort, menade han.

"Det är som en daglig reality show", sammanfattade Cocker.

Mer träffande kunde man inte beskriva Trumpadministrationens politik.

Yrsa Grüne-Luoma

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54