Råttorna räddar liv i Kambodja

Det statliga Cambodia Mine Action Centre, CMAC, uppskattar att antalet minor i landet uppgår till fem miljoner. Nu har man tagit gambianska råttor till hjälp i minröjningen. Bild: Jonas Gratzer

Pol Pot ska ha kallat landminan den perfekta soldaten. Under tre decennier av krig placerade olika fraktioner ut oräkneliga av dessa dolda dödsfällor i Kambodjas jord. Fem miljoner av dem beräknas fortfarande ligga kvar. Minröjning är dyrt, tidskrävande och farligt. Men Kambodja har ett nytt vapen i kampen mot minorna – råttor.

Råttorna väger så lite, runt ett kilo, att de inte riskerar att detonera minor om de går på dem. Bild: Jonas Gratzer

Sok Sophorn tänder ännu en cigarett. Han knackar av askan i en desarmerad sovjetisk landmina.

– Det här är en POMZ-2, säger han. Den är designad för att döda, järnhöljet sprängs och sprids. Den jag trampade på var tillverkad för att skada.

Sok Sophorn, förlorade sitt högra ben när han trampade på en landmina när han var soldat. Bild: Jonas Gratzer

Han var ett barn när det kambodjanska inbördeskriget bröt ut. Familjen splittrades när Pol Pots röda khmerer ryckte fram.

– Vi skickades till risfälten för att arbeta. Dagarna var långa och det enda vi fick att äta var rissoppa. Jag svalt nästan ihjäl men den som inte jobbade blev dödad. De dödade med kniv, med bajonett, med bambupinnar. De ville spara på kulor.

Erfarenheten fick Sok Sophorn att hata kommunisterna, men att rymma och ta värvning var inte i första hand ett ideologiskt beslut. Det handlade om att överleva.

– Jag gick med i armén 1971, när jag var 14 år gammal. Varje dag var vi tvungna att slåss. Men jag vill inte prata om det, det är för smärtsamt.

Striden tog slut

Fram till 1984 stred Sok Sophorn under olika fanor och mot olika fiender – först mot Pol Pot, därefter mot den lydregim Vietnam installerade när röda khmererna föll. En patrull i Ou Chrov, precis vid Kambodjas gräns mot Thailand i nordväst, blev hans sista. Efter att ha klivit på landminan var Sok Sophorns krig över. Till priset av hans ena ben.

Hans öde delas av många, såväl soldater som civila. Sedan 1979 har drygt 64 000 kambodjaner invalidiserats av minor och oexploderad ammunition, enligt officiell statistik. Andelen amputerade medborgare är den högsta i världen.

– Det lades ut så många landminor under den perioden, säger Sok Sophorn tyst. Först kom de som tillverkats i Sovjetunionen, sen kom de kinesiska. Och amerikanerna släppte sina klusterbomber. Du vet, de skördar fortfarande offer.

Miljontals minor

Ingen vet exakt hur många minor som döljer sig under Kambodjas jord, men statliga Cambodia Mine Action Centre, CMAC, uppskattar antalet till fem miljoner.

CMAC’s personal märker ut det område som ska röjas på landminor. Bild: Jonas Gratzer

Bild: Ksf Media

Sedan 1990-talets slut har Kambodja, med stöd från utlandet, satsat stora resurser på att göra upp med denna explosiva kvarleva från landets blodiga förflutna. Runt två miljoner minor har grävts upp och förstörts och flera utbildningsinsatser anses ha varit mycket framgångsrika. Antalet personer som skadas av landminor har fallit från 4 320 år 1996 till blott 111 i fjol.

Men fortfarande skördar minorna nästan ett offer var tredje dag, samtidigt som de kringskär rörelsefriheten för miljontals människor. Och att rensa resten av Kambodja beräknas ta minst 20 år, förutsatt att det internationella stödet håller i sig.

Minröjning är dyrt, farligt och framför allt tidskrävande. Men ett nytt projekt – det allra senaste inom minröjning – ger hopp om en lösning på alla dessa problem.

En landmina visas på ett krigsmuseum i staden Siem Reap i Kambodja. Bild: Jonas Gratzer

Hemma gjorda benproteser hänger på ett rehabiliteringscenter i staden Siem Reap Bild: Jonas Gratzer

Beatrice hittar trotyl

Beatrice rör sig sakta över lerfältet. Nosen är tryckt mot marken, morrhåren darrar. Hon är på jakt efter trotyl, det sprängämne som finns i nästan alla minor. För att lokalisera trotyl betyder – vilket Beatrice fått lära sig under nio månaders rigorös träning – en belöning i form av mat.

– Förut gillade jag inte råttor för jag har alltid sett på dem som skadedjur, men jag har lärt mig att de är väldigt intelligenta, säger So Malen. Nu är Beatrice nästan som en familjemedlem, en dotter.

En sele kring Beatrice kropp är kopplad till ett snöre som i sin tur är fäst kring So Malens fot. Snörets andra ände är fäst i foten på en kollega på andra sidan av det område som avsöks.

– Råttan går från ena sidan till den andra. Sedan tar vi ett kliv på 50 centimeter och den följer efter, säger So Malen.

Det ser ut att gå långsamt, men i fråga om minröjning är detta expressfart. Det tar Beatrice 20 minuter att säkra det 200 kvadratmeter stora området. En människa utrustad med metalldetektor hade behövt en–fyra arbetsdagar, beroende på mängden metallfragment i marken.

Ett succéprojekt

Beatrice är en av totalt 13 gambianska jättepåsråttor som sedan årets början röjt minor i Siem Reap, en provins som förutom att husera den berömda ruinstaden Angkor är en av Kambodjas allra mest minerade. I länder som Tanzania, Moçambique och Angola har råttorna sedan 2000-talets början röjt minor med stor framgång, men detta är första gången de tas i bruk utanför Afrika.

Råttan,Beatrice, är tränad till att hitta landminor. Bild: Jonas Gratzer

Hittills är projektet en succé. Sedan årets början har hjälteråttorna – som de kallas – nosat fram 4 897 minor och 38 274 rester av oexploderad ammunition. Detta på en bråkdel av tiden det skulle ha tagit mänskliga minröjare, och till en bråkdel av kostnaden för att använda minhundar.

– Minor har stor inverkan på livet här, säger So Malen. Om någon skadas av en mina riskerar hela familjen att hamna i fattigdom, och rädslan för minor gör att människor inte vågar bruka jorden. Jag tror att råttorna är bra för vår framtid.

Hon är själv uppvuxen i de glesbygdsområden där de flesta minorna placerades ut och har på nära håll sett deras skadeverkningar.

– En av mina grannar klev på en mina när han jagade grodor. Han blev blind på ena ögat. Jag var åtta år när det hände och vågade inte gå till skogen efter det.

So Malen lyfter upp Beatrice och stoppar varsamt ned henne i buren. Dagsverket är över och den fyrbenta minröjaren belönas med en banan. Beatrice äter snabbt upp den och somnar sedan omedelbart.

Kambodjas moderna historia är blodig. Det uppror som 1967 bröt ut på landsbygden kom att utvecklas till ett tre decennier långt inbördeskrig. Kulmen var röda khmerernas folkmord 1975–1979 då omkring två miljoner människor miste livet.

I dag är Kambodja en demokrati med auktoritära tendenser. Premiärminister Hun Sen, som styrt landet sedan 1998, har ett förflutet i röda khmererna.

Kambodja är ett av världens fattigaste länder. Ekonomin har under det senaste årtiondet varit en av Asiens snabbast växande, men per capita-inkomsten har förblivit låg.

Landminor är ett billigt och effektivt sätt att hindra fientliga styrkor från att erövra territorium, men har också använts i krigföring riktad mot civilbefolkning. Fram till 1990-talet användes de i snart nog alla väpnade konflikter världen över.

Ottawakonventionen som trädde i kraft 1999 förbjuder användning, produktion och försäljning av så kallade antipersonella minor. Elva av de femtio länder som tidigare producerat minor har vägrat underteckna konventionen, däribland Kina, Ryssland, Nordkorea och Vietnam.

Fortfarande plågas ett 60-tal länder av landminor från tidigare konflikter. Varje dag skadas eller dödas tio människor av landminor eller andra explosiva rester från krig.

Källor: Apopo, Världsbanken, CMAC, ICBL

Råttorna avlas och tränas av den belgiska ideella organisationen Apopo.

Kostnaden för att träna en råtta är en tredjedel av den för att träna en hund. Till skillnad från hundar reagerar råttor enbart på trotyl och blir inte distraherade av andra dofter.

Råttorna kan också arbeta med vem som helst, medan en minhund är beroende av samarbetet med sin förare. Råttorna väger dessutom så lite, runt ett kilo, att de inte riskerar att detonera minor om de går på dem.

Jättepåsråttorna kan tränas att upptäcka även andra dofter. I Tanzania driver Apopo ett pilotprojekt där råttor används för att diagnostisera tuberkulos i vävnadsprov. Metoden är både snabbare och billigare än sjukvårdens konventionella tester.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning