Rätten till god sömn kan bli en fråga om robotik

VÄRDEFULL SÖMN. Att betala mycket för motoriserade sängar eller specialdesignade madrasser blir likställt med att satsa på sin sömn och sin hälsa. Eric L Hsu vill tala om sömnens betydelse i ett vidare perspektiv än ett strikt ekonomiskt eller medicinskt. Bild: Cata Portin

När en sociolog tar perspektiv på sömn kommer samtalet snabbt att handla om förväntningar och roller. Vem vakar med familjens sjuka barn? Vem lyckas hålla sig vaken längre än alla andra? Hur privat får vår sömn vara?

Sociologen Eric L Hsu demonstrerar det japanska begreppet inemuri. I soffan på ett kafé i Berghäll rätar han på ryggen, blundar och förblir helt stilla en stund. Han sover inte. Han tar inte en tupplur. Han bara stannar upp och stänger av samtidigt som han på något plan är medveten om omgivningen. Han illustrerar ett av de sömnrelaterade fenomen som intresserar honom ur sociologiskt perspektiv.

För Hsu skvallrar det japanska sättet att slockna till offentligt om en helt annan syn på sömn och vila än den som råder i den västerländska kulturen.

– I USA kunde det vara en grund till uppsägning att domna av på arbetsplatsen, men i Japan är det ett tecken på att du är en verkligt dedicerad arbetstagare. Du uppfattas ingalunda som lat, utan tvärtom som en som arbetar så hårt att du inte kan hålla dig från att nicka till ibland. Allt för effektiviteten och produktiviteten, säger han.

I den offentliga debatten talar vi ofta om sömn ur ett hälsoperspektiv. Psykologerna varnar för att dåligt sovna nätter leder oss in i en trötthet som drabbar i form av koncentrationssvårigheter och ineffektiva dagar på arbetsplatsen. Uppmärksamheten lider och kan i värsta fall leda till arbetsolyckor. Kreativiteten slocknar – och med den förmågan till problemlösning. De läkare som specialiserat sig på sömnproblem kompletterar med att berätta hur för korta nätter stör kroppens ämnesomsättning, får sköldkörteln att aktiveras mer än normalt och hjärtat att öka pulsen. De kan beskriva hur kroppen tacklar sömnbristen genom att minska utsöndringen av de hormoner som styr känslor av hunger och mättnad; fettcellernas leptin – hormonet som i höga mängder ökar mättnadskänslan – minskar. Mängderna av magsäckens hungerhormon grehlin ökar, med följden att kroppen börjar ropa efter snabba kolhydrater.

Inom sociologin har frågan om sömn länge varit ett udda ämne, men allt fler forskare talar för att lyfta fram kompletterande synvinklar till de rent medicinska. I Storbritannien har en av pionjärerna inom sociologisk sömnforskning Sara Arber undersökt kvinnors sovande och visat att kvinnors sömn lider mer än mäns när familjemedlemmar är sjuka.

– Vi dras med många outtalade regler som har med sömn att göra – som att mammor oftare än pappor förväntas ta ansvaret för vaknätter i familjer med sjuka barn, säger Hsu.

På tal om barn: de får sova. Ju mindre ett barn är, desto mer naturligt uppfattas dess sömn i det offentliga rummet. Småningom ändras ändå vanorna och sömnen flyttar in i det privata, in i sovrummet.

– Som blivit vår borg och platsen för det mest privata, för sömn och sex, säger Hsu och frågar hur ofta vi går in i varandras sovrum när vi är på besök hos bekanta.

Just nu är Hsu intresserad av vad som händer med sömnens offentlighet när vi blir äldre. Den frågan är central i en studie som han gör tillsammans med japanska forskare. Fältstudierna börjar just nu.

– Min fråga är vad som sker med vår självbestämmanderätt när vi eventuellt flyttar in i äldreboenden där man övervakar rummen med hjälp av kamerautrustning. Även om insynen i rummet är tänkt att vara en säkerhetsfråga är den också ett intrång i autonomin, säger han.

Att sova som på en bricka, övervakad via kameror och monitorer som gör de boendes privatliv offentligt i personalens kansliutrymmen är inte okomplicerat.

– Så vi försöker starta ett samarbete med äldreboenden och företag som utvecklar vårdrobotar för att eventuellt förstå hur robottekniken kan öka tryggheten utan att samtidigt göra våld på den privata sfären. Det finns ju robotar som kan hjälpa en att gå till toaletten och mycket annat så frågan om tekniken och det privata är värd att undersöka.

Hsu har stannat till i Helsingfors på väg hem till Australien. Egentligen har han kommit för att etablera samarbete med de finska forskare som arbetat inom projektet New Sleep Order vid Lapplands universitet. Inom det har man bland annat undersökt sömn i förhållande till turismnäringen och sökt svar på hur man kunde utveckla hållbar och etisk sömnturism som bygger på upplevelser av god sömn.

Hsu blir livlig i rörelserna och intensiv i blicken när han börjar tala om forskningen i Rovaniemi där olika discipliner mötts kring frågor om sömnens betydelse utanför det medicinska. Han plockar fram sin mobiltelefon och klickar upp bilder från en resa i Sydkorea. Mot en liten avgift kan resenären i Seoul köpa sig en timme sömn i någon av ett antal byggnader som flyttats in från landsbygden. Mitt i stadens brus erbjuds en timme sömn i traditionell landsortsmiljö och exakt en timme efter att man lagt huvudet mot kudden blir man uppväckt igen.

– Här i Finland är det fascinerande att en företagare anställt en person som vakar för att hålla reda på när norrskenet syns på himlen. Medan andra sover sköter den här personen om att väcka dem som vill stiga upp för att betrakta fenomenet, säger Hsu.

De finska forskarna i New Sleep Order har sökt svar på frågor om sömn bland annat genom att studera arméns rutiner för sömn och vaka. De frågorna är viktiga ur säkerhetssynvinkel i och med att en person som hanterar till exempel vapen och sprängämnen behöver vara skärpt.

Hsu säger att säkerhetsfrågorna också är intressanta för en sociolog. Han har själv intervjuat långtradarförare om sömn och sett att reglerna kring färdskrivare och arbetstimmar inte alltid leder till god sömn. Ibland kan en förare tvingas stanna sitt fordon en timmes väg hemifrån för att han enligt reglementet inte får arbeta längre. I stället för att köra en timme till och få sova i sin egen säng, hos sin familj, övernattar han kanske ytterligare en gång i bilen.

– Det är ju bra att det finns regler som garanterar chaufförerna perioder av vila, men när jag frågat dem så säger de att de inte bara stannar bilen för att börja sova. I stället går de ut och tar en öl eller flera. Behovet av mänsklig kontakt efter ensamma timmar i förarhytten är då större än sömnbehovet.

Här kan man se kopplingar mellan sociologiska och medicinska perspektiv och Hsu säger att de olika disciplinerna borde samarbeta. I stället väljer vi vinklar som passar oss bäst – ofta med ekonomiska förtecken.

Sociologerna ställer frågor om hur, när, var och med vem vi sover för sovandets former varierar och hänger ihop med social status.

– Ni har tyvärr också uteliggare i Helsingfors. Bland dem är sömnen ofta bruten i en tid där vi eftersträvar en obruten sömn av optimal längd. Så har det ändå inte alltid varit. Det finns historiskt material som visar att man i Europa till exempel sovit i två omgångar. Det finns bevarade skrifter med anvisningar om vad man ska företa sig mellan sina sömnperioder, till exempel passa på att besöka toaletten medan man är vaken.

Sömnbrist diskuteras ofta i ekonomiska termer. Vi räknar ut hur många hundratusen, miljoner eller miljarder det kostar att vi sover illa. Vi kartlägger olycksfall, sjukfrånvaro och ineffektivitet som beror på usel sömn och sätter en prislapp på det. Är det så vi ska tänka?

– Ja, sömnfrågan reduceras just ofta till en diskussion om ekonomi, men det är ju också en fråga om välbefinnande. Om vi verkligen vill att folk ska må bra måste vi organisera samhället så att människor får sova så mycket som de individuellt behöver. När vi pressar upp takten i arbetslivet gör vi också våld på sömnen. I de här diskussionerna har sociologerna en uppgift. De kan visa på de oskrivna reglerna och förväntningarna.

Också vår syn på sömn i det privata rummet ändrar.

– Hotellkedjan Sheraton frågade en gång de gäster som var affärsmän i chefsposition vad de gör på hotellrummen nattetid. Det visade sig att de kollade in telefonen. För många har arbetet flyttat in i det privata, in i sovrummet. Jag undrar hur många av dem som lever i ett förhållande som vaknar på morgonen och tittar på telefonen innan de ens vänder sig mot sin bäddkamrat.

Yrke: Sociolog, undervisar vid University of South Australia.

Bor: Adelaide, Australien.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning