Rätten att vara till besvär står på spel

Merete Mazzarella. Bild: Pressbild

Alla viktiga beslut vi fattar, fattar vi i relation till andra. I medborgarinitiativet om eutanasi är det rätten att vara till besvär som står på spel, skriver Merete Mazzarella.

"Anser du att det borde vara tillåtet att under vissa omständigheter ge aktiv dödshjälp åt allvarligt sjuka patienter som lider outhärdligt, som inte har några utsikter att bli bättre och som av egen fri vilja och efter moget övervägande själva ber om det?"

Så brukar opinionsundersökningar formulera den fråga som medborgarinitiativet för eutanasi – eller, som det heter, "en god död" – vill att riksdagen ska svara ja på. Förr skulle jag själv inte ha tvekat men efter att ha läst den lilla boken Aktiv dødshjælp har jag kommit att hålla med författaren Ole Johannes Hartling – överläkare och tidigare ordförande för Danmarks etiska råd – när han skriver: "När något verkar så rätt, att man inte ens får syn på att det skulle kunna finnas invändningar borde man kanske titta efter lite närmare."

För det första är opinionsundersökningarnas fråga ledande. Vem vill att någon ska lida outhärdligt? Vem vill ifrågasätta begrepp som självbestämmande och moget övervägande? För det andra visar det sig att många inte förstår skillnaden mellan aktiv och passiv dödshjälp. Det finns de som säger: "Jag vill ju inte att man tar livet av folk men jag är för aktiv dödshjälp." Men aktiv dödshjälp – eutanasi – innebär uttryckligen att man tar livet av folk, vanligen med en dödlig dos gift. Passiv dödshjälp kan innebära att man upphör med behandlingar som är utsiktslösa eller ger så mycket smärtlindrande och lugnande medicin som patienten behöver trots att man vet att man kanske påskyndar döden.

Hartlings starkaste argument mot eutanasi kretsar kring självbestämmandet. Vi är alla alltid beroende av andra. Alla viktiga beslut vi fattar, fattar vi i relation till andra. Att fatta beslut är inte samma sak när man är sjuk som när man är frisk. I Nederländerna – ett av de länder där eutanasi är tillåten – ska beslutet tas i samråd med två läkare som båda kan intyga att patientens tillstånd är utsiktslöst och att hon menar vad hon säger.

Men kan man vara säker på vad patienten menar? Tänk om hon snarare vill testa om det har blivit så att hon nu bara är till besvär? De eutanasibeviljande doktorerna förhåller sig rationellt, de kan säkert också vara hur välmenande som helst, men mellan raderna ligger ändå budskapet: "Vi kan hjälpa dig att komma bort för så eländig som du är, är du umbärlig för oss." Den palliativa – alltså symtomlindrande – vårdens budskap är däremot: "Du ber om att dö. Det är begripligt, för du har det förfärligt. Du får inte eutanasi, däremot vill vi göra allt vi kan för dig, vi kommer att finnas hos dig in i det sista."

I värsta fall kan eutanasi vara följden av utpressning. I Nederländerna tröttnade en kvinna på att sköta sin svårt sjuka man och ställde honom ett ultimatum: vårdhem eller eutanasi. Han var så skräckslagen inför tanken att behöva lämna hemmet att han valde eutanasi. Med eutanasi är det rätten att vara till besvär som står på spel. Det går inte heller att bortse från det sluttande planets problem. I Nederländerna finns redan en debatt om att utföra eutanasi på personer som inte själva bett om det. Tanken är då att det görs för patientens eget bästa, eftersom det kan vara betungande för patienten att själv behöva ta ställning.

Och vidare: undergrävs inte patientens förtroende för läkaren när eutanasi väl finns där som en möjlighet? Kan hon inte föreställa sig – och frukta – att den läkare som kan döda henne när hon ber om det också skulle kunna göra det när hon inte ber om det? Och läkarens känslor? En holländsk läkare berättade att han ofta hade utfört eutanasi men tillade sedan plötsligt: "En gång vägrade jag att göra det den dag patienten hade önskat för det var min dotters födelsedag." Nog fanns det en ambivalens hos honom, eller åtminstone ett litet obehag? Vad han säger är ju att han inte velat ta livet av en människa på årsdagen för sin dotters inträde i livet?

Sist men inte minst: medborgarinitiativet kräver god palliativ vård men hur ska den garanteras om eutanasi finns där som en mer kostnadseffektiv lösning?

Merete Mazzarella Författare

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning