Rätten att vara evigt ung, med eller utan pung

Bild: Mostphotos

"Det är svårt att veta om provokatören Emile Ratelband faktiskt menar allvar, men han har ändå en poäng. Gränserna för ålder kommer att bli mer flytande i framtiden i takt med medicinska framsteg och ökande livslängd. "

Vi har alla den där farbrodern som gillar att ligga med tanga på badstranden. Han som färgar sitt hår och klär sig i italienska jeans med hål. Den finlandssvenska motsvarigheten borde vara farbrodern med ring i örat och sportbil. Jag pratar om alla de som inte vill klassa sig själva som gubbe eller tant utan ser sig som evigt unga.

Nu har en av dem, nederländska Emile Ratelband gått till domstol för att få den lagliga rätten att plocka bort tjugo år av sin ålder och bli 49 år igen. Enligt honom själv är han i fysisk toppform, ungefär som en 40-plus och borde därför ha rätten att själv sätta sin ålder. Det här har väckt mycket munterhet runtom i världen och har plockats upp till och med av Stephen Colbert och The Late Show.

Men varför skrattar vi egentligen? Emile Ratelband har rätt i att han diskrimineras som 69-åring. Han hindras som pensionär från att arbeta fullt ut inom vissa yrken, han kan inte ta lån lika lätt och det är sant att samhället har en nedvärderande syn på äldre. I dag är det mycket annat som vi har rätt att byta som exempelvis namn, nationalitet och kön även om mycket är strikt reglerat i lag. På en talkshow på BBC argumenterade han med en kvinna från hbtq-rörelsen att hon borde respektera honom på samma sätt som hon kräver respekt för sin könskorrigering. Hon menade däremot att han banaliserar femtio år av hård kamp för transgenderpersoners rättigheter. En kamp där många har förtryckts eller dött i självskadebeteenden. Hur många medelålders män som har dött för rätten att bära cykelbyxor är det ingen som har koll på.

Det är svårt att veta om provokatören Emile Ratelband faktiskt menar allvar, men han har ändå en poäng. Gränserna för ålder kommer att bli mer flytande i framtiden i takt med medicinska framsteg och ökande livslängd. För femtio år sedan skrattade man åt könsoperationer och menade att biologin var den enda sanningen, men kanske blir "ålderskorrigeringar" möjliga i framtiden? Samtidigt vill man inte att Emile Ratelband ska ha rätt att sätta sin ålder till nio år och börja på lågstadiet igen, eller till nio månader och krypa omkring i blöja. Några gränser måste finnas.

Nederländaren drar också hela identitetsproblematiken till sin spets och visar på den fragmentisering som uppstår när alla ges möjligheten till självklassificering. Här har en annan provokatör gjort sig känd som en nagel i ögat på allt som heter politisk korrekthet och identitetspolitik, psykologiprofessorn Jordan Peterson från Kanada. Förra månaden besökte han Sverige och var med i Skavlan på SVT. Det är många som har reagerat på hans budskap, men också på utrikesminister Margot Wallströms kommentar efteråt där hon uppmanade honom att "krypa tillbaka under den sten han kom ifrån". Peterson blev ett namn på Youtube när han hävdade sin rätt att kalla sina studenter vid deras biologiska kön och inte efter deras önskade könsidentitet. Även om han har kritiserats för sin konservativa syn på könsroller har många försvarat honom och menat att han med sina böcker fått unga män att börja ta ansvar, städa sina rum och växa upp. Peterson skulle nog peka på Ratelband och säga att det här är vad ni får när postmoderna feministiska ideologier får löpa amok.

Vad Peterson bortser från är att det är en sak att ha rätten att ändra sitt kön, men en annan att få omgivningen att acceptera en. Det sociala trycket är hårt och osynligt, särskilt vad gäller ålder. Jag tänker på det ibland när det gäller finska kvinnors frisyrer. Vid en viss ålder åker håret av och klipps i en kort käck variant, antingen i page eller som en spretig boll. Att ha långt grått hår svajande i vinden är otänkbart, om man nu inte är man och med i en motorcykelklubb.

Peter Al Fakir Journalist bosatt i Stockholm.