Rättegången mot Ilja Janitskin stakar ut yttrandefrihetens gränser

På onsdag börjar rättegången mot Ilja Janitskin som grundade nättidningen MV-lehti. Janitskin åtalas bland annat för grov ärekränkning och hets mot folkgrupp.

– Rättegången mot Janitskin och MV-lehti har en stor betydelse eftersom den kommer att sätta gränser för yttrandefriheten, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho.

Journalistförbundet har engagerat sig i rättsfallet bland annat genom att ge juridisk rådgivning till de journalister som har förföljts och blivit ärekränkta av MV-lehti. Journalisten Jessikka Aro hör till dem som har väckt åtal mot MV-lehti för förtal och grov ärekränkning.

– Hatretoriken och förföljelsen av journalister som skriver om flyktingfrågor eller invandring har lett till en situation där allt fler reportrar undviker vissa eldfängda teman och det är ett problem för pressfriheten, säger Aho.

Vad har enligt dig varit det största problemet med MV-lehti?

– Det största problemet är utan tvekan att tidningen inte har byggt sina artiklar på fakta utan att artiklarnas påståenden till stora delar har tagits ur luften.

Finns det fler publikationer av MV-lehtis kaliber?

– MV-lehti har varit helt i sin egen kategori. Digitaliseringen har ju lett till att all världens bydårar har kunnat ge ut sina egna tidningar på nätet. Det finns vissa mindre hälsorelaterade publikationer som sprider falsk information, men i övrigt är det ganska få tidningar och skribenter som struntar i journalistreglerna, säger Aho.

Enligt Aho är de allra flesta finländska tidningar underställda den kvalitetskontroll som Opinionsnämnden för massmedier (ONM) utövar. Nämndens uppgift är att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfrihet.

Rättegången mot Janitskin och MV-lehti har en stor betydelse eftersom den kommer att sätta gränser för yttrandefriheten, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho. Bild: SPT/Kai Widell

Falsk information och ärekränkning

Det är inte enbart journalister som har råkat illa ut då MV-lehti har iscensatt kampanjer och drev mot enskilda personer. Även aktivister i det antirasistiska nätverket Rasmus eller i flyktingorganisationer har hamnat i skottgluggen. Flyktingaktivisten Saga Nyrén anser att rättegången mot Janitskin har en stor symbolisk betydelse.

– MV-lehti har sedan starten byggt sin rapportering på en generalisering av folkgrupper där man har spridit falsk information om till exempel islam. En stor del av skriverierna förmedlar också tänkesättet att de som har svart hudfärg är genetiskt underlägsna andra människor, säger Saga Nyrén.

Enligt Nyrén har MV-lehti också uppmuntrat sina läsare att mobilisera massutskick av mejl eller meddelanden på Messenger till personer som betraktas som flyktingvänliga. Även asylsökande har drabbats av dessa massutskick.

– Det är många asylsökande som är väldigt chockade över de här angreppen på sociala medier. Många av dem tror att utskicken kan påverka den egna asylprocessen, säger Nyrén.

Enligt Nyrén borde lagstiftningen uppdateras så att privatpersoner skyddas bättre mot hatretoriska angrepp. Polisen borde kunna ingripa lättare mot upprepade attacker så att ansvaret för att driva en rättsprocess inte ligger på privatpersoner som redan är utsatta.

– Yttrandefriheten är viktig. Man ska absolut kunna kritisera ideologier och religioner och tröskeln för att stänga nätsidor ska vara hög. Samtidigt måste vi också värna om människors lika värde och trygghet.

Artikeln är rättad på onsdagen. I den förra versionen påstods felaktigt att journalisterna Rebekka Härkönen och Linda Pelkonen skulle höra till dem som har väckt åtal mot MV-lehti.

Fakta

Detta har hänt

Den webbaserade MV-tidningen (Mitä Vittua) grundades 2014 av Ilja Janitskin.

Enligt Janitskin var det huvudsakliga syftet med tidningen att lyfta fram fenomen som förtegs av etablerade medier.

MV-lehti prickades från starten för antisemitiska, rasistiska och hatretoriska skriverier liksom upphovsrättsliga problem på grund av kopierade textavsnitt från andra medier.

Polisen yrkade i juli 2016 att MV-lehti skulle läggas ned på grund av tiotals polisanmälningar som gällde ärekränkning och hets mot folkgrupp.

Helsingfors tingsrätt förkastade i augusti 2016 polisens krav på att lägga ned tidningen.

Den 30 december 2017 drog sig Janitskin ur MV-lehti.

I februari 2018 sade Ilja Janitskin i en intervju för Helsingin Sanomat att han hade fått nog av "fosterländska fjanterier".

I april 2018 häktades Janitskin i Andorra för grov ärekränkning, olaga hot, hets mot folkgrupp, penningspelsbrott, penninginsamlingsbrott och sekretessbrott.

Den 12 juni börjar rättegången mot Ilja Janitskin i Helsingfors tingsrätt.

MV-tidningen drivs i dag av frivilliga krafter. Tidningens ansvarige utgivare är Juha Korhonen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00