Rätt riktning men fel kalkyler i äldreomsorgen

Susanna Ginman kommenterar regeringens lagförslag angående äldreomsorgens personaldimensionering i HBL den 10.2. Jag delar nästan alla hennes åsikter, det är bra att regeringen kommer med förbättringsförslag i detta ärende.

Det finns en central del där jag är av helt annan åsikt. Att låsa personaldimensioneringen med ett standardvärde på 0,7 är ett stort fel och påvisar en stor okunskap om hur personalresurs skall dimensioneras i en tjänsteorganisation. Jag har skrivit en insändare om detta för ett år sedan, men jag inser att budskapet inte har gått fram. Jag försöker alltså igen.

På ett servicehem finns kunder med olika vårdbehov. Det beror på kundens ålder, kondition, sjukdomar osv. En ung frisk kund behöver mindre vård än en åldrig, sjuk patient med funktionsnedsättning. För att kunna avgöra servicehemmets specifika personalbehov, måste man känna till kundernas individuella situation och göra kalkylen baserat på det. Att slå fast en allmän standardsiffra som 0,7 är en metod som jag trodde hörde hemma i Sovjetunionens centralplaneringsbyrå Gosplan!

Det finns ett väletablerat system för denna personalberäkning. RAI-systemet är välbekant i branschen. Nu har regeringen insett att det finns servicehem med kunder som har ett större vårdbehov. Därför föreskriver man att en uppföljning skall göras med RAI-systemet. Det kan alltså behövas flera vårdare än talet 0,7 föreskriver.

Däremot har man inte förstått att det även finns servicehem där kunderna är mera lättskötta. På samma sätt kan man där med RAI-systemets hjälp konstatera att det objektivt riktiga vårdbehovet ligger mellan 0,5 och 0,7. Sådana servicehem finns det i dag och det behöver ingalunda vara ställen där kunderna missvårdas.

Konstigt nog inser inte regeringen att RAI-mätningen ger rätt resultat även på detta område. Det beror förstås på att många politiker i sitt oförstånd redan tidigt låste sig vid den magiska siffran 0,7, som kan vara rätt som ett medeltal, men inte som en generell dimensionering.

Det leder till att många servicehem tvingas överdimensionera sin personal, i värsta fall från korrekta 0,5 till lagens 0,7. Det kan betyda en överdimensionering på 40 procent! Jag saknar tyvärr dataunderlag för att göra en beräkning på vad detta kostar, men låt mig gissa att det står för en fjärdedel av den behövliga ökningen på ca 4 000 vårdare och 200 miljoner euro per år. Har vi råd att göra en sådan feldimensionering som kostar oss 50 miljoner per år och felplacerar 1 000 vårdare (som inte finns i dag) till institutioner där de objektivt sett inte behövs?

Snälla ministrar och riksdagsledamöter, be om hjälp av ministeriets tjänstemän och THL:s sakkunniga, de kan förklara för er hur det här fungerar.

Peter Rehnström Helsingfors

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning