Rätt metod för rätt temperament

Violinisten Annemarie Åström studerade i sin avhandling olika metoders lämplighet för barn med olika temperament. – Bristen på alternativ, speciellt i svenskspråkiga musikinstitut på mindre orter, är ett reellt problem.

Tolvåriga Albert Sahlström är violinisten Annemarie Åströms senaste elev. De har spelat tillsammans sedan årsskiftet, men det här är första gången som lektionen ordnas hemma på Degerö. På den inglasade verandan odlas grönväxter vid fönstret och en brasa i kaminen värmer hela rummet.

Åström är inte bara violinist och pedagog utan också nybakad musikdoktor. I undervisningen får hon dra nytta av de lärdomar som hon inhämtade i arbetet med sin doktorsavhandling som nyligen granskades vid Sibelius-Akademin. Medan hon i den konstnärliga delen bjöd på fem konserter med mindre känd nordisk violinmusik studerade hon i den skriftliga delen vilka av violinundervisningens metoder som lämpar sig bäst för olika temperamentstyper i nybörjarundervisningen.

– Det råkade sig inte bättre än att jag samtidigt hade två elever som båda var fem år gamla och som båda verkade representera helt olika temperamentstyper, så jag började följa med deras inlärning, berättar Åström.

Olika temperamentstyper

Annemarie Åström har beskrivit den extroverta eleven som energisk, livfull, glad och utåtriktad, tidvis rastlös, kreativ och duktig, men också känslig i vissa frågor eller nya miljöer. Den introverta eleven beskriver hon som blyg, tystlåten, lugn, samvetsgrann och försiktig i nya situationer. Eleven kom gärna välförberedd till violinlektionerna och hade spelat sin läxa grundligt. Det spontana kände hon sig lite främmande inför.

– Eftersom jag märkte att ena eleven åtminstone under mina lektioner var väldigt energisk och extrovert och den andra mera introvert, märkte jag att jag måste använda helt olika metoder för att få dem att spela fiol.

Åström testade alla tre metoder som oftast använts i violinundervisningen i Finland, dels den ryska skolans grundliga inlärning, dels den gehörsbaserade Suzukimetoden och Colourstringsmetoden utvecklad av bröderna Géza Szilvay och Csaba Szilvay som tar alla sinnen i beaktande. Även om Åströms forskning var småskalig och begränsade sig till två enskilda fall menar hon att man kan dra vissa slutsatser av arbetet.

– Jag märkte att den ryska skolans grundliga metoder passade bättre för den introverta eleven som gillade att kontrollerat gå igenom styckena steg för steg, något som den energiska och utåtriktade tyckte var ganska tråkigt. Då lämpade sig Suzukimetoden bättre.

Flexibilitet a och o

Enligt Annemarie Åström borde dagens musiklärare vara mera flexibla för att bättre kunna variera sina metoder efter elevens behov. Ofta inverkar det också hur läraren själv har blivit upplärd.

– Man borde känna igen hur man själv fungerar och med vilken metod man har blivit upplärd. Om man själv är extrovert gillar man kanske bättre extroverta elever. Men nog borde läraren kunna anpassa sig så att man prövar en annan metod om man märker att undervisningen inte går hem, i stället för att utdöma eleven som obegåvad, säger Åström.

Enligt Åström är bristen på alternativ ofta ett problem speciellt i mindre städer och på landsbygden.

– Och om man vill ha undervisning på svenska händer det sig ofta att det kanske inte finns mer än en lärare tillgänglig i många mindre enheter.

Profil

Annemarie Åström

Född: 15 januari 1977.

Yrke: Violinist och frilansmusiker.

Utbildning och bakgrund: Studerat för bland andra John Storgårds, Tuomas Haapanen, Kaija Saarikettu och Mihaela Martin. Utexaminerad från både Musikhögskolan i Göteborg och Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Tidigare medlem av Helsingborgs symfoniorkester. Färsk musikdoktor från Sibelius-Akademin.

Spelar: Med jämna mellanrum i RSO:s led. Undervisar vid Sandels och privat. Konstnärlig ledare för Wegelius kammarstråkar.

Förvisso märks problemet också på finskspråkiga orter till exempel i norra Finland.

– Det är verkligt synd om man märker att barnet skulle ha musikalitet och förutsättningar, men om barnet inte har fått den undervisning som skulle ha passat barnet bäst. Då kan det vara jättesvårt att korrigera vissa tekniska fel eller brister under någon två veckor lång kurs senare.

Själv började Åström spela violin främst med hjälp av Colourstringsmetoden vid Lojo musikinstitut på 1980-talet.

– Jag tror det är många av 70- och 80-talets violinister som inspirerats av Geza Szilvays tv-program Viuluviikarit ihmemaassa och jag minns att jag var tre eller fyra år gammal när jag tittade på det. Kanske var det den blåa björnen som delade ut godis åt barnen som inspirerade mig. Jag har alltid gillat klassisk musik, men troligen var det upplevelsen av att se hur små barn kunde spela violin som var avgörande och fick mig att börja spela.

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02