Rasism är en form av främlingsfientlighet – ett moraliskt problem

Bild: Hildonen

Rasism är en del av människors moraliska träsk. Det här betyder inte att rasism skulle vara på något sätt otydligt.

Nina Nyman diskuterar i sin I dag-kolumn (HBL 6.9) "strukturell rasism" bland annat med anledning av diskussionen i HBL. Hon förefaller att invända mot min tidigare insändare (HBL Debatt 2.9) då hon säger: "I strukturer finns det en systematik som enskilda människors handlingar och åsikter sällan rår på att förändra (…)" Jag tycker det här är missvisande.

Rasism är en (o)moralisk hållning och går inte att förstå i systematiska termer. Man kunde säga att rasism är något människor kämpar med, förnekar, skyller på andra, kompenserar, förvanskar, förtränger och så vidare. Man "är" inte rasist så som man är finsk medborgare eller coronasmittad. Rasism är en form av främlingsfientlighet – ett moraliskt problem som visar sig på ett otal olika sätt som inte låter sig sammanställas.

Låt mig ge en fingervisning om vad jag menar. En person kan "gilla" personer ifrån vissa främmande kulturer och hata personer ifrån andra (här finns ett otal kombinationer), en person kan förakta sin egen kultur och därför gilla främmande kulturer, en person kan vara invandrarvänlig eller invandrarfientlig av politiska skäl, en person kan vara rasist eller antirasist för att smälta in i sin sociala miljö, en person kan anse att hennes rasism "egentligen" handlar om berättigat självförsvar – inte rasism och så vidare. Om vi ännu beaktar andra former av främlingsfientlighet som fientligheten mellan man och kvinna, mellan socialgrupper, mellan religioner, mellan sexuella identiteter, mellan regioner och mellan politiska ideologier blir bilden ännu mer komplicerad.

Rasism är en del av människors moraliska träsk. Det här betyder inte att rasism skulle vara på något sätt otydligt. Inte heller är avundsjuka otydligt även om den avundsjuke förtränger och förnekar den. Men det är inte meningsfullt att tala om strukturell omoral, inklusive rasism. Och man kan inte vara rasist därför att "rasistiska strukturer" skulle, utan att man märker det, disponera en så. Man kan upptäcka att ens matkultur disponerar en till dålig hälsa, men man kan inte genom att studera sociala strukturer upptäcka att man har medverkat i rasism. På ett motsvarande sätt kan man inte genom psykologiska eller sociologiska analyser upptäcka att man har varit hänsynslös, egoistisk, mobbande etcetera. Det svåra med moraliska insikter är att man i sitt samvete måste erkänna sin kärlekslöshet för att kunna komma vidare.

Men finns det inte nästen av rasism? Ja, men de är inte "strukturer". Det finns, framför allt, nästen, det vill säga kollektiva kotterier för identifikation där inbördes beundran är heligförklarat så att individuell fåfänga genom en kollektivisering ("Fan vad vi är bra!") som genom ett trollslag blir uppfattat som något fint. I alla nästen är samvetet satt åt sidan av grupptänkande. (Att en hel del moralfilosofer och psykologer tycker att det här är bra visar hur långt ifrån att förstå de här frågorna vi är.) Alla nästen är förstås inte lika onda, men de värsta konflikterna i samhället växer ur grupptänkande.

Det går inte att på något vetenskapligt eller filosofiskt vis tala om moraliska frågor i termer av sociala strukturer. Vetenskapliga undersökningar om moraliska frågor har den olägenheten att de förutsätter någonting som är ett moraliskt problem: moralisk konsensus. Min respons på vetenskapliga undersökningar som har som syfte att kartlägga det ena eller det andra om människors beteende, preferenser, "lycka" etcetera är mestadels: vilka otroligt irrelevanta frågor. Uppenbarligen anser forskarna som står för frågorna inte det. Enligt min mening mäter forskarna inte till exempel lycka. Motsvarande problematik gäller alla moraliska frågor. Som sagt är problemet inte att moraliska uppfattningar skulle vara subjektiva och godtyckliga. Men de är inte heller objektiva och kan inte behandlas vetenskapligt.

Till sist: Menar Nyman faktiskt att vi bör bekämpa och forska i ojämlikhet därför att ojämlikhet är "skadligt för hela samhället"?

Hannes Nykänen, Esbo

Svar Jag vill tacka Hannes Nykänen för hans vackert och klokt formulerade svar på min kolumn. Mina tankar om att "vara" rasist är mycket lika Nykänens.

Det min kolumn tog fasta på är inte i första hand hur personers moral byggs upp utan konsekvenserna av rasism och hur dessa kan motverkas. Att fundera på om någon enskild individ eller grupp är rasist är inte så relevant ur det här perspektivet. Strukturell rasism är inte en term som alltid är till hjälp om man, som Nykänen, vill fundera över rasismens väsen, men en term som fungerar som ett hjälpmedel om man i samhällelig kontext vill fundera på hurdana insatser som kan göras för att minska de negativa konsekvenserna för dem som drabbas av rasism. Som Nykänens insändare visar är personlig utveckling i stor skala väldigt invecklad och därför inte en tacksam grund att i det korta loppet bygga ett rättvisare samhälle på. Därför behövs strukturanalyser för att handleda mer omedelbara policyförändringar. De två perspektiv min och Nykänens text företräder fungerar ändå bäst om de kan ta stöd av varandra.

Nina Nyman, doktorand, I dag-kolumnist

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning