Rapport: Svenskspråkiga gymnasister motionerar mindre än finskspråkiga – men alla motionerar för lite

Redan i högstadiet börjar det synas skillnader mellan svenskspråkiga och finskspråkiga elever. Bild: Pixabay

Endast 2,6 procent av studerandena i gymnasiet motionerar enligt rekommendationen, det vill säga minst en timme varje dag, visar en färsk rapport. En dubbelt så stor andel av de finskspråkiga gymnasisterna som av de svenskspråkiga uppger att de motionerar varje dag.

En tredjedel av de svenskspråkiga gymnasisterna uppger att de motionerar endast 0-2 dagar i veckan. Andelen finskspråkiga gymnasiestuderande som uppger att de motionerar lika lite är klart mindre. Samtidigt svarar endast 7 procent av de svenskspråkiga studerandena att de motionerar sju dagar i veckan, medan motsvarande siffra bland finskspråkiga studerande är 14 procent. Det framgår i undersökningen Liitu 2020 om motion på andra stadiet. Skillnaden mellan språkgrupperna är statistiskt signifikant.

Enligt rekommendationerna borde studerandena motionera minst en timme varje dag. Trots att 14 procent av studerandena uppger att de följer rekommendationen, visar en undersökning med motionsmätare att den egentliga siffran är 2,6 procent.

Tommi Vasankari, direktör för forskningsinstitutet UKK, anser att rekommendationen är rätt dimensionerad, även om det inte är så farligt att avvika lite från den ibland. De som tränar mycket kan till exempel ha en återhämtningsdag, men inte heller då ska man bara sitta stilla. Vasankari kommenterade rekommendationerna då rapporten presenterades på torsdagen.

– Målet är att alla unga ska röra på sig tillräckligt mycket varje dag.

Antal dagar i veckan gymnasieeleverna uppgav att de motionerar minst en timme. Uppdelat enligt språkgrupp. Källa: Liitu 2020. Bild: SPT

Enligt rapporten ligger gymnasiestuderandena långt ifrån målet. Situationen i yrkesskolorna är antagligen värre, men samplet i undersökningen var för litet för att få pålitliga resultat. Det finns dock andra undersökningar som tyder på att studerandena i yrkesskolor motionerar mindre än gymnasisterna.

– Den absolut största oron finns inom yrkesskolorna och det är beklagligt att vi inte lyckades få med dem i statistiken, säger Sami Kokko, biträdande professor vid Jyväskylä universitet.

Promenerar som seniorer

En jämförelse med yngre åldersgrupper visar att motionen minskar klart med åren. Över 40 procent av barnen i årskurs 1–6 motionerar minst en timme sju dagar i veckan, men efter det börjar siffran sjunka stegvis och är endast 14 procent bland studerande i gymnasiet.

Rörelsemätarna visar att gymnasisterna i medeltal tar omkring 6 000 steg per dag. Det är betydligt färre än barnen i grundskolan och också färre än vuxna i arbetsför ålder. Mätningarna i de andra åldersgrupperna har gjorts med exakt samma metoder, enligt Tommi Vasankari.

– Gymnasisterna tävlar med 70-åringarna om vem som tar fler steg.

"Idrott måste vara lockande"

Motion lägger grunden för att orka och för att kunna njuta av ett meningsfullt liv, sade Anita Lehikoinen, kanslichef vid Utbildnings- och kulturministeriet, då rapporten presenterades.

– Motion har en direkt koppling till förmågan att återhämta sig efter kriser.

Enligt Lehikoinen har coronakrisen ökat klyftorna i samhället. De som klarade sig bra tidigare har också klarat krisen utan större problem, medan situationen för de som redan var utsatta har blivit värre.

– Vi måste satsa på motion för att ta oss ur krisen starkare än förr.

Eemeli Valli, medlem i Statens ungdomsråd, säger sig inte vara förvånad över undersökningen efter uppgifter om att bland annat resultaten i coopertest försämrats med åren.

– De fysiska arbetsuppgifterna har minskat och vi sitter alltmer vid någon apparat, säger Valli.

Då han studerade i yrkesskola hade han gymnastiklektioner endast under några perioder och inte ens varje år.

– Vi behöver sätt att göra idrott lockande också för dem som inte vill slita med ett lag sju gånger i veckan.

Tidiga skillnader mellan språkgrupperna

Per Lindroos, avdelningschef för Folkhälsans livsstilsavdelning, säger att skillnaderna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga studerande väcker frågor, men att det inte finns någon forskning att falla tillbaka på för att besvara dem.

– En orsak kan vara att finlandssvenskar i snitt har längre skolväg. Om de sitter länge i något färdmedel kan vardagsmotionen bli lidande, säger Lindroos till SPT.

Lindroos nämner också att skolorna är mindre, vilket kan leda till sämre förutsättningar för klubbverksamhet. Han tänker sig att en tredje orsak kan vara att idrottsverksamheten ofta blir mer finskspråkig ju äldre barnen blir.

– Det händer ändå ingen metamorfos i andra stadiet. Samma trend kan skönjas redan i högstadiet.

I Liitu-rapporten undersöktes motionsvanor bland elever i andra stadiet.

5 333 personer deltog i undersökningen, varav 4 958 var elever i gymnasiet och endast 375 elever i yrkesskolor. Samplet från yrkesskolorna är för litet för att göra motsvarande jämförelser som för gymnasieeleverna.

4 417 finskspråkiga och 354 svenskspråkiga gymnasieelever deltog i undersökningen. Skillnader mellan språkgrupperna är statistiskt signifikanta.

Data samlades in genom enkäter och rörelsemätare i september–december 2020.

Undersökningen koordinerades av Jyväskylä universitet och forskningsinstitutet UKK. Sammanlagt 73 forskare från flera olika organisationer har deltagit i arbetet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning