Rapport: Ryssland idkar cyberpåverkan men betonar sin goda Finlandsrelation

Ryssland försöker påverka den politiska debatten och besluten i Finland, enligt en forskningsrapport som Försvarsministeriet publicerat. – Påverkan är en bestående del av Rysslands utrikespolitik, säger forskaren Katri Pynnöniemi.

Ryssland för en oupphörlig kamp för att rubba den regelbaserade världsordningen och befästa sin position som stormakt. Det slås fast i rapporten Voiman Venäjä som har skrivits av ett 40-tal forskare från universitet, forskningsinstitut och statsförvaltningen, och som publicerats av Försvarsministeriet.

Rysslands syn på internationell politik beskrivs som en ständig maktkamp med målet att splittra väst. Detta sker genom kontinuerlig utrikespolitisk påverkan där bara metoderna och intensiteten varierar.

– Ryssland upplever att dess politik har lyckats, och att omvärlden inte skulle uppfatta Ryssland som en stormakt om man agerade enligt liberala, internationella regler. Därför utövar man maktpolitik, säger Sinikukka Saari, forskare vid EU-institutet för säkerhetsstudier i Paris när rapporten presenteras.

Konceptet fungerar ändå inte alltid.

– Om Rysslands mål var att påverka Georgien och Ukraina med våld lyckades man inte. De orienterar sig fortfarande mot väst, trots de militära ingreppen, säger Saari.

I stället har den västliga försvarsalliansen Nato aktiverat sig i Europa och intensifierat samarbetet med EU. Ryssland försöker för sin del slå in en kil mellan Europa och USA, och försvaga den europeiska samhörigheten. Detta skapar en verklighet som i högsta grad påverkar Finland.

Sinikukka Saari säger att det råder en uppenbar kontrovers mellan de budskap som präglar Finlands och Rysslands syner på grannrelationen. Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Goda grannar – utan Nato

Rapporten talar om "asymmetri i maktbalansen" mellan Finland och Ryssland och en "elementär säkerhetspolitisk intressekonflikt". Här navigerar Finland genom att fördjupa sitt samarbete med sina partnerländer samtidigt som man upprätthåller en dialog med Ryssland.

– Rysslands budskap är att vi är goda grannar, men också att grannsämjan inte är någon självklarhet utan tvärtom förutsätter en aktiv och ansvarsfull politik från Finlands sida, säger Sinikukka Saari.

Utmärkande för relationen är enligt rapporten att Ryssland upprepar det positiva budskapet om goda grannar i de officiella kanalerna på högsta nivå, exempelvis under statsbesök. Det negativa varningsbudskapet däremot förs fram i informella kanaler och indirekt. Och här är ett underförstått ryskt budskap att ett finländskt Natomedlemskap inte vore förenligt med "ansvarsfull politik".

Saari säger att också Finland upprepar sitt budskap: vi är en del av väst och vi fattar själva våra säkerhetspolitiska beslut, inklusive ett eventuellt beslut om ett Natomedlemskap. Finland försöker upprätthålla en fungerande grannrelation utan att blåsa upp motsättningar. Saari påtalar kontroversen mellan de två ländernas budskap.

– Detta garanterar en fortsatt spänning mellan Finland och Ryssland, en spänning som sannolikt kommer att öka i framtiden. Vi har redan sett att bara militärövningar tillsammans med Nato har fått Ryssland att fräsa till, säger hon.

Presidenterna Sauli Niinistö och Vladimir Putin träffades i Sotji i augusti förra året. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Enligt rapporten undergräver Ryssland det multinationella regelbaserade systemet, betraktar internationell rätt som underställd dess egen suveränitet och utnyttjar FN för att driva sina egna intressen. För Finland och andra mindre länder är internationella regelverk och koalitioner desto viktigare eftersom stormakter alltid är den starkare parten på bilateral nivå.

– När spänningen ökar måste Finland fundera på olika metoder för att lindra den, säger Katri Pynnöniemi, biträdande professor i rysk säkerhetspolitik vid Helsingfors universitet och forskare vid Försvarshögskolan.

Olika slags påverkan

Rapporten framhåller att Ryssland också försöker påverka den politiska debatten och besluten i Finland. Därför är det viktigt att Finland är berett på hybridpåverkan och andra större säkerhetshot.

Vilka följder kan Rysslands försök att påverka få för riksdagsvalet och för politiken i Finland?

– Vi ska minnas att påverkan är en bestående del av Rysslands utrikespolitik, och att den bottnar i en strategi som utgår från tanken att internationell politik är en maktkamp och ett nollsummespel. Vi ska vara noggranna med begreppen och tala om valpåverkan bara i allvarliga fall. Vårt valsystem möjliggör inte heller cyberpåverkan, säger Katri Pynnöniemi.

Katri Pynnöniemi säger att påverkan är en bestående del av Rysslands utrikespolitik. Det betyder ändå inte automatiskt att Ryssland skulle försöka påverka valutgången i Finland i vår. Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Hon säger att Rysslands försök till påverkan kanske snarare handlar om hur politiska frågor framställs i Finland, om vi ser alternativ i vår egen politik. Hon påpekar också att rapporten inte har granskat extern valfinansiering i Finland, men att man vet att vissa partier i andra europeiska länder har fått rysk finansiering.

I övrigt målar rapporten upp en bild av Ryssland som en auktoritär stat där makten koncentreras till presidenten och det allt viktigare säkerhetsrådet strax under honom. Kombinationen av presidentens starka position och en svag allmän intressebevakning gynnar elitens ekonomiska intressen på bekostnad av folket. Plus att:

– Korruptionen är rätt allmänt utbredd i den offentliga förvaltningen, säger Anna-Liisa Heusala, forskare vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.

Vladimir Putins starka presidentmakt syns främst i utnämningen till höga befattningar och i hans sätt att trygga den inre säkerheten, heter det i en pinfärsk Rysslandsrapport. Putins mandat löper till 2024. Bild: Lehtikuva–AFP/Jurij Kadobnov

Militären pöser

Allt detta kunde äventyra samhällsstabiliteten, men eftersom staten kontrollerar och övervakar en stor del av all kommunikation behåller den kontroll. Eller har behållit, för här utgör sociala medier en sann utmaning för centralmakten. Folket protesterar redan mot presidentens planer på att begränsa åtkomsten till internet och dess tjänster.

– De sociala medierna har övertagit den funktion som köksdiskussionerna hade under sovjettiden, säger Eemil Mitikka, forskare vid Alexanderinstitutet.

Till Rysslands inrikespolitiska strategier hör en ambition att stärka patriotismen för att öka samhörighetskänslan, bland annat genom diverse undervisningsprogram, men forskarna har inte funnit belägg fört att detta skulle ha lyckats.

– Allmänhetens förtroende för institutionerna och tilliten till andra medborgare är generellt låg. Man litar mest på presidenten, kyrkan och underrättelsetjänsten, mindre på partierna eller näringslivet. Många upplever att levnadsstandarden har sjunkit, säger Mitikka.

Underrättelsetjänsten har för övrigt en central roll i statens informations- och cyberpåverkan. Enligt rapporten samarbetar den med kriminella nätverk som kan bistå med bland annat penningtvätt, smuggling och lönnmord.

Utåt ser Ryssland starkare ut: Ekonomin växer fortfarande, och landet viker över 4 procent av bnp för militären. Försvarets prestanda har ökat. I synnerhet marinen har rustats upp, men framöver kommer försvarsbudgeten att fördelas jämnt mellan armén, marinen och det kombinerade flygvapnet och rymdförsvaret.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03