Rapport: Nedskärningarna inom journalistiken har gjort att krisdrabbade medier står utan stödsystem

Journalisten och författaren Elina Grundström presenterar sin rapport om coronastöd till medier tillsammans med trafik- och kommunikationsminister Timo Harakka (SDP). Bild: Statsrådet

Demokratin hotas om journalistiken är hotad; en ny rapport ger svidande kritik och uppmanar regeringen till snabba åtgärder för att trygga medborgarnas rätt till information.

Journalisten och författaren Elina Grundström presenterade sin rapport om mediernas behov av coronastöd på tisdagen. Rapporten är beställd av trafik- och kommunikationsminister Timo Harakka (SDP).

Enligt rapporten kommer medieföretagens annonsintäkter för resten av våren att vara hälften av vad de var i fjol. Det finns tecken på att intäkterna kan sjunka med 45 procent också under resten av året. Samtidigt har mediernas webbplatser haft en aldrig förr skådad besökarmängd, något som hållit i sig vecka efter vecka.

– Över hälften av dags- och lokaltidningarna har permitterat journalister, trots att behovet av journalistik för tillfället är stort, säger Grundström.

Många tidningar kommer ut mer sällan än tidigare och ett halvt dussin mindre stadstidningar har helt avbrutit sin utgivning. Om det inte sker några förändringar före hösten kommer många medier att bli tvungna att säga upp personal.

– Coronakrisen har en stark lokalpolitisk inverkan, risken för nedläggningar och fusioner är störst bland lokala och regionala tidningar samt lokalradio, säger Grundström.

Demokratin förutsätter fungerande information

Grundström, som också varit ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, sparar inte på kritiken när hon presenterar vad som hänt i den finska medievärlden de senaste åren.

– Under 2010-talet har det försvunnit 200 journalister årligen från dagstidningarna. Till följd av fusioner och nedläggningar har åtminstone 30 dagstidningar gått förlorade. Detta skapar en så kallad nyhetsöken.

Hon säger att det blir speciellt farligt i ett glest befolkat land som Finland.

– Vårt system med valkretsar förutsätter en mångsidig lokaljournalistik.

Bakom försämringarna som orsakas av förlorad lokaljournalistik ligger enligt Grundström den digitala revolutionen och att annonsintäkterna rinner ner i fickorna på stora internationella aktörer. Hon påpekar att allt detta påskyndats av dåligt tajmade nationella åtgärder.

Grundström räknar bland annat upp nedläggningen av det behovsprövade presstödet och införandet av mervärdesskatt på prenumerationer på dagstidningar.

– Nu när journalistiken behöver stöd snabbt finns det inga verktyg för det.

Grundström föreslår att man skulle skapa ett krisstöd på grund av coronan, men även bygga ett permanent stödsystem för journalistiken, i stil med det som redan finns i de andra nordiska länderna.

Hon framhäver att det inte är medieföretagen utan journalistiken som behöver krisstödet, trots att dessa inte alltid helt kan skiljas åt.

Minoritetsspråken beaktas

Kommunikationsminister Harakka säger att regeringen fattat snabba beslut och kommer att skrida till tre åtgärder på basen av Grundströms rapport.

– Under de kommande veckorna strävar vi efter att utreda hur vi kan stöda journalistiskt innehåll. Vi kommer också att se över hur vi kan hitta nya slags stöd för nyhetsbyråverksamhet, så att vi kan trygga en nyhetsförmedling i hela landet, säger Harakka.

Trafik- och kommunikationsministeriet har även tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur man kan trygga postens tidiga utdelning. Under hösten kommer regeringen att diskutera permanenta system för att stödja journalistiken.

Grundström framhäver att journalistikens uppgift är att trygga rätten till information, som är en grundläggande rättighet.

– Jag är tacksam att man i dessa svåra tider är färdig att utreda behovet av journalistik i kriser och samtidigt lappa ihop journalistikens stödstrukturer så att medborgarnas rätt till information är tryggad även i framtiden, säger Grundström.

På frågan om hur minoritetsspråken är beaktade i krisåtgärderna säger minister Harakka att syftet är att stödja lokala nyhetsfunktioner, vilket också innefattar journalistik på minoritetsspråk.

Grundström säger att hon i rapporten uppmanar regeringen att se över det existerande minoritetsspråksstödet eftersom det är både osmidigt och litet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning