Rapport: Klimatriskerna ökar, Finland måste satsa mer på att anpassa sig

Den här bilden är från Rovaniemi, men när risken för översvämningar ökar med klimatförändringarna är kustområdena i Helsingfors, Esbo och Lovisa bland de mest sårbara. Bild: Aku Häyrynen/Lehtikuva

Jordbruket, skogsbruket och fisket, men också byggbranschen hör till de näringsgrenar som är mest sårbara för klimatförändringar. Hela samhället måste bli mycket bättre på att anpassa sig till förändringarna, säger Finlands klimatpanel.

Finland hör till föregångarna i att hejda klimatförändringen genom att minska utsläppen och öka kolsänkan, men vad vi och alla andra än gör reagerar klimatet med flera års eller årtiondens fördröjning. Därför gäller det för hela världen att också anpassa sig till klimatförändringarna, utöver att man försöker hejda dem.

Nästan all klimatpolitik fokuserar på utsläppsminskningar och väldigt lite på anpassning, såväl i Finland som i de flesta andra långt utvecklade länder. Det kan stå oss dyrt, påtalar Finlands klimatpanel tillsammans med flera forskningsinstitut i en diger rapport som betraktar hur klimatförändringarna har framskridit, hur de förväntas framskrida och hur vi kunde anpassa oss.

– Vi är på väg mot en framtid där väder- och klimatriskerna ligger på en aldrig tidigare skådad nivå, säger Hilppa Gregow, forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet.

Hon påtalar att medeltemperaturen redan har ökat i Finland och att alla prognoser visar på att den trenden fortsätter. Det förändrar isförhållanden och nederbördsmönster och skapar en grogrund för nya sjukdomar att spridas. Sett till alla risker förknippade med kommande klimatförändringar framstår extrema skyfall och översvämningar som en betydande och växande risk i hela Finland.

– Nyland är ett av de främsta riskområdena för översvämningar i södra Finland. Kustområdena i Helsingfors, Esbo och Lovisa är bland de mest sårbara när risken för översvämningar ökar, främst vintertid och vid extrema skyfall. Också dagvattensystemen riskerar att överbelastas, säger Gregow.

Den typen av översvämningar kan bryta el- och värmedistribution och telefon- och it-förbindelser. Också metrotrafiken och vägnätet kan skäras av och vattenförsörjningen drabbas, enligt rapporten.

– Anpassningsåtgärderna löper trögt i många länder. Finland utgör inget undantag, säger Sirkku Juhala, professor vid Helsingfors universitet och medlem i klimatpanelen.

Osäkra kalkyler

Forskarna har försökt beräkna kostnaderna för den här sortens väderextremer, ifall samhället försummar att satsa på anpassningsåtgärder, men osäkerheterna är stora eftersom det är omöjligt att uppskatta var, hur ofta och hur hårt svåra väderextremer slår till. I rapporten beräknas kostnadsökningen jämfört med nuläge till mellan 16 och 120 procent till år 2050 och ännu mer till utgången av seklet.

– Väderextremer kan orsaka kostnader av engångsnatur, men vid sidan av dem kan klimatförändringarna över en längre tid påverka åtminstone vissa näringsgrenar extra mycket, och kanske förändra förutsättningarna för dem. Vi bedömer att de kostnaderna kommer att vara större och slå ojämnare mot samhället, säger Sirkku Juhola.

Samhället står ändå inte passivt inför de här scenarierna. Tvärtom har klimatfärdplaner och strategier tagits fram dels av flera branscher, dels på landskapsnivå och i flera kommuner. De här planerna är ändå ofta skrivna utan större uppfattning om vad som görs i grannlandskapet eller i en närliggande bransch. Det behövs mer dialog och samarbete, men också uppföljning, säger forskarna.

De påpekar att en del av kostnaderna kommer att falla på social- och hälsovården via värmeböljor och insektsburna sjukdomar, men också på näringslivet i form av en risk för nedsatt arbetsförmåga och produktivitet vid långvariga eller extrema värmeböljor.

Mest och direkt utsatt förväntas ändå naturbruket vara. Jordbruk, skogsbruk, fiske och renskötsel är näringar som kommer att beröras direkt av extremväder och de förändringar klimatet för med sig på naturens mångfald, uppger Jaana Sorvali, forskare vid Naturresursinstitutet. När klimatförändringarna till exempel rubbar Östersjöns fiskbestånd drabbas yrkesfisket oundvikligen.

Hälsovård och byggande

Forskarna rekommenderar att samhället tar klimatanpassningen på allvar. Hittills verkar det som att de näringsgrenar som är mest sårbara också har kommit längst i insikterna om behovet av anpassning.

– Inom jordbruket handlar de främsta anpassningsåtgärderna om att förädla fram varianter av grödor som är tåliga för det klimat vi väntas ha i framtiden. Det handlar också om att satsa på växtföljd och en mångfald av grödor för att minska risken för att en väderextrem eller skadeinsekter ska förstöra hela skörden. Det finns gott om anpassningsåtgärder inom jordbruket, säger Jaana Sorvali.

Överlag gäller att de näringsgrenar som lever av naturresurser är mest införstådda med behovet av klimatanpassning. Hälsovården, stadsplaneringen och byggbranschen är sektorer som i högre grad måste förstå utmaningen, framgår av rapporten. Klimatet är både en hälsofråga och en stadsplaneringsfråga.

Dagvattensystem kan förbättras genom att man anlägger våtmarker och parker i bebyggda miljöer för att få buffertar som förhindrar allvarligare översvämningar.

Men överlag tänker vi fortfarande i för hög grad att klimatrisker i Finland begränsas till väderextremer som drabbar just oss, just här.

– Vi glömmer lätt återverkningarna av klimatförändringarnas framfart globalt. Många industribranscher kan påverkas om transporterna står stilla på andra håll. Den internationella sjöfarten är också sårbar för extremväder, säger Sirkku Juhola.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning