"Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen"

Infrastruktur för att ladda och tanka bilar som går på utsläppsfria eller klimatsmarta bränslen måste byggas ut, enligt Sitras utredning. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Finland kan fortfarande nå sina ambitiösa klimatmål, men hindren på vägen är många och det behövs krafttag för att röja dem. Det slår jubileumsfonden Sitra fast och visar hur samhället ska komma runt de hindren.

Ända sedan den nuvarande regeringen tillträdde och skyltade med sitt klimatmål, har folk frågat sig hur Finland i praktiken ska bli klimatneutralt till 2035 och koldioxidnegativt kort efter.

Jubileumsfonden Sitra ger ett svar på den frågan i en utredning som bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på intervjuer med omkring hundra personer med insyn i olika samhällssektorer.

– Den goda nyheten är att Finland kan nå målet, men det finns många hinder på vägen som måste röjas för att vi ska kunna ställa om samhället, säger Mariko Landström, diplomingenjör inom systemanalys och Sitras expert på klimatlösningar.

Hon påpekar i utredningen att FN:s klimatpanels senaste rapport visar på samma saker globalt: det går att styra in världen på ett spår som hejdar uppvärmningen till 1,5 grader, men den tiden är knapp och det förutsätter därför snabba och genomgripande omställningar.

Om Finland ska implementera regeringens klimatlöften måste framtidsbilden förtydligas så att vi ser vart vi är på väg. Vidare måste en del ekonomiska incentiv läggas om så att det klimatsmarta blir lukrativt medan åtgärder som driver utvecklingen i fel riktning blir olönsamma.

Med nuvarande klimatpolitik kommer Finlands utsläpp fortsatt att minska, men inte i den takt och omfattning som behövs för att nå regeringens mål.

Bild: Gabriella Torres Airava

Det finns gott om tekniska lösningar för att minska utsläppen, men också en del politiska eller administrativa hinder som gör det svårt att snabbt börja tillämpa sådan teknik i större skala.

– Vi måste börja med att röja de hinder som står i vägen för den omställning som behövs, säger Landström och hänvisar till exempel till miljöskadliga subventioner.

Utsläppsbudget behövs

Ett problem är den diffusa utsikten på längre sikt. Många av regeringens åtgärder siktar på år 2035 då Finlands klimatuppvärmande utsläpp inte får vara större än kolsänkan. Mariko Landström säger att fokus måste flyttas fram eftersom Finland behöver vara koldioxidnegativt kort senare.

– Man kunde förtydliga framtidsutsikterna med en utsläppsbudget och ett mål för koldioxidsänkan till åren 2040 och 2050, och med klimatfärdplaner för alla ekonomiska sektorer. Vidare är det viktigt att bereda styrmedlen i god tid och att Finland jobbar för att EU korrigerar sin klimatpolitik i linje med 1,5 grader.

Sitras utredning betonar att klimatpolitiken inte är någon enskild politiksektor utan att den behöver genomsyra hela samhället.

– Utsläppen måste minska i alla sektorer och vi måste involvera alla aktörer i samarbetet. När vi har en tydlig framtidsbild kan vi göra omställningen förutsägbar, kostnadseffektiv och rättvis, säger Landström.

Utredningen visar hur olika sektorer eller branscher kunde minska sina utsläpp. Industrin har gjort ett gott jobb hittills, men en hel del processer kan fortfarande effektiveras.

Jordbrukspolitiken måste läggas om. Trots att många bönder gör betydande klimatinsatser, har jordbrukets utsläpp inte minskat. Felet ligger i subventioner som skapar en lönsamhet i att odla till exempel på torvmarker fastän det ur klimatsynpunkt är skadligt. Merparten av jordbrukets klimatutsläpp kommer från torvmarkerna fastän de utgör bara en tiondel av åkerarealen.

– Subventionerna för odling på torvmarker där vattennivån hålls låg behöver fasas ut. Vi måste också kunna minska på odlingsarealen utan att pruta på livsmedelsproduktionen, säger Landström.

Jordbruksstöden måste riktas om så att bönderna gynnas av en livsmedelsproduktion som stöder klimatmålen, fastslår jubileumsfonden Sitra i en utredning av hur Finland kan nå sina klimatmål. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

I dag används en stor del av åkerarealen för foderproduktion, för att producera mat åt produktionsdjuren.

– Om vi gick över till en mera vegetarisk och fiskbaserad kost kunde en större andel av åkerarealen användas till att producera mat direkt till människan, säger Landström och noterar att det här hänger både på konsumentens individuella val och till exempel på upphandling för offentliga storkök.

Sporra markägare

Också skogspolitiken behöver läggas om. Det saknas ekonomiska incentiv för skogsägare att öka kolsänkan. Sådana behövs, menar Mariko Landström.

– Man kunde inleda pilotprojekt och betala ersättning till dem som ökar skogens kollager. Också inom jordbruket kunde man testa att ersätta bönder som odlar så att marken binder mer kol.

Sitras utredning bedömer att skogsindustrin har goda förutsättningar att uppnå de negativa utsläpp som behövs för koldioxidnegativitet. Det behövs incentiv som sporrar till BECCS-teknik, säger Landström och syftar på en teknik som tar upp och lagrar koldioxidutsläpp från bioenergi.

Hon föreslår ytterligare en skatteväxling som gynnar hållbar utveckling och större satsningar på den cirkulära ekonomin.

– Vi behöver tydliga mål för att minska bruket av flera naturresurser.

Med tanke på att förslagen är många, omställningarna stora och tiden knapp menar Mariko Landström att det också är nödvändigt att komma åt flaskhalsarna inom förvaltningen som bromsar klimatarbetet. Tillstånd för klimatåtgärder måste fås snabbare och smidigare.

Vi kommer nog att orka löpa tiden ut, men frågan är om vi förmår öka takten för att vi ska hinna tillräckligt långt.

– Till exempel utbyggnaden av vindkraft sker redan utan subventioner, men processerna vid planläggning och tillstånd drar ut på tiden. Samarbetet med försvarsmakten måste bli smidigare så att försvarets behov inte begränsar vindkraftsutbyggnaden för mycket.

Rapporten påpekar att en del av infrastrukturen måste läggas om för att övergången till en klimatsmartare trafik ska gå smidigare. Här syftar man bland annat på laddningsstationer för elbilar och på ett bättre nätverk av bränsletankning för nya, hållbara trafikbränslen.

Mariko Landström säger att mycket gott har gjorts och att Finland i princip är på rätt väg, men att det gäller att röja återstående hinder för att vi ska kunna justera kursen och driva upp takten för omställningen. Hon jämför utmaningen med ett 12 minuters löptest.

– Vi kommer nog att orka löpa tiden ut, men frågan är om vi förmår öka takten för att vi ska hinna tillräckligt långt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning