Rånande unga väcker oro i Grankulla – "Farliga är föräldrar som borde bry sig mer", säger ungdomsarbetare

Specialungdomsarbetaren Jani Mäkiö och kollegan ungdomsarbetare Jens Almark gör varje fredag en rundtur i Grankulla och träffar ungdomar. Ofta kommer ungdomarna också själv och berättar om något de sett och vill tala om. Bild: Atte Österholm

Polisen har larmat om en ökning av rån utförda av minderåriga i Esbo och Grankulla. Ungdomsarbetare i Grankulla önskar att föräldrarna skulle ta sitt ansvar i uppfostran.

HBL kunde tidigare i veckan rapportera att det under en kort tid har gjorts flera polisanmälningar i Grankulla och Esbo om rån utförda av barn och unga. Till exempel berättade en mamma om att hennes 13-åriga son och hans kompis nyligen blivit utsatta för ett rånförsök i Grankulla.

Ungdomsarbetarna Jani Mäkiö och Jens Almark i Grankulla är väl medvetna om att det har inträffat oroväckande saker i staden den senaste tiden. Bland annat skejtboardparken, som är en populär plats bland unga Grankullabor, har pekats ut som farlig i till exempel stadsbornas Facebookgrupper. Mäkiö anser ändå att problemet är djupare rotat.

– Skejtområdet är inte det farliga, farliga är föräldrar som borde bry sig mer. Det är en grundläggande sak att lära sina barn respektera andra människor.

När HBL är med på ungdomsarbetarna Mäkiös och Almarks vanliga fredagsrunda, är det ruskigt höstväder. Inte många ungdomar syns till på gatorna eller i köpcentret Grani.

Skejtparken i Grankulla har fått ett sämre rykte än det förtjänar, säger ungdomsarbetarna Jani Mäkiö och Jens Almark. Den blåa skåpbil de kör runt i staden med och använder för att skjutsa unga till veckoslutsläger är guld värd, säger Mäkiö. Bild: Atte Österholm

Stadens ungdomsgård har för två år sedan fått flytta från sin gamla byggnad till ett rum i biblioteket. Nu finns avsevärt mindre plats i ungdomslokalen.

– Tidigare hade vi ofta 30-40 ungdomar på plats samtidigt utan några som helst problem. Nu ryms kanske 13 och då börjar det vara för mycket folk.

Huruvida de försämrade verksamhetsmöjligheterna för ungdomsarbetet har bidragit till den senaste tidens händelser tar Mäkiö och Almark inte ställning till. Men de slås av tanken.

– Det är orättvist för ungdomarna att lokaler inte finns. Man skulle ju vilja att ungdomarna får ändamålsenliga utrymmen, säger Mäkiö.

Köpman Jesper Lindqvist säger att det tyvärr är vanligt med snattande ungdomar. Bild: Atte Österholm

Snatteri ett återkommande problem

Jesper Lindqvist är köpman i en mataffär i köpcentret Grani. Han berättar att det inte alls är ovanligt att ungdomar snattar i hans butik. Senast för några dagar sedan åkte ett par killar fast. Föräldrarna och polisen kallades till platsen.

Enligt Lindqvist har det ändå inte skett någon större ökning i snatterifallen i hans affär den senaste tiden. Fenomenet har alltid förekommit.

Mitt emot hans mataffär i köpcentret har företagaren Johan Hallbäck sin butik. Han ser dagligen ungdomar som hänger i köpcentret då det inte finns andra ställen att gå till.

– Ungdomarna är värda mer än vad de nu har. De borde finnas bättre ställen för ungdomarna att vara på, säger Hallbäck, som också är långvarig medlem i Grankulla stadsfullmäktige.

Ett förslag om nya lokaler för stadens ungdomsarbete ska de facto inom kort behandlas i fullmäktige, kan han berätta.

Företagaren och stadsfullmäktigeledamoten Johan Hallbäck vill se att ungdomsarbetet i staden får bättre lokaler än rummet de nu har till sitt förfogande i stadens bibliotek. Bild: Atte Österholm

Unga går åt andra unga

Precis som i Grankulla och Esbo har rånen utförda av unga ökat också i Vanda medan det totala antalet rån är på samma nivå som förut.

– Vi ser det som en del av en ökad benägenhet överlag bland unga att ta till våld, säger Riku Aaltonen som är överkonstapel vid polisen i Östra Nyland.

Aaltonen säger att det handlar om löst sammansatta grupper av ungdomar, som beroende på vilka som råkar vara på plats just då rånar andra unga. Det är ytterst ovanligt att vuxna drabbas.

Enligt Aaltonen är gärningsmännen oftast redan kända för polisen, och det är inte ovanligt att de kan vara offrens skolkamrater. I bakgrunden kan finnas problem med skolk och missbruk och somliga har börjat med brottslighet när de är under 15 år och ännu inte straffmyndiga.

– Det är marginaliserade ungdomar eller unga som löper risk för att marginaliseras.

Unga ska inte behöva känna sig rädda för att utsättas, menar han, men råder ändå till en viss vaksamhet.

– Så man inte går rakt in i ett gäng med påverkade unga.

Det kan enligt honom också vara klokt att inte sitta ensam och knappa på en ny telefon, som kan vara ett begärligt byte, och att be om att få bilskjuts hem efter en sen hobby.

Offren erbjuds en första samtalshjälp med polisen och styrs sedan vidare till ungdoms- och socialtjänsten om det behövs. De flesta kommer enligt Riku Aaltonen fort över händelsen, medan det finns de som har behövt mer hjälp.

"Rånen kulminerar i huvudstaden"

På Helsingforspolisen har man däremot inte noterat en ökning av rån eller våld bland ungdomar som i grannkommunerna. Antalet polisanmälningar med minderåriga misstänkta är 60, vilket är på samma nivå som i fjol. Misshandelsfallen har rentav minskat.

Kriminalkommissarie Marko Forss på ungdomsgruppen säger ändå att rån utförda av unga är ett bekant fenomen.

– Rånen har alltid förekommit och de verkar kulminera i huvudstadsregionen.

Offren är oftast andra barn och unga som är något yngre än gärningsmännen, 11- till kanske 13-åringar, menar han och sett till hur allvarligt brottet är, är den ekonomiska nyttan vanligen mycket liten. Rån kan ge mellan 6 månaders och 4 års fängelse, grovt rån mellan 2 och 10 år.

Ovanligt är ändå att minderåriga får sådana straff. Det första steget är vanligen barnskyddsåtgärder och socialtjänsten kopplas in, men unga har också häktats och ärenden har förts till domstol.

En effektiv åtgärd vid upprepad brottslighet är enligt honom reseförbud som är som en slags husarrest. Det innebär att den unga måste hållas hemma exempelvis mellan klockan 19 på kvällen och 7 på morgonen och också kan begränsas att röra sig i vissa området. Bryter man mot detta kan man gripas.

– På så sätt har vi lyckats bryta onda cirklar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning