"Radikal islamism är den europeiska civilisationens största fara"

Vill hjälpa. Enligt Nadia Remadna har ingen av de franska presidentkandidaterna insett faran med islamismen. Bild: Johan Tollgerdt

Efter veckans terrorhot mot de franska presidentkandidaterna förstärks nu säkerheten kring valet på söndag. Den franska socialarbetaren Nadia Remadna har skrivit ett brev till kandidaterna för att erbjuda hjälp i kampen mot islamism.

Frågan om hur man ska bekämpa terrorism har ökat betydligt i Frankrike sedan det i tisdags avslöjades att två terrorister förberett attacker mot en eller flera presidentkandidater.

– I detta läge gäller det att förstärka säkerheten kring presidentkandidaterna. Men 50 000 poliser ska också se till väljarnas säkerhet på söndag kring Frankrikes cirka 67 000 vallokaler, säger franske inrikesministern Matthias Fekl.

Profil

Nadia Remadna

Föddes 1959 och utbildade sig till socialarbetare.

2014 skapade hon organisationen Brigades des mères (Brigaden av mammor).

2016 utkom boken Comment j'ai sauvé mes enfants (Hur jag räddat mina barn) som hon skrivit med journalisten Daniel Bernard. Hon har tagits emot av President Hollande för att diskutera problemet med radikalism. Flera gånger har Nadia utsatts för dödshot. Hon medverkar ofta i debatter i fransk media.

Sedan flera år arbetar myndigheterna med att bekämpa våldsbejakande terrorism.

Socialarbetaren Nadia Remadna som är av algeriskt ursprung, är chef för organisationen Brigaden av mammor, Brigads des mères. Organisationen arbetar främst med unga flickor som lockats av terrororganisationen IS budskap.

För ungefär en månad sedan skrev hon ett brev direkt till alla de elva presidentkandidaterna där hon erbjuder råd för hur de ska försöka bekämpa radikal islamism i Frankrike.

– Som socialarbetare vill jag och mina kollegor hjälpa. Få presidentkandidater har konkreta lösningar på hur man ska minska radikaliseringen och det gör mig rädd, säger hon när vi träffas i Paris västra stadsdelar.

Det kan finnas upp till hela 15 000 radikaliserade personer enbart i Frankrike. Radikal islamism är den europeiska civilisationens största fara i dag, anser Remadna.

Använd deras språk

I brevet uppmanar Nadia presidentkandidaterna att inte ha tillit bara till experter som ofta inte ens haft direktkontakt med radikaliserade ungdomar.

– Vi som jobbar direkt ute på fältet, vet dock hur de tänker, säger hon och berättar om bland annat samtalsterapi som ger hjälp till unga pojkar och flickor.

Fakta

Oklart in i det sista

Frankrike håller presidentval den 23 april med totalt elva kandidater. Om ingen direkt får mer än 50 procent av rösterna hålls en avgörande andra omgång den 7 maj mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången.

Presidenten väljer själv premiärminister, kan utlysa nyval och folkomröstningar och även styra direkt genom dekret "om nationen står under hot". Parlamentet kan dock avsätta regeringar, vilket gör att premiärministern oftast kommer från det parti som har starkast stöd i parlamentet, där de 577 ledamöterna väljs i två valomgångar i juni. 

Ovissheten är närmast total inför den första valomgången. Opinionsmätningar visar att de fyra toppkandidaterna är ytterst jämna.

Marine Le Pen (48) leder invandrings- och EU-fientliga Nationella fronten sedan 2011. Har försökt tona ned partiets främlingsfientlighet efter att ha tagit över från sin pappa Jean-Marie, som hon dessutom kastat ut ur partiet. Vill folkomrösta om EU och euron och lämna Schengensamarbetet.

Emmanuel Macron (39) var tidigare ekonomiminister i Socialistpartiets regering, men kandiderar för en nystartad och oberoende mittenvänsterrörelse, döpt till På marsch. Mest EU-vänlig bland kandidaterna, men vill se kraftiga reformer i eurosamarbetet.

François Fillon (63) var premiärminister under Nicolas Sarkozys tid som president och kandiderar för konservativa Republikanerna. Vill förenkla för företagarna och skärpa asylpolitiken. Har tärts hårt av anklagelser om att ha gett sin hustru hög lön som parlamentsassistent utan att hon egentligen har jobbat.

Jean-Luc Mélenchon (65) var länge engagerad i Socialistpartiet, bland annat som biträdande utbildningsminister 2000–02. År 2008 grundade han i stället Vänsterpartiet (PG), som han nu representerar i EU-parlamentet. Vill lämna Nato, ha en ny författning och omförhandla EU-fördragen.

– Man måste tala med dessa ungdomar för att förstå vad det är exakt som fått dem att dras till IS.

Men hon menar att det inte hjälper med en psykologs språk.

– Man måste kunna använda sig av ungdomarnas eget språk, kunna slang till exempel.

Remadna ger även föräldrar i utsatta kvarter olika råd.

– Vi uppmanar dem att gömma id-handlingar för sina minderåriga barn. Ska de ge sig ut på resa bör man kontrollera vart de beger sig och kolla till exempel vilka hotell de ska bo på.

Hon uppmanar även föräldrarna att från tidig barndom sätta gränser i sin uppfostran.

– Många barn klarar inte av för stor frihet. Då kan de flippa ur och dras till exempel till terrorism.

Remadna poängterar att det inte bara är män som lockas att kriga i Syrien.

– Tidigare trodde man att många kvinnor var tvingade att följa med männen dit. Men nu har vi insett att många av kvinnorna är lika stridslystna som männen, berättar hon.

"Ingen har insett faran"

När hon får frågan hur bra man lyckas i organisationen svarar hon att det är ett svårt arbete.

Hittills har tre presidentkandidater svarat på Nadia Remadnas brev: favoriten och mittenpolitikern Emmanuel Macron, socialisten Benoit Hamon och lilla yttervänsterns kandidat Nathalie Arthaud.

– Ingen av dem visar dock att de insett faran med islamismen, säger Remadna uppgivet.

Radikala vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon har visserligen inte svarat på brevet.

Han vill dock gå en annan väg i kampen mot terrorism.

Mélenchon stödjer visserligen polisernas och militärernas jakt efter islamister i Frankrike. Men han anser att det inte räcker.

– Om jag väljs till president kommer jag även att straffa de multinationella företag som kollaborerat med fienden i Syrien, upplyser Mélenchon om när vi träffas.

Han säger att under andra världskriget straffades en stor fransk bilfirma för att ha kollaborerat med nazisterna.

– Så gällande de som samarbetat med terrororganisationen IS, skulle man kunna tänka sig nationaliseringar.