Rädda Barnen: Barnfattigdom finns överallt – över hälften av världens barn extremt utsatta

Mer än hälften av världens barn hotas av fattigdom, konflikter och diskriminering av flickor. Värst är läget i Niger och ett antal andra länder i västra och centrala Afrika, visar Rädda Barnens färska rapport. Men också i Finland finns rum för förbättring – inte minst då det gäller biståndet till de mest utsatta länderna, anser Hanna Markkula-Kivisilta på Rädda Barnen.

Över en miljard barn, eller hälften av alla världens barn, lever i länder där de hotas av konflikter, fattigdom eller diskriminering av flickor. I 95 av 175 länder har läget visserligen blivit bättre sedan i fjol, men å andra sidan har situationen för barnen blivit klart värre i 40 länder. Det visar Rädda Barnens färska rapport The Many Faces of Exclusion, som rankar världens länder enligt ett index för hur väl barnens rättigheter tillgodoses i de olika länderna.

Bäst är läget i Singapore och Slovenien, tätt följda av Norge och Sverige och därefter Finland på en femte plats.

Indexet beaktar variabler som hälsa, risk för undernäring, tillgång till utbildning, barnarbete, barnäktenskap, tidiga graviditeter och extremt våld. I hela 20 länder sammanfaller hoten från såväl konflikter som fattigdom och diskriminering av flickor, och i de här länderna ligger barnen allra risigast till.

– Det är ofta så att problemen hopas i områden där det pågår konflikter eller andra kriser, till exempel torka eller matbrist. Då tas barnen oftare ur skolan för att kunna jobba i stället, flickorna gifts bort tidigare och på det följer till exempel tidiga graviditeter. Om hälsovården annars också är outvecklad tenderar kriser att rasera den ytterligare, och så hopas problemen, säger Hanna Markkula-Kivisilta, generalsekreterare på Finlands Rädda Barnen.

Mycket har visserligen blivit bättre globalt sett, men Rädda Barnen ser också oroande trender: Antalet människor på flykt är rekordhögt och andelen barn som lever i konfliktområden har ökat betydligt under de senaste decennierna. Den positiva utveckling som inneburit att allt fler barn får gå i skola har avstannat, och klyftan mellan de barn som har det bäst och de som har det sämst har vuxit i de flesta låginkomstländer. Antalet graviditeter bland minderåriga förväntas öka, och fram till 2030, som FN:s hållbarhetsmål tar sikte på, förväntas 150 miljoner minderåriga flickor giftas bort, för att ta några exempel.

Bild: Maija Hurme

"Ingen äkta vilja att hjälpa"

Tillsammans med en rad andra rekommendationer uppmanar Rädda Barnen alla regeringar att höja insatserna för barnen, om hållbarhetsmålen ska kunna uppnås. I Finland har ändå biståndet skurits ned med 40 procent i början av den här valperioden, vilket bland annat tvingat många organisationer att skära ned sin verksamhet och avsluta biståndsprojekt i förtid.

– Det har varit fullständigt ansvarslöst. Också Finland har förbundit sig till FN-målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, och alla som förbundit sig till handlingsplanen har också förbundit sig till att stödja andra länder att uppnå dem. Nedskärningarna stödjer verkligen inte det här målet, säger Markkula-Kivisilta.

Inte heller satsningarna på flickor och kvinnor håller det EU-mått som Finland varit med om att utarbeta: att jämställdhet ska vara minst en betydande komponent i 85 procent av utvecklingssamarbetet. För tillfället når Finland bara upp till 35 procent, visar Utvecklingspolitiska kommissionens färska utvärderingsrapport.

– Man säger ofta att vi ska hjälpa folk i deras egna länder, på den plats där kriserna pågår. Men så skär beslutsfattarna i de pengarna också. Man kan inte säga att det finns någon äkta vilja att hjälpa, varken här eller i de utsatta länderna. Det är skamligt, anser Markkula-Kivisilta.

Nyckeln till många av problemen är utbildning, säger Markkula-Kivisilta. Att få slut på konflikter och extrem fattigdom är förstås helt grundläggande, men utöver det jämnar utbildning vägen på många plan: de barn som går i skola löper mindre risk att utnyttjas på olika sätt, som mammor har de bättre beredskap att ta hand om sina barn och förstås en bättre möjlighet att skaffa sig en utkomst.

– Visst kan man lösa vissa frågor och skapa möjligheter också genom att stödja företag och handel, men inte hjälper det de flickor som inte får gå i skola eller blir gravida som minderåriga. Det behövs så många strukturella reformer.

Fakta

Stormakterna steget efter

Rädda Barnens färska rapport The Many Faces of Exclusion med End of Childhood-indexet över barnens välfärd publiceras nu för andra gången.

Finland kommer på plats fem i rankningen. USA kommer på plats 36, Ryssland på plats 37 och Kina på plats 40, efter så gott som alla europeiska länder.

1,2 miljarder barn lever i länder där de hotas av fattigdom, konflikter eller diskriminering av flickor. 153 miljoner barn lever i de 20 länder där alla dessa tre hotar barndomen.

Genomsnittet döljer problemen

Finland befinner sig på hedervärda femte plats i Rädda Barnens rankning, men det betyder enligt Markkula-Kivisilta inte att vi kan luta oss tillbaka. Även om man inte kan jämföra med länderna i andra ändan av rankningen finns det mycket kvar att göra. Barnfattigdom finns i alla länder, från de fattigaste till de rikaste och mest jämlika, påpekar rapporten, och i de senare upplever barnen ofta social stigmatisering och utanförskap. I Finland lever drygt ett barn på tio i familjer där inkomsten ligger under den relativa fattigdomsgränsen, och andelen har ökat under de senaste åren. Det har också barnombudsmannen fäst uppmärksamhet vid.

– Marginalisering och fattigdom skapar en känsla av ojämlikhet. I festtalen är inget så viktigt som barnen, men i praktiken ser det annorlunda ut. Fastän lagstiftningen i huvudsak är bra följs den inte alltid i praktiken, men vi kan inte berättiga till exempel otillräckligt barnskydd med att pengarna tog slut.

Ska vi förstå var problemen ligger måste vi sluta stirra oss blinda på medeltal, säger Markkula-Kivisilta.

– Både globalt och i Finland orienterar vi oss för mycket enligt genomsnittet. Jo, den absoluta fattigdomen har minskat, och jo, de flesta finländska barn klarar sig. Men vi ska ta hand om vartenda ett barn. Det finns de som inte klarar sig fastän majoriteten gör det. Har man huvudet i frysen och fötterna på batteriet är det i genomsnitt lagom. Men ser man bara på genomsnittet blir de som behöver hjälp allra mest ofta osynliga.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00