Putinvännerna vinner terräng

I söndags gick Bulgarien och Moldavien till presidentval. I båda länderna valdes den kandidat som talat för närmare kontakter med Ryssland.

Bulgarien är medlem av EU sedan 2007 och Moldavien har ett associationsavtal med EU sedan 2014.

Moldavien som har tre och en halv miljoner invånare ligger mellan Ukraina och Rumänien, och är Europas fattigaste land. Bulgarien å sin sida är det fattigaste landet inom EU.

I båda länderna florerar korruptionen. I fjol uppdagades att nästan en miljard euro hade försvunnit från tre centrala banker i Moldavien. Det ledde till demonstrationer och regeringen tvingades avgå. Eftersom flera högt uppsatta EU-sinnade politiker var inblandade i korruptionsskandalen skapade den en djup misstro mot EU. Samtidigt förvärrades den ekonomiska krisen. Det förklarar delvis stödet för socialistpartiets kandidat, den proryska Igor Dodon, som nu har valts till president.

Ryssland reagerade skarpt på Moldaviens avtal med EU 2014. Exporten av moldaviska jordbruksprodukter till Ryssland försvårades. De många moldavier som arbetat i Ryssland fick det också svårare. Moldavien är dessutom beroende av gasleveranser från Ryssland.

Den nyvalda presidenten Igor Dodon vill frigöra sig från avtalet med EU och i stället ansluta Moldavien till den ryskdominerade euroasiatiska unionen.

I Bulgarien var det också socialistpartiets kandidat som segrade i presidentvalet, vars andra omgång hölls i söndags. Rumen Radev är ny inom politiken. Han är tidigare flygvapenchef och förde en invandrarfientlig presidentvalskampanj.

Bulgariens president har mest ceremoniell funktion men är också överbefälhavare. Nu har Bulgariens premiärminister Bojko Borisov meddelat att han och hans regering avgår.

Borisov har lett en center-högerregering som varken har lyckats komma åt korruptionen eller reformerat landet.

Den nya presidenten Rumen Radev har betonat Bulgariens nära band med Ryssland och han vill häva EU-sanktionerna mot Ryssland. Radev har ändå lovat respektera Bulgariens EU-åtaganden och landets Natomedlemskap. Vad det betyder i praktiken är ännu oklart.

Det är alltså inte enbart USA som har en president med tycke för Vladimir Putin. Också inom EU och i närheten av EU tycks de krafter som vill samarbeta med Vladimir Putins Ryssland bli starkare.

Det splittrar unionen och är minst sagt bekymmersamt med tanke på de grundläggande värderingar som EU ska stå för. Stödet för demokrati med allt vad det innebär verkar skrämmande bräckligt.

Demokrati handlar ju inte alls enbart om rösträtten, som egentligen är toppen av ett isberg. Demokrati handlar lika mycket om att maktfördelningen fungerar. Att domstolar och tjänstemän är och kan vara oberoende och att folk kan lita på dem. Att yttrandefriheten fungerar i praktiken.

Bulgarien hör till de länder som tilläts ansluta sig till EU efter en alltför kort process. Ungern har en annan tradition och blev EU-medlem redan 2004. Ändå ser vi en bekymmersam utveckling också där, liksom i Polen.

De politiska ledare som försvarar Europeiska unionens grundläggande värden verkar bli allt färre, eller åtminstone allt tystare. Men det är inte så populismen bekämpas.

Lyckligtvis finns det undantag. Till dem hör Angela Merkel som på ett mycket tydligt sätt påminde Donald Trump om de värderingar de västliga liberala demokratierna har stått för och kring vilka hon också i fortsättningen är redo att samarbeta.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning