Putins opinionssiffror rekordlåga "Vi har fått det mycket sämre"

Den ryska presidenten Vladimir Putins opinionssiffror är de lägsta på fem år. Ett stöd på 66 procent kan förefalla högt, men för Putinregimen som saknar konkurrens är siffran ytterst problematisk.

– Jag gillar inte Putin. Det gör inte unga människor. Vi ser ju vad som pågår, hur han låter sina korrupta vänner råna vårt land, säger 16-åriga Ksenija.

Hon går sista året på gymnasiet. Jag träffar henne utanför metrostationen Universitet i sydvästra Moskva. I likhet med alla andra jag talar med vill hon inte säga vad hon heter i efternamn och hon är den enda som går med på att låta sig fotograferas.

På senare år har det blivit allt besvärligare att göra gatugallupar i Ryssland. Samtidigt har stödet för Putin fallit och atmosfären i samhället blivit alltmer pessimistisk. Det oberoende opinionsinstitutet Levada, som ryska justitieministeriet har gett stämpeln utländsk agent, har mätt Putins stöd ända sedan slutet av 1999.

Under de senaste 18 åren har stödet för Putin oftast legat mellan 70 och 80 procent. Som högst nådde det i juni 2015, då 89 procent av ryska folket sade sig gilla Putins politik. Det var efter annekteringen av Krim, då hela Ryssland surfade på en patriotisk våg.

Ksenija är 16 år och kritisk mot den ryske presidenten Vladimir Putin. ”Han låter sina korrupta vänner råna vårt land”, säger hon. Bild: Anna-Lena Laurén

I Levadas senaste mätning från oktober 2018 låg stödet på 66 procent. Det är den sämsta nivån Levada har mätt sedan november 2013, då den ryska ekonomin höll på att dyka och Putin ännu inte hade fattat beslutet att invadera Krim.

– Effekten från Krimannekteringen har nu planat ut. Men den största enskilda orsaken till att Putins opinionssiffror dyker är pensionsreformen, säger Aleksej Levinson, som leder avdelningen för sociokulturell forskning på opinionsinstitutet Levada.

I juni gick ryska regeringen ut med beskedet att pensionsåldern i Ryssland höjs. Direkt därpå gjorde Putins opinionssiffror en djupdykning på nio procentenheter, från 79 till 70 procent. Därefter har de fortsatt falla, men verkar nu stabiliseras.

– I september var stödet 67 procent, i oktober 66. Det är ungefär samma nivå och visar att Putins opinionssiffror inte längre går neråt. Om de hålls på den här nivån är situationen under kontroll för Putins del, men jag tror inte att han är nöjd med situationen, säger Levinson.

Putin har ingen konkurrens i Ryssland, eftersom han inte tillåter fria val.

Fakta

Vladimir Putin och opinionssiffrorna

Vladimir Putin utsågs till tillförordnad premiärminister i Ryssland av Boris Jeltsin i augusti 1999. Han lovade hårda tag i Tjetjenienkriget och i januari 2000 låg hans opinionssiffror på 84 procent efter att han hade besökt de ryska trupperna i Tjetjenien. I mars 2000 vann han presidentvalet i första omgången med 53,4 procent.

Mellan 2005 och fram till den ekonomiska krisen 2008 växte Putins opinionssiffror stadigt. I september 2008 låg de på 88 procent.

Därefter kom en långsam vågdal. I november 2013 var siffrorna rekordlåga, 61 procent.

Efter annektering av Krim i mars 2014 sköt de i höjden. Rekordet var 89 procent i juni 2015.

Efter att pensionsreformen lanserades i juni sjönk Putins opinionssiffror för första gången sedan 2013 till under 70 procent

Källa: Levada, Rysslands enda oberoende opinionsinstitut

Varför folk är missnöjda med Putin kommer fram så fort jag går ut på gatan i mina hemkvarter i sydvästra Moskva. Sextonåriga Ksenija säger att hennes mamma är sjuksköterska och hon vet att situationen inom hälsovården är urusel.

– Detsamma gäller utbildningen. Våra universitet blir bara sämre. Det enda sättet för Putin att höja opinionssiffrorna är att göra sig av med sina korrupta vänner, men det kommer inte att ske. Han blev ju inte vald i hederliga val. Jag tror inte han har någon chans att bli lika populär som förr igen, säger Ksenija.

Utanför ett kafé står de två väninnorna Olga och Jelena och röker. Olga är teckningslärare på ett gymnasium och vill förbli anonym eftersom hon är statligt anställd.

– Min lön är så låg att det är rent oanständigt. Jag sparar på allt, vänder på varenda slant, säger hon.

Det stora problemet för den ryska medelklassen är att priserna ständigt stiger, samtidigt som realinkomsterna har gått ner ända sedan 2013. Under det senaste året har den ryska ekonomin börjat växa igen, men det syns än så länge inte i människors vardag.

– I vår familj kan vi inte handla något annat i butiken än mat. Allt blir dyrare hela tiden – mat, bensin, gas och el, avgifterna höjs varje halvår. Det beror på utrikespolitiken och alla sanktioner som följer på den, säger Jelena som jobbar som frilansjournalist.

Hon slår ut med händerna.

– Under Putinregimen är det ingen som funderar på hur vi ska ta hand om våra äldre och våra barn. Ingen tänker på hur människor har det.

Bild: Ksf Media

Maria Lipman, statsvetare och analytiker i Moskva, säger att de senaste siffrorna garanterat har väckt oro i Kreml.

– Från 2014 då Putin ledde annekteringen av Krim har hans opinionssiffror sällan legat under 80 procent. På fyra år! Den senaste siffran på 66 procent är ingen katastrof, men det är inte poängen. Det intressanta är trenden, och den går hela tiden neråt för Putin. Nu verkar siffrorna visserligen stabilisera sig, men det är inte som tidigare, då Putin kunde göra nästan vad som helst utan att det påverkade stödet för honom, säger Lipman. Hon är just nu biträdande redaktör för tidningen Point&Counterpoint som ges ut av Institute for European, Russian and Eurasian Studies på George Washington University.

Enligt Lipman är de ryska väljarnas budskap till Putin att han ska satsa på medborgarnas välbefinnande, i stället för på dyra utrikespolitiska projekt.

– Men pensionsreformen visar att Putin inte vågade göra de svåra besluten i tid. Den här sortens reformer borde ha gjorts medan tiderna var goda. Nu har man ingenting att erbjuda väljarna.

Tidigare har Putin ofta använt sig av utrikespolitiken för att stärka sin position inrikespolitiskt. Lipman har svårt att se vad han nu skulle kunna göra.

– Att hitta någonting som kan skapa samma eufori som annekteringen av Krim blir svårt. Just nu går det rykten om att Kreml skulle planera att knyta Vitryssland närmare till sig. Det är bara rykten, som ingen seriös källa bekräftar. Men även om det skedde skulle en motsvarande operation i Vitryssland aldrig ha samma effekt som Krim.

Anna-Lena Laurén Korrespondent i Moskva

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39