Putin: Vi tillåter inga revolutioner

En buss som bränts i våldsamheterna i Almaty transporteras bort på måndagen. Bild: Sergei Grits/TT-AP

Fortsatta massgripanden rapporteras från den kazakiska storstaden Almaty. President Kasym-Zjomart Tokajev säger att "internationella terrorister" försökt "ta makten", men att ordningen är på väg att återställas. Hans ryske kollega Vladimir Putin klargör att inga fler "färgrevolutioner" tillåts i regionen.

"508 förövare av terrorattacker, plundring och andra brott har fångats in, och 22 skjutvapen samt patroner har beslagtagits", heter det i en kommuniké om det senaste dygnet från de styrande i Kazakstans största stad, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Under helgen har rysk och belarusisk militär anlänt i Kazakstan, inom ramen för den Moskvaledda säkerhetsorganisationen ODKB. Och Erlan Karin, nära medarbetare till president Tokajev, tackar hjälpen för att regimen kan sitta kvar.

– Läget var kritiskt. Varje minut, varje timme, räknas, utan överdrift. ODKB:s inryckning stoppade alla planer på destabilisering, sade Karin i statlig tv på måndagsmorgonen, skriver Interfax.

– Vi har lyckats bevara vår stat genom dessa ansträngningar.

Foto från ryska myndigheter, som uppges visa ryska fredsbevarare vid Almatys flygplats. Bild: Ryska försvarsministeriet/TT-AP

"Skapa kaos"

ODKB höll någon timme senare ett videotoppmöte om läget i Kazakstan. Tokajev hävdade då att de protester som utbröt i förra veckan planerats i åratal av "internationella terrorister".

– Det finns inget tvivel om att detta är en komplott för att skapa kaos i vårt land och ta makten, sade han enligt nyhetsbyråer.

Vladimir Putin beskriver det som att ODKB hjälper Kazakstan mot en "attack från internationell terrorism".

Detta är en komplott för att skapa kaos i vårt land.

– De åtgärder som ODKB vidtagit har tydligt visat att vi inte tillåter destabilisering på hemmaplan, och inte heller tillåter scenariet med så kallade färgrevolutioner, sade Putin på toppmötet.

Många döda?

Uttrycket färgrevolutioner har kommit till efter maktskiften som i Georgien 2003 ("rosenrevolutionen") och Ukraina 2004 ("orange revolutionen"). När ledare som Putin nämner dem antyds ofta att det handlar om komplotter styrda från västvärlden.

Tillslagen har uppenbarligen varit hårdhänta efter protesterna som utbröt häromveckan efter nyår.

"Så många som 7 939 personer har gripits runtom i landet", skriver inrikesministeriet enligt nyhetsbyråer. Fordon och olika typer av vapen har beslagtagits.

I söndags kom det statliga uppgifter om att över 160 människor dödats, en siffra som sedan drogs sedan tillbaka. Att det krävts liv står klart, men frågan är hur många. Inrikesministeriet anger på måndagen 17 döda inom säkerhetsstyrkorna, men inga civila dödsoffer.

Vladimir Putin under måndagens videotoppmöte. Bild: Alexei Nikolsky/TT-AP-Sputnik

Populär gas

Gnistan som utlöste protesterna den 2 januari var att LPG-priserna vid årsskiftet släpptes fria. Många kör gasbilar i Kazakstan, och det fossila LPG (liquid petroleum gas) är därmed ett populärt bränsle. Men när regleringarna togs bort sköt priset upp från 60 kazakiska tenge (0,13 euro) per liter till uppemot det dubbla.

President Tokajev fick kalla fötter och återinförde ett pristak bara någon dag senare, men då hade missnöjet redan exploderat. Många unga i landet är urless på det gamla garde som styrt landet sedan självständigheten efter Sovjetunionens sönderfall för 30 år sedan.

Hittills har ingen specifik ledare eller organisation för protesterna klivit fram och därför kommer demonstranternas perspektiv inte fram i samma utsträckning som myndigheternas.

Även världens kärnkraftsindustri har oroats, eftersom Kazakstan står för 40 procent av den globala uranutvinningen. Urangruvorna ligger dock mestadels i glesbefolkade trakter ner mot turkmenska gränsen i sydväst, och rapporteras hittills inte ha påverkats av oron.

Efter Sovjetunionens fall bildade ett antal av de nya länderna i regionen OSS (Oberoende staters samvälde), ett ganska löst samarbete.

1992 enades en del av dessa länder också om Tasjkent-samarbetet. Även detta var ganska löst i konturerna, men tio år senare hade fler länder anslutit sig. Efter USA:s intåg i Afghanistan 2001 fick Centralasien också en ny tyngd, och Tasjkent-pakten fick en vassare militär del i form av ODKB. Det är en rysk förkortning som kan uttydas Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen. På engelska kallas det CSTO.

Numera ingår sex länder: Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland och Tadzjikistan. De deltar med elit- och insatsstyrkor, bestående av sammanlagt tusentals soldater, som ska kunna agera med kort varsel.

Händelserna i Kazakstan innebär första gången som ODKB aktiverat artikel 4. Den liknar den västliga försvarsalliansen Natos omtalade artikel 5, och öppnar alltså för att medlemmarna tar till militärt våld för att försvara varandra.

Källor: odkb-csto.org, asiatiska medier.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning