Psykvården måste förbättras

Bild: Wilfred Hildonen

"För första gången i Finlands historia finns det en möjlighet att våra medmänniskor vars vardag ofta är en kamp, blir russinen i kakan!"

Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson tar i sin kolumn (HBL 17.8) upp en mycket viktig fråga, nämligen psykisk ohälsa och bristerna i vården. Som de flesta vet är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till arbetsoförmögenhet i Finland. Även framsteg har gjorts: antalet självmord har gått ner väsentligt de senaste 30 åren. Detta beror på en mängd faktorer, varav bättre psykiatrisk behandling är en. Mycket borde dock göras och ojämlikheten inom vården accentueras speciellt då det gäller just psykisk ohälsa.

En stor del av personer med kroniska psykiska besvär är arbetsoförmögna och saknar tillgång till exempelvis företagshälsovård som ofta innehåller specialläkartjänster som psykiater- och psykologkonsultationer. Som de flesta vet finns det stora variationer i tillgången till primärhälsovården. Vissa områden har hundratals människor som väntat i över tre månader på att få träffa en allmänläkare. Även inom Helsingfors varierar väntetiderna från 2 dagar i Degerö till 35 dagar i Gårdsbacka (väntetid till allmänläkare, förverkligad median 4.6.2018 enligt Helsingfors stads hemsida). Tala om dålig integration.

Som Andersson konstaterar innehåller lagförslaget om valfrihet inte ett tvång att erbjuda psykvårdstjänster vilket med rätta kan anses vara en stor brist. Det nuvarande systemet innehåller inte heller ett obligatorium, utan dessa tjänster är frivilliga, vilket leder till regionala skillnader. God psykiatrisk vård finns med andra ord i kommuner som har resurser och dessutom vilja och kunskap att genomföra detta.

De nuvarande hälsovårdsplanerna innehåller dock en viktig komponent då det gäller att ge personer med stort vårdbehov de resurser som behövs, nämligen kapitation. Enligt nuvarande planer innebär det att vårdgivarna får mer betalt, det vill säga mer resurser ju mer sjuklighet patienterna har. Andra faktorer som arbetslöshet, låg utbildning, ensamboende, utländsk härkomst, hög ålder med mera brukar ge höga poäng inom kapitationsmodeller. I förslaget ges kroniska psykiatriska sjukdomar mera resurser. Det är känt att personer med psykisk sjukdom också har en överrepresentation av en mängd vanliga somatiska sjukdomar såsom metaboliskt syndrom, hjärtsvikt, diabetes, lunginflammation, karies, hörselproblem med mera. I senaste numret av den finska medicinska tidskriften Duodecim beskriver medicine doktorn och forskaren Saana Eskelinen hur viktigt det vore att dessa patienter får god allmänläkaruppföljning och att regelbundna kallelser till hälsoundersökning vore av stor vikt (såsom de flesta inom företagshälsovård får, oavsett om de är sjuka eller inte).

Om sjukvårdsreformen genomförs på ett bra sätt, innebär det dels valfrihet som leder till konkurrens om patienterna, dels en så kallad positiv diskriminering av psykisk och somatisk ohälsa. Detta innebär att det blir attraktivt för alla som erbjuder primärhälsovård att speciellt vända sig till de människor i samhället som är mest utsatta. För första gången i Finlands historia finns det en möjlighet att våra medmänniskor vars vardag ofta är en kamp, blir russinen i kakan!

Peter Strandberg privatpraktiserande allmänläkare, Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00