Psykosociala förbundet välkomnar helhetsstrategi för psykisk hälsa – vårdreformen oroar

I augusti börjar Social- och hälsovårdsministeriet utreda en ny helhetsstrategi för psykisk vård i Finland. Psykosociala förbundet oroas över vad som kommer att hända med lokal frivilligverksamhet efter social- och hälsovårdsreformen.

Den nya strategin skall uppdatera det nuvarande programmet för att förebygga självmord och slå ihop det med strategin för psykisk hälsa överlag.

Psykosociala förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen vill att ideella organisationers verksamhet tryggas i vårdreformen. Foto: Bodil Viitanen/SPT Bild: Bodil Viitanen/SPT

– Det är bra att se på människans psykiska hälsa som en helhet och inte bara på en viss del. Psykisk ohälsa berör oss alla och kan drabba vem som helst, säger Bodil Viitanen, verksamhetsledare för Psykosociala förbundet.

Den stora utmaningen är att utreda hur psykvården ska se ut efter vårdreformen. Flera föreningar är också oroade för vad som kommer att hända med deras verksamhet efter reformen.

– Tredje sektorn gör ett viktigt jobb både på svenskt och finskt håll, ett lyckat exempel är olika former av social gruppverksamhet som kan vara otroligt betydelsefull för personer som annars är helt ensamma, säger Viitanen.

I maj krävde Psykosociala förbundet och en rad andra ideella organisationer i ett ställningstagande, att föreningarnas verksamhet tryggas i vårdreformen.

Enligt organisationerna ökade sjukfrånvaron med 16 procent år 2017 och kostnaderna för psykisk ohälsa uppgår till 6 miljarder euro per år. All förebyggande vård är därmed viktig.

– Vi är mest oroade för om de psykosociala föreningarnas lokala förebyggande verksamhet kan fortsätta om företag tar över marknaden och alla blir "kunder" i ett stort system som styrs uppifrån.

Viitanen betonar också att tjänsterna måste finnas tillgängliga även på svenska efter reformen.

– Det är viktigt att alla i Finland, oberoende av vad man tillhör för språkgrupp, får service och speciellt att den svenska befolkningen inte glöms bort.

Exakt hur den övergripande psykiska vården borde koordineras kan Viitanen inte svara på, men hon hoppas att föreningarna också tas med.

– Risken är att det blir ett styvt system som styrs uppifrån, men det är viktigt att alla sektorer är med. Som förbund kan vi bidra med information om hur människor upplever vården, någonting en psykiater eller professor kanske inte har koll på, säger Viitanen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00