Psykos i sommartid

En explosionsartad ökning i antalet remisser till psykvården för ungdomar syns nu överallt i landet. Framför allt är det unga män som söker hjälp och många av dem har tappat kontrollen över sin vardag, skriver HBL:s chefredaktör.

– Jag har varit på sjukhus. De säger att jag har en psykos. Fattar du? En psykos?

Han skrattar till och rycker på axlarna medan hans sällskap svarar något lågmält.

Det är tidig vardagsmorgon i matbutiken i centrum av Helsingfors. Den unga mannen i tjugoårsåldern står i kassakön och pratar med en kompis i samma ålder. De två har tydligen inte setts på ett tag och behöver därför uppdatera sig om läget. Förutom en sallad och ett paket tuggummi ligger där nu en psykos uppradad på rullbandet till kassan.

Unga med psykiska störningar syns just nu i form av rekordmånga remisser till olika psykvårdstjänster. Savon Sanomat uppmärksammar ökningen och skriver (4.6.2017) att det handlar om 13-19-åringar som söker vård.

Antalet remisser till Kuopio stads psykvårdsenheter för barn och unga har fördubblats under årets tre första månader, skriver tidningen, och detsamma gäller för till exempel Helsingfors, Nylands och Tammerfors sjukvårdsdistrikt. Framför allt är det unga män som fyller psykvårdsenheterna och tar kontakt med poliklinikerna inom ungdomspsykiatrin. Läkarna talar om en veritabel trend som startade i slutet av 2016.

De här ungdomarna hittas överallt i landet. De är inte nödvändigtvis socioekonomiskt mindre bemedlade men många av dem har tappat kontrollen över vardagen. Det är unga människor som är på glid, ut ur ringen av social gemenskap, studier, jobb och valmöjligheter inför framtiden, och vars vardag hotar bli en enda beigeblaskig sörja.

En förälder i bekantskapskretsen berättar att sonen har avbrutit sina studier, bara sover om dagarna och spelar nätpoker om nätterna. En annan förälder säger att deras son är rädd för att bo ensam i ungkarlslyan men känner sig för frisk för att vilja bli intagen på någon vårdavdelning. Och hem till föräldrarna vill han inte flytta. "Medan många kompisar njuter av sommarlovet eller nyss fått besked om en studieplats är det som om han lever under ett konstant lågtryck utan sol i sikte" säger hans mamma.

De här föräldrarna till unga som med nöd och näppe hunnit bli myndiga klagar på att de har svårt att få ta del av vårdbeslut och ännu mindre kunna påverka dem, och på att ungdomar ibland placeras på vuxenavdelningar, ofta på grund av platsbrist, även en ungdomsavdelning skulle kännas mer rätt.

Vad som orsakar den ökade mängden unga som söker psykvård är svårt att entydigt fastställa. Läkarna radar upp en mängd sannolika förklaringar: ungdomarna har blivit mer medvetna om sina problem, tröskeln att söka hjälp är lägre, många har fjärmats från familj och släkt och känner sig mer ensamma och i en del familjer saknas det rutiner och struktur. Sociala medier dominerar ofta tillvaron, däremot är droger ett mer sällsynt problem hos de unga som fyller platserna på psykvårdsenheterna.

Att sköta psykiska störningar kostar samhället uppskattningsvis 3 procent av bruttonationalprodukten i Finland, enligt psykiatern Jukka Kärkkäinen (Duodecim 2016). Det betyder drygt 6 miljarder euro i fjol i både direkta vårdkostnader och indirekta kostnader som sjukersättning och pensioner. Ändå räcker vården inte till.

Med det för ögonen är det många unga och deras anhöriga som bävar i väntan på vad den högaktuella vårdreformen kommer att innebära för sparkrav inom psykvården.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00