De här svenska studielinjerna är de svåraste att komma in på just nu

Sett till antalet förstavalssökande per studieplats är psykologi vid Åbo Akademi igen den mest eftertraktade svenskspråkiga studielinjen. Bild: Anni Reenpää/Lehtikuva

Det högsta söktrycket per akademisk studieplats i Svenskfinland finns alltjämt vid Åbo Akademis psykologilinje. Vid Helsingfors universitet har favoriterna medicin och juridik i år några överraskande utmanare. Och den som tror att det är lätt att komma in till Hanken har fått saken om bakfoten.

Både bekanta mönster och nya trender syns i ansökningssiffrorna till de svenska studielinjerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet.

Det största antalet förstavalssökande per studieplats vid en svenskspråkig studielinje finns precis som i fjol vid Åbo Akademi. Linjen är psykologi som har 469 sökande, av vilka 255 förstavalssökande. De gör upp om 20 studieplatser. Det betyder 23,45 sökande, eller 12,75 förstavalssökande, per studieplats.

Det handlar om en stark och långvarig trend, berättar Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för utbildningsservicen vid Åbo Akademi.

– Psykologins popularitet bara växer. Utbildningar med en klar yrkeskoppling tenderar att locka. Unga ser konkret vad de kan bli, och psykologer placerar sig mångsidigt i arbetslivet.

Hon beskriver en positiv snöbollseffekt.

– Ett högt söktryck lockar redan i sig ännu fler. Samhällsklimatet är också sådant att många upplever frågor om psykisk hälsa som aktuella.

Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för utbildningsservicen vid Åbo Akademi, ser flera orsaker till psykologins popularitet. – Det finns en klar yrkeskoppling och psykologer placerar sig mångsidigt i arbetslivet. Bild: Anja Kuusisto/Arkiv

Sett till det totala antalet sökande per studieplats har psykologin en ny utmanare vid ÅA. Utbildningen inom farmaci, där det nya är rätten att avlägga både farmaceut- och provisorexamen, har totalt 129 sökande som tävlar om fem studieplatser. Av dem har visserligen en mindre del, 25 personer, linjen som förstaval.

Svackor

I den andra ändan av spektret vid ÅA finns flera program där studieplatserna som erbjuds är betydligt fler än antalet förstavalssökande. Så är fallet till exempel inom svenska språket (9/14), ryska språket och litteraturen (1/6) kemi- och processteknik (19/45), geologi (4/10), småbarnspedagogik (41/60) och teologi (11/22).

– Det går i vågor. En del utbildningar har tydliga svackor. Då gäller det att utveckla och marknadsföra dem så att sökande hittar dem. Lärarutbildningen hade till exempel en sämre period, men nu ökar intresset för pedagogik igen. Svenskfinland är så litet att små förändringar inom enskilda årskullar procentuellt blir stora.

Trots att det totala antalet ansökningar till ÅA stiger i år ser Gardberg några oroväckande mönster.

– Nedgången i ungas tendens att välja språk har pågått länge. Engelskan dominerar. Kemi- och processteknik har också haft svårt att nå ut till nya studerande, trots att industrin skriker efter sådan arbetskraft. Kanske har yrkeskopplingen inte framgått tillräckligt tydligt.

Humaniora slår tillbaka

Vid Helsingfors universitet har två studielinjer traditionellt hört till de mest eftertraktade: medicin och juridik. Samma mönster syns också i år, ännu starkare än i fjol. Den svenska läkarutbildningen har totalt 537 sökande som tampas om 38 platser. Det ger 14,1 sökande per plats.

Motsvarande siffror för juridiken i Helsingfors är 242/22, det vill säga elva sökande per plats. Juridik i Vasa har en markant ökning av förstavalssökande i år.

Mätt i totalt antal sökande per plats är juridiken ändå inte tvåa vid Helsingfors universitet i år. Den platsen intas i stället av ämnet historia med knappa 12 sökande per plats (95/8). Av dessa har ändå bara 18 historia som första val.

Söktrycket ökar för ytterligare två svenska studielinjer: biologi och filosofi.

– Historia, filosofi och biologi är positiva överraskningar. Man har satsat på rekryteringen och nått ut med sitt budskap. Aktiva, framåtriktade professorer har också stor betydelse, säger Harriet Lindeberg–Saapunki, chef för Svenska ärenden vid Helsingfors universitet.

Hon tror att klimatförändringen och miljöfrågornas aktualitet ökat biologins popularitet.

– Utan tvivel. Campusområdena i Vik och Gumtäkt får också mycket publicitet och har hög profil.

– Söktrycket till historia, filosofi och biologi är en positiv överraskning, säger Harriet Lindeberg-Saapunki, chef för Svenska ärenden vid Helsingfors universitet. Bild: Helsingfors universitet

För de andra svenska studielinjerna är läget mer eller mindre oförändrat, eller något sämre.

Nordiska språk och nordisk litteratur, som svävar i ovisshet om när en ny litteraturprofessor utses då Ebba Witt-Brattström går i pension, har 10 förstavalssökande på 20 studieplatser.

– Professuren är en väldigt viktig finlandssvensk fråga. Det senaste budet är att tjänsten kommer att tillsättas, men kanske inte så snabbt som vi skulle vilja. Fakultetens ekonomiska situation är trängd, säger Lindeberg-Saapunki.

Bild: HBL

Hankenmyt punkterad

"Sök nu till Hanken också för säkerhets skull, så kommer du åtminstone in någonstans." Det rådet kan äldre generationer ha fått höra under sin studentvår.

Det är länge sedan den här taktiken haft förankring i verkligheten.

– Det där stämde senast på 1990-talet, om ens då, säger Linda Gerkman, direktör för studier och antagning vid Hanken.

I Helsingfors rider Hanken på en vågkam. 1 372 sökande tampas om 180 studieplatser. I Vasa är siffrorna 633/70.

– Jag trodde vi hade nått taket 2019 med 1 223 sökande, men populariteten växer, säger Gerkman.

Linda Gerkman, direktör för studier och antagning vid Hanken, poängterar att ekonomi kan vara ett bra alternativ också för den som är osäker på sina framtida mål. – Det stänger inga dörrar. Bild: Hanken

Hon ser några potentiella förklaringar.

– Det finns så många fler behöriga sökande nu än i äldre tider, då allt fler blir studenter. I samhället finns en större medvetenhet om att ekonomi är viktigt. Arbetslösheten bland dem som utexamineras från Hanken är väldigt låg. Många får jobb redan under studietiden.

– Det finns också många unga som är osäkra på sina mål, och då kan de tänka att en ekonomiutbildning inte stänger några dörrar. Men högre än så här blir antalet knappast. Småningom börjar årskullarnas storlek minska.

Hankens studerande väljer huvudämne i slutet av det första året. De populäraste linjerna är finansiell ekonomi, företagsledning och organisation, marknadsföring och redovisning.

– Det finns också väldigt mycket annat man kan läsa, till exempel studiehelheten i samhällsansvar, säger Gerkman.

Inträdesprovet till Hanken är det gemensamma nationella provet till ekonomutbildningen. I år ordnar Hanken dessutom en separat, betygsbaserad antagning (30 platser) till studielinjen i nationalekonomi.

Över 1 000 svenskspråkiga

För Aalto-universitetet går motsvarande siffror inte att ställa upp, eftersom Aalto inte har enbart svenskspråkiga studielinjer. Däremot har Aalto 27 tvåspråkiga utbildningsprogram och utexaminerar bland annat en stor del av landets svenskspråkiga ingenjörer och arkitekter. Antalet svenskspråkiga studerande är över tusen, men några kvoter för svenskspråkiga finns inte.

– Vi har ett bra söktryck totalt och antalet svenskspråkiga sökande har konstant gått upp under de senaste åren, säger Pia Rydestedt, sakkunnig i svenska studieärenden vid Aalto.

I år registrerade Aalto 648 sökande med svenska som modersmål av totalt nästan 12 500. De populäraste ansökningsmålen bland svenskspråkiga inom tekniska ämnen är datateknik (102 sökande), maskin- och byggteknik (101) och produktionsekonomi (75).

– En intressant trend är att antalet österbottniska sökande inom datateknik och maskin- och byggteknik gått uppåt de senaste åren, säger Rydestedt.

Aalto-universitetet har inga enbart svenska studielinjer, men har varje år ett stort svenskspråkigt söktryck. – Antalet svenskspråkiga sökande har konstant gått upp de senaste åren, säger Pia Rydestedt, sakkunnig i svenska studieärenden. Bild: Aalto-universitetet

På flera av Aaltos linjer är konkurrensen om studieplatser hård. Det finns inga linjer där antalet platser överskrider antalet sökande. Inom datateknik går det till exempel 1 137 sökande på 130 platser. Om 55 studieplatser inom produktionsekonomi kämpar totalt 1 019 sökande.

Finska handelshögskolan vid Aalto i Helsingfors registrerar 99 sökande med svenska som modersmål 2021, det konstindustriella utbildningsområdet 108.

– På den konstindustriella sidan är antalet sökande mindre, men platserna är också få. Trycket är koncentrerat: nästan alla som söker till en konstlinje har den som sitt första val, säger Rydestedt.

I fjol inledde sammanlagt 140 svenskspråkiga studier vid Aalto.

På grund av skillnader i räknesätt är universitetens siffror inte direkt jämförbara med varandra, utan visar snarast aktuella trender. Vidare söker många till flera linjer, och på olika vägar, och syns därför flera gånger i statistiken. Källor: vipunen.fi, Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Hanken, Aalto-universitetet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning