Provokativt klimat skrämmer

Samhällsdebatten är provokativ och personliga påhopp vanliga. Därför drar sig många för att delta. Det snedvrider debatten ännu mer.

En färsk opinionsmätning visar att över 90 procent av finländarna anser att de avsiktliga provokationerna i samhällsdebatten har ökat.

Bakom mätningen står tankesmedjan e2, som nyligen har reformerat sin verksamhet och inriktar sig på att producera begripliga samhällsvetenskapliga utredningar med en snabbare tidtabell än inom den akademiska världen.

Taloustutkimus har gjort själva mätningen, medan forskarna på e2 står för tolkningarna. Nästan femtusen finländare har svarat på frågorna. Det ska jämföras med kring tusen svarande i de flesta andra opinionsmätningar utom Yles och Helsingin Sanomats partimätningar där till och med tretusen svarar.

Mätningen är intressant på flera sätt.

Förutom hur samhällsdebatten uppfattas och vilka konsekvenser det kan få, har också de som svarat fått placera sig på två olika värderingsaxlar. Det gäller en vänster–höger-axel å ena sidan och axeln liberal–konservativ å den andra sidan. Dessutom har de som svarat fått ge de vanliga bakgrundsuppgifterna – ålder, kön, utbildning och vilket parti de skulle rösta på om riksdagsvalet skulle ordnas just nu.

Som liberaler betecknar sig nästan hälften av de svarande, 49 procent, medan en knapp tredjedel, 28 procent definierar sig som konservativa. 22 procent uppfattar sig varken som liberaler eller konservativa. Ännu intressantare är att 43 procent definierar sig som höger eller mycket höger, 17 procent placerar sig i mitten och 40 procent som vänster eller mycket vänster.

Det är intressant med tanke på att de borgerliga partierna dominerar i val. I riksdagsvalet för ett år sedan fick SDP och Vänsterförbundet tillsammans 23,6 procent av rösterna. Efter det har stödet för särskilt SDP ökat men vänsterpartierna sammanlagt ligger ändå väldigt långt från 40 procent. Förklaringen kan delvis finnas bland De grönas anhängare. Nästan 70 procent av dem placerar sig till vänster, vilket också det är intressant.

Uppfattningen om att avsiktliga provokationer har blivit vanligare i samhällsdebatten gäller oberoende av kön, ålder och utbildning. Men den omfattas särskilt av personer som betecknar sig som mycket liberala och bland dem som placerar sig längst vänsterut. De som stöder Sannfinländarna håller i lite lägre grad med om att provokationerna har ökat i samhällsdebatten.

En överväldigande majoritet av finländarna tycker alltså att debattklimatet har försämrats och fördömer personliga påhopp. Ungefär hälften är så utleda på klimatet att de överväger att inte alls ta del i samhällsdebatten. Det här gäller i åldersgruppen 25–34 år och i högre grad kvinnor än män. Särskilt de som definierar sig som mycket liberala riskerar att passiveras, många av dem är anhängare till De gröna. Till dem som inte låter sig störas av debattklimatet hör anhängare av Sannfinländarna och Vänsterförbundet.

Det är allvarligt om debattklimatet passiverar människor. I värsta fall förvrids debatten då ytterligare. Samhällsdebatten påverkar också beslutsfattarna och om en del inte alls deltar kan det ge en felaktig bild av opinionerna. Ingen kan tvingas att debattera och många människor fokuserar på att göra saker, till exempel i form av frivilligarbete, i stället för att prata eller skriva. Ändå vore det viktigt att debatten skulle återspegla hela opinionsfältet, inte enbart flankerna.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning