Provokation, nej tack

Om det enda du kan är att provocera, ta en lång promenad och lugna ner dig.

Åbo Akademis beslut om att inte låta en förening ordna en diskussion om männens rättigheter i sina utrymmen har väckt livlig diskussion. Ett led i debatten har ifrågasatt genusvetenskapens position som akademisk disciplin.

Inledningsvis kan konstateras att genusvetenskapen inte fattade beslut om utrymmena. Beslutet togs av rektorns ledningsgrupp. Genusvetenskapen hamnade i skottgluggen av två anledningar. Den första beror på ämnets forskningsområde som omfattar frågor kring jämställdhet och jämlikhet. Debatten ifråga berörde liknande teman och därmed var det logiskt att genusvetenskapen drogs med i svängarna.

Den andra orsaken verkar däremot mindre rationell. Beslutet att inte överlåta utrymmen har lett till en kraftig reaktion där seriösa forskare stämplas med uttryck som inte är värda att upprepas. Genusvetenskapen har beskrivits som ideologiskt färgad kvasivetenskap som inget har att göra vid ett universitet.

Vetenskapliga discipliner föds och dör, en del av dem är mer långlivade än andra. Därmed bör vi ständigt vara redo att diskutera de olika vetenskapliga disciplinernas existensberättigande. Jag vill dock betona att varje påstående om genusvetenskapens ideologiska natur kan riktas mot vilken som helst samhällsvetenskaplig eller humanistisk disciplin. Man kan alltså med lätthet rikta samma kritik mot exempelvis rättsvetenskap, nationalekonomi eller allmän historia.

Det är givetvis möjligt att ställa sig kritiskt mot alla de ovannämnda. Men ger man sig i den leken kan vi rimligtvis förvänta oss att debattörerna vet vad de talar om. För min del skulle jag inte ta särskilt allvarligt på personer som attackerar mitt ämne, rättsvetenskap, om de inte ens hade grundläggande kunskaper i ämnet. Detsamma gäller förstås genusvetenskap. Om någon nu ännu råkar famla i mörkret: nej, genusvetenskapens primära syfte är inte att bagatellisera männens erfarenheter.

Alla seriösa vetenskapsgrenar idkar kontinuerlig självreflektion. Det är fritt fram att ta del i den exercisen. Diskussionen bör ändå vara analytisk och civiliserad. Ad hominem-argument i stil med "de jävla kärringarna" hör inte till en sådan debatt. Att även bildade människor tyr sig till dylika påhopp är ytterst bekymmersamt.

Av utbildade människor kan man även kräva att de förstår större trender i samhället. Det är ingen hemlighet att genusvetenskapen är ett rött skynke uttryckligen för de så kallade populisterna. Hävdar man att genusvetenskap är ideologisk kan det vara bra att reflektera över vilken politisk rörelse man själv förstärker i sin iver att sätta dit feministerna.

Det kan tänkas att alla dessa påhopp har gjorts i provokationens namn. Jag ställer mig ytterst tveksam till huruvida vårt diskussionsklimat behöver en enda ogenomtänkt provokation till. För närvarande provoceras det så mycket om allt tänkbart att det rationella samtalet snart inte har något utrymme.

Kritisera genusvetenskap om du vet vad du talar om. Om det enda du kan är att provocera, ta en lång promenad och lugna ner dig.

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39