Protester mot Migrationsverket: "Vi skickar människor nästan direkt i döden"

– Vi ber inte om mycket, bara om värdighet och ett liv i lugn och ro, säger medborgaraktivisten Mohammad Javid under Amnestys protest mot Migrationsverkets riktlinje om Afghanistan.

– Jag är från Afghanistan och jag vill inte att mina landsmän skickas tillbaka dit. Jag vet att Afghanistan varken är fredligt eller tryggt. Jag vill inte att människor ska dö, säger Fereshteh Akbari, 16 år.

Akbari, som går i nionde klass, demonstrerade under tisdagsmorgonen tillsammans med Amnesty mot att finska myndigheter skickar tillbaka flyktingar som fått ett negativt asylbeslut till Afghanistan.

Afghanska Fereshteh Akbari, 16, år, går i nionde klass. Hon känner flera som kommer att skickas tillbaka till Afghanistan. Bild: Sofia Holmlund

– Jag får stanna, men jag känner flera som inte får stanna. Jag vet hur det känns för dem att få ett negativt beslut.

Akbari kom till Finland för två och ett halvt år sedan med familjen som kvotflykting.

Demonstrationer i Europa

Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson lämnade över en appell med 18 000 namn till inrikesminister Kai Mykkänen (Saml.).

– Säkerhets-, människorätts- och den humanitära situationen överallt i Afghanistan är så osäker att Amnesty anser att ingen ska returneras dit. FN:s flyktingorganisation UNHCR:s riktlinjer i augusti var att huvudstaden Kabul inte längre är säker för en intern flykt. Finska Migrationsverket justerade den här riktlinjen, vilket betyder att barnfamiljer inte skickas dit, men nog unga män och unga par, säger Johansson.

Amnesty ordnar demonstrationer den här veckan med afghanska flyktingar runtom i Europa.

– Jag kunde inte låta bli att dyka upp. Det gör mig illa till mods att den finska regeringen och Migrationsverket skickar människor nästan direkt i döden utan att bry sig om deras lidande. Var finns de mänskliga rättigheterna då, det är en fråga jag ställer. Vi har undertecknat FN:s konvention om mänskliga rättigheter och vi borde också följa den, säger Matti Mäkelä.

Intern flykt

I början av september lade Migrationsverket alla beslut om asylsökande från Afghanistan på is. Man valde sedan att uppdatera sina riktlinjer efter att FN:s flyktingorganisation UNHCR menade att intern flykt till Kabul inte är möjlig.

Tidigare har Migrationsverket skickat många tillbaka till Kabul, men från och med nu skickas bara friska ogifta män och friska par utan barn i arbetsför ålder till Kabul.

Barnfamiljer från andra områden kan inte skickas till Kabul.

– Vi tycker att Migrationsverket inte ändrade på sina riktlinjer tillräckligt. Enligt FN:s siffror är de första sex månaderna av 2018 de blodigaste de senaste tio åren i Afghanistan.

– Många som väntar på sitt beslut är rädda, en del lider av psykiska problem och andra åkommor. Vi kräver att Inrikesministeriet ska ta statistiken och informationen om läget i Afghanistan seriöst och inte spela politiska spel med våra liv. Vi har flytt tortyr, död och utpressning och vi vill inte vara offer för EU:s politiska antiflyktingpolicy, säger Mohammad Javid, en medborgaraktivist.

Under de första fem månaderna i år var 72 procent av asylbesluten för afghaner positiva, jämfört med fjolåret då siffran var 46 procent.

– Vi har undertecknat FN:s konvention om mänskliga rättigheter och vi borde också följa den, säger Matti Mäkelä. Bild: Sofia Holmlund

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46