Profet i västerland

Kanske har den musik man upptäckte i tonåren gjort mångfalt större intryck än den musik som ständigt sköljer över en i vuxenlivet, skriver Tove Djupsjöbacka

Svenska musiktidskriften Lira har publicerat en lista på de 100 viktigaste albumen i svensk folkmusik. Trots en viss skepsis gällande journalistik baserad på topplistor studerar jag listan med intresse. Ur finländsk synvinkel har man anledning att fira - på plats ett placerar sig nämligen gruppen Hedningarnas Kaksi, ett svensk-finskt samarbete från 1992.

Också för mig har det varit ett viktigt album och glädjande är att det håller utmärkt bra än i dag. Rena partymusiken med suggestiv schvung och omväxlande klanger. I dag njuter mina öron speciellt av intonationen på de olika instrumenten med passande slängar av blue notes, vilket har stor betydelse för att musiken aldrig känns tillrättalagd.

Kopplingen till Finland då? På 1990-talet var sångerskorna Sanna Kurki-Suonio och Tellu Paulasto (numera Turkka) en viktig del av Hedningarnas sound. Det känns ju onekligen rätt intressant att den viktigaste folkmusikplattan enligt svenskarna är ett album de flesta inte förstår många ord av. Men i Sverige har just den vassa och kraftfulla sången tillfört något annorlunda. Den som förstår texterna kan njuta av deras fräna humor, av att man trots att killen är ung och nätt föredrar en disktrasa. Att dessa finländska sångerskor hade framgång i Sverige väckte också uppmärksamhet i Finland - ingen är profet i eget land men är man profet i västerland så är det genast stor skillnad.

Topplaceringarna på Liras lista är annars inte hemskt överraskande. Ale Möller, Lena Willemark, Väsen, Garmarna... Vid sidan av Jan Johanssons klassiker Jazz på svenska från 1964 (på tredje plats) och några plattor från 1970-talets folkmusikrevival domineras listan av den generation som slog igenom på 1990-talet och visade vägen framåt. I topp 30 räknar jag till några få namn som slog igenom på 2000-talet, främst sångerskan Sofia Karlsson på plats 12.

Liralistan är sammanställd av en expertpanel på över 60 personer så det handlar inte om enbart redaktionens personliga preferenser. 1990-talsgänget har alltså haft stort inflytande - de har säkert omvänt en hel del av expertpanelen till folkmusikälskare och dessutom verkat som lärare för de yngre musikerna. Läget i Finland är inte långt ifrån, på en motsvarande lista hos oss skulle man säkert nämna JPP, Värttinä, Maria Kalaniemi, Kimmo Pohjonen och många fler som också slog igenom på 1990-talet, en tid då världsmusiken överlag blev ett internationellt fenomen att räkna med.

Kanske har den musik man upptäckte i tonåren gjort mångfalt större intryck än den musik som ständigt sköljer över en i vuxenlivet - det är få guldkorn i dag som får mig att reagera lika intensivt som på 1990-talet. Men de finns! Alltför ofta hör de yngre folkmusikgenerationerna äldre sakkunniga sucka över att allt redan gjorts, att ingen har något nytt att komma med. De ungas utmaningar är annorlunda, men deras bragder viktiga att lyfta fram. Ett fint evenemang i Sverige är för övrigt den årliga, ambulerande Folk- och världsmusikgalan, som går av stapeln denna helg i Linköping - här belönas inte livsverk utan de som är aktiva och drivande inom fältet i dag. Bland de nominerade för Årets nykomling noterar vi även finsk-svensk-danska Floating Sofa Quartet, ett suveränt spelmansband som det lönar sig att hålla ett öga på.

Plats 4 på Liras lista innehas av Väsen, "gruppernas grupp inom svensk folkmusik". Väsen uppträder på RotFest i Esbo onsdag 11.4.

Tove Djupsjöbacka Musikkritiker

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00