Professorn vill lagstifta för att rädda naturen undan människans framfart

I Finland har omkring 30 000 hektar torrlagda myrar återställts genom att dikena har fyllts igen. Genom ekologisk kompensation kunde man göra likadant på uppemot en miljon hektar dikade myrar. – Det är ett sätt att stoppa utarmningen av livsmiljöer, säger professor Janne Kotiaho. Bild: Robert Seger/Moment

Bit för bit går naturmiljöer förlorade när vi bygger hus, städer och vägar. Ska vi hejda den utvecklingen behöver vi effektivare naturskyddsverktyg. Ekologisk kompensation kallas ett koncept som kan bli lagstiftning i Finland.

Människan utarmar naturen så effektivt att det behövs nya verktyg för att vända trenden. Det anser Janne Kotiaho, professor i miljö- och biovetenskaper vid Jyväskylä universitet. Han flaggar för ett verktyg som kallas ekologisk kompensation och som innebär att den som förstör natur på en plats ska gottgöra genom att återställa natur någon annanstans.

– Det behövs om vi ska stoppa utarmningen av livsmiljöer, säger han.

Kotiaho har forskat i följderna av människans framfart i naturen. Nästan alla andra arter och de flesta livsmiljöer drabbas. En våg av massutdöenden sköljer bort biologisk mångfald över hela planeten, även i Finland. Världen lovade i en FN-konvention att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2010. När det misslyckades sköt man fram målet till 2020, men trenden har dessvärre inte vänt.

FAKTA

Vi tar livet av andra arter

Människan har omvandlat över en tredjedel av jordens landyta till odlingsmark. Våtmarker och myrar är de livsmiljöer som tagit mest stryk: 87 procent av dem har gått förlorade.

Knappt 25 procent av jordens landyta har skonats från påtaglig mänsklig inverkan. Fram till 2050 väntas andelen underskrida 10 procent.

Utarmningen av livsmiljöer kommer fram till 2050 att utgöra den största orsaken till att arter dör ut. Förlusterna av biologisk mångfald i kombination med klimatförändringen gör också en allt större del av jorden obeboelig för människan.

Jorden förlorar snabbt i biologisk mångfald. Populationerna av världens ryggradsdjur har minskat med 58 procent mellan 1970 och 2012, sötvattensarterna med 81 procent. En tredjedel av Europas fåglar har försvunnit på bara 15 år.

Källa: Naturpanelen IPBES.

Att inrätta enstaka naturskyddsområden räcker ingen vart om vi utarmar de oskyddade områdena. Ekologisk kompensation kunde ändra på det, men verktyget ska inte användas när som helst, säger Janne Kotiaho.

– I första hand ska man undvika att skada naturen, i andra hand ska man förmildra skadan och i tredje hand ska man försöka gottgöra skadan på samma plats. Inte förrän i fjärde hand kan det bli aktuellt med att kompensera skadan någon annanstans.

Ekologisk kompensation skiljer sig från flygets klimatkompensation. Vilken flygresenär som helst kan betala en extra summa utöver biljettpriset för att resans utsläpp ska kompenseras med klimatåtgärder. Men då det är lätt att räkna ut klimatavtrycket av en flygresa är det svårare att luska ut hur mycket och hur man kunde kompensera för allehanda byggprojekt som går ut över naturmiljöer.

För närvarande testar man fungerande metoder i några pilotprojekt tillsammans med frivilliga företag. Janne Kotiaho anser ändå att modellen ska bli obligatorisk genom lagstiftning. Den som vill bygga en sommarstuga, anlägga en motorväg eller öppna en gruva behöver byggnadstillstånd och vid större ingrepp miljötillstånd. Tillstånden beviljas så gott som alltid, utan att entreprenören behöver gottgöra naturen för det, vilket på sikt går ut över oss alla.

– Ekologisk kompensation betyder att den som förstör naturen ska betala för det, inte samhället, säger Kotiaho.

Ingen nettoförlust

Om man lagstiftade om ekologisk kompensation skulle det i princip inte längre vara möjligt att ohejdat förstöra naturvärden. På ett seminarium som Kones stiftelse ordnar för att diskutera konceptet varnar många ändå för risken att konceptet i praktiken blir en slags lagstadgad automatisk rätt till naturförstörelse, mot kompensation.

– I praktiken finns den rätten redan, utan krav på gottgörelse. Ekologisk kompensation kunde stoppa den snabba utarmningen av livsmiljöer, säger Janne Kotiaho.

Finland stoltserar gärna med sin fina natur, men forskningen visar att 68 procent av våra naturliga livsmiljöer har försämrats. – Situationen är inte alls bra hos oss fastän den är ännu sämre på många andra håll, säger Janne Kotiaho. Bild: Robert Seger/Moment

Vissa kritiker anser att man inte alls borde tillåta att naturvärden förstörs. Kotiaho ger dem både rätt och fel.

– Ibland är det oacceptabelt att försämra naturvärdena. Då behövs förbud och begränsningar. Men där det är tillåtet att inkräkta på naturen ska man inte avfärda utan tvärtom kräva ekologisk kompensation, säger han.

Om konceptet ska kunna fungera i praktiken behöver flera frågor besvaras, till exempel hur mycket man borde kompensera, mätt i yta och i biologisk mångfald. Idealet vore vad forskarna kallar No Net Loss, ingen nettoförlust.

– Det betyder att skadan kompenseras fullt ut, men eftersom det inte finns två identiska naturområden behövs en viss flexibilitet, säger Kotiaho.

Om en tio hektars myr viks för torvtäkt är det sannolikt att skadan, genom utsläpp via vattendragen, drabbar ett mycket större område. Att då restaurera en annan myr på tio hektar räcker därför inte. Janne Kotiaho talar om en kompensationsskala, större än ett till ett.

– Tio till ett vore en rimligare utgångspunkt.

Lägger man en hektar av utmärkta naturvärden under ett byggprojekt räcker det inte att återställa en hektar med försämrade naturvärden. Delvis förbättring på en hektar gottgör inte fullt ut för total förstörelse på en annan hektar.

Vidare måste man beakta tidsperspektivet. När ett byggprojekt ödelägger ett naturområde för gott räcker det inte att restaurera ett annat område. Det måste skyddas efteråt för att säkerställa att också kompensationen blir permanent.

Miljöministern tveksam

Vilka naturområden som helst kan inte fungera som kompensationsobjekt. Det duger exempelvis inte att restaurera marker som redan är i hyfsat skick eller som annars också är tänkta att skyddas, för då blir kompensationen inte genuin.

En svår fråga är hur nära det drabbade området kompensationsåtgärderna borde sättas in och hur lika de två områdenas naturmiljöer måste vara.

– Också här behövs flexibilitet eftersom alla områden är unika. Och så är det viktigt att kompensationen inte gäller bara den nytta naturen ger människan. Vi måste utgå från biodiversiteten och naturens egenvärde, säger Janne Kotiaho.

Om Finland lagstiftade om ekologisk kompensation anser Kotiaho att det behövs ett tydligt regelverk och ett schema som schablonmässigt säger vilken åtgärd eller summa som vore tillräcklig för att kompensera ett byggprojekt av given storlek och i en given naturmiljö.

Miljöministeriet ska i november publicera en utredning om hur ekologisk kompensation kunde tas in i lagstiftningen. Ett liknande system tillämpas i Frankrike men det är för tidigt att säga hur det fungerar.

Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) är försiktigt positiv till ekologisk kompensation som ett sätt att föra in privat kapital i naturskyddsarbetet. Han är ändå tveksam till att lagstifta om det, och föreslår att det kunde vara ett sätt för föregångarföretag att profilera sig inom naturskydd.

Janne Kotiaho menar ändå att bara lagstiftning kan garantera att alla spelar på samma villkor.

– Samtidigt som entreprenören betalar för byggnadstillstånd kunde man betala för ekologisk kompensation. Pengarna måste förstås öronmärkas för att säkerställa att de går dit de ska.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning