Professorn listade tips mot ojämlikhet: Klyftorna uppstår redan tidigt, också i vården

Risk för ökade inkomstklyftor? – Med vårdreformen kommer patientavgifterna att stiga, säger professor Heikki Hiilamo, som framhåller vikten av att jämlikhetsaspekterna noggrant synas när vården stöps om. Bilden visar Heikki Hurstis brödkö i Berghäll i Helsingfors för några år sedan. Bild: KSF Media-arkiv/Cata Portin

– Det gäller att vara på sin vakt nu när tillväxten tar fart, och granska hur jämlikheten förverkligas, säger Heikki Hiilamo, som ger ut en pamflett om sociala skillnader. Han ger också en känga för att regeringen med ena handen vill åtgärda klyftor, med andra handen inte granskat dessa i vårdreformen.

Höj barnbidraget och beskatta det progressivt, reformera de sociala förmånerna, inför en aktivitetsinkomst i stället för den omtalade basinkomsten, och skapa en enhetlig beskattning för alla typer av inkomster vare sig de är löner eller kapitalinkomster – det är några av de punkter professor Heikki Hiilamo lägger fram i en pamflett som tar fasta på den kända samhällsforskaren Anthony Atkinsons tidigare recept mot sociala skillnader och översätter dem till ett finländskt sammanhang.

Hiilamo är medveten om att flera förslag skulle stöta på både politiskt motstånd, till exempel allt som höjer skattenivån, vilket regeringen inte är beredd att göra. Finansminister Petteri Orpo (Saml) kommenterar till Yle att skattehöjningar inte är något han förordar, utan fokuserar på sysselsättningen. Men Hiilamo vill argumentera för en bred debatt, och för att klyftor inte överbryggs enbart som en efterhandskonstruktion i form av skatter och inkomstfördelning.

– Hur klyftorna föds kan granskas i två skeden – först i det primära skedet på marknaden, och sedan när välfärdssamhällets institutioner kommit in. Därför handlar det inte bara om en omfördelning, utan också om hur man formar den fördelning som sker på marknaden. Atkinson granskar också detta tidiga skede och talade mycket om innovationer som kan sysselsätta människor, om digitalisering och robotar, och om att samhället ska investera i sådant som sysselsätter människor i framtiden, säger Hiilamo.

Bostäder, livslängd och utbildning

Om inte till exempel bostadsmarknaden och finansmarknaden också tas in i ekvationen blir det mycket svårt att lappa ihop ett jämlikt samhälle med bara inkomstfördelning och skatter som enda redskap.

Utbildning är en annan sådan sak, men eftersom Hiilamo använder Atkinsons förslag som utgångspunkt har han inte det som en separat punkt. Inte heller den stora vårdreformen som behandlas i riksdagen just nu, men i egenskap av sociologiprofessor funderar Hiilamo också på ojämlikhetsrisken i den.

– Patientavgifternas andel är hög i Finland, vilket är en orsak till ojämlikhet. Med vårdreformen kommer patientavgifterna att stiga vilket ökar problemet, säger Hiilamo, och syftar på att landskapen inte kommer att ha några egna inkomster.

En annan orsak till ojämlikhet är att arbetshälsovården kvarstår – för dem som har jobb.

– Då är risken att det uppstår två dörrar i vårdcentralerna, en för dem som har arbetshälsovård och en för dem utan. Alla ska ha samma rätt till service men de med arbetshälsovård har det bättre.

Hiilamo hör till dem som förespråkat en försiktigare övergång i flera steg, med försök och experiment först. Han bedömer att regeringen inte lyssnat på det rådet, men just nu är behandlingen i riksdagen avgörande.

Brexit och Trump satte fyr på debatten

För ungefär tio år sedan började det ske en förändring i den allmänna diskussionen om samhällsklyftor och sociala skillnader. Före det var det ett vanligt argument att relativa inkomstklyftor är acceptabla, ifall också de med lägsta inkomster fick det bättre.

– Men 2005 var en vattendelare, för efter det gav både IMF och OECD ut rapporter där de var oroade också för att relativ ojämlikhet är illa för samhället och företagens verksamhetsmöjligheter, säger Pasi Moisio, forskarprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd, som kommenterar Hiilamos pamflett.

– Gini-koefficienten som mäter inkomstskillnader är bara en mätare, men den kan vara dålig om det sker förändringar i bara en del av inkomstskalan. Man kan inte titta bara på nedre ändan, och den insikten har blivit starkare efter fenomen som brexit och Trump, där missnöjet handlar om att hela inkomstfördelningen, också den övre ändan, har en stor betydelse för samhällets utveckling, säger Moisio och hänvisar till Harvardprofessorn i ekonomi Dani Rodrik.

– Rodrik har påpekat att en ackumulerad ekonomisk makt och för demokratin ur balans, skapar politisk instabilitet och hotar systemet.

I Finland har statsminister Juha Sipilä (C) har tillsatt en expertgrupp som ska ta sig an de sociala skillnaderna. Hiilamo hoppas att hans pamflett bidrar till diskussionsöppningen.

Däremot har strävan att åtgärda sociala skillnader inte kopplats ihop med målet i social- och hälsovårdsreformen, harmar han sig.

– De har nog inte alls blivit sammankopplade.

Han gör i sin pamflett, som publicerades på tisdagen av den socialdemokratiska tankesmedjan Kalevi Sorsa-fonden, en bedömning av vilka förslag som skulle vara politiskt lättare och politiskt svårare att genomföra – se rutan intill.

Listan

Femton förslag lånade av Anthony Atkinson

Professor Heikki Hiilamo har tagit fasta på de recept mot sociala skillnader som utarbetats tidigare av Anthony Atkinson vid London School of Economics, och funderat kring dem i finländska sammanhang.

1. Teknologi: Använd digitalisering för att skapa framtida sysselsättning. Detta bedömer Hiilamo att får ett brett politiskt stöd – men det ä komplicerat att genomföra på grund av att framtiden är svår att spå.

2. Konkurrenspolitik: Sundare konkurrens uppnås om inflytande fördelas också till konsumenter och anställda. Svårt att genomföra, men Hiilamo diskuterar Atkinsons idé om ett social- och ekonomiråd som skulle värna om sund konkurens och fördelning av nyttan.

3. Sysselsättning: Atkinsons idé grundar sig på att det allmänna skulle garantera jobb för minimilön till alla som vill ha ett. Hiilamo bedömer att det är svårt att genomföra och ligger långt från dagens sysselsättningspolitik.

4. Höga löner: Ett stopp för överdimensionerade löner, genom att knyta dem till företagets lägsta lön. Svårt att genomföra då det råder avtalsfrihet, men t.ex. i Schweiz har ett förslag diskuterats där den högsta lönen i ett företag skulle vara högst 12 gånger större än den minsta.

5. Stödja småsparare: En garanterad minimiavkastning på depositioner, eller alternativ till fondsparande, som statliga avkastningsobligationer riktade till hushållen.

6. Startpeng för unga: Ett slags "arvpeng" som skulle jämna ut det faktum att alla inte ärver av sina föräldrar. Hiilamo bedömer att behovet inte är lika akut i Finland där universiteten inte uppbär terminsavgift.

7. Investeringar: Atkinson anser att statens balansräkning borde användas för att ge avkastning för kommande genrationer, och att statsskuld inte är dåligt ifall pengarna förökar sig. I Finland finns detta på sätt och vis i våra allmänna pensionsbolag, och regeringens linje går redan mera mot investeringsfonder i stället för ägande.

8. Progressiv skatt: Atkinson har föreslagit hög progressivitet. Här kommenterar Hiilamo att trenden i Finland varit att marginalskatten inte ska bli för hög, och att det politiska stödet är litet, förutom för smärre korrigeringar.

9. Samma skatteskala: Bland dem med högsta inkomster varierar skattenivån mycket, eftersom samma personer tenderar ha kapitalinkomst. Progressiviteten gäller då inte de rikaste. Enligt Hiilamo skulle en enhetlig skala kräva en internationell förändring för att förhindra kapitalflykt.

10. Högre arvsskatt. Högre arvsskatt skulle dock stöta på politiskt motstånd och eventuellt skatteflykt utomlands, bedömer Hiilamo.

11. Progressiv fastighetsskatt. Enligt Hiilamo verkar skillnaden mellan beskattningsvärdet och marknadsvärdet vara minst för små fastigheter, medan stora fastigheter har mindre beskattningsvärde än marknadsvärde. Då blir fastighetsskatten regressiv.

12. Skatt på barnbidrag. Om barnbidraget höjs, men beskattas, blir det progressivt. Har diskuterats också i Finland, men är komplicerat att genomföra.

13. Aktivitetsinkomst. Atkinson föreslår detta i stället för basinkomst. Liknande debatt först också redan i Finland.

14. Reform av socialsystemet. Enligt Hiilamo är det alltför stort tryck på det som borde vara den sista utvägen, det vill säga utkomststödet. Socialpolitiken borde fokusera på att man ska klara sig. Detta har ett stort politiskt stöd.

15. Biståndet. Atkinson motiverar det globala biståndet med hur den globala inkomstfördelningen inverkar på den lokala, men Hiilamo problematiserar också vilken typ av bistånd som har mest effekt.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning