Professorn i stadsgeografi om stadsboulevarderna: Titta utanför motorvägarna

Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Helsingfors stad fick i torsdags nej av Högsta förvaltningsdomstolen till fyra stadsboulevarder. Chefen för stadsmiljösektorn är besviken, men säger att man kavlar upp ärmarna och fortsätter jobba.

När visionerna för stadsboulevarder längs motorlederna innanför Ring I lanserades talade Helsingfors stad om att 80 000 nya bostäder kunde byggas längs dem. I torsdags kom ett definitivt nej till planerna från Högsta förvaltningsdomstolen. Beslutet innebär att inga stadsboulevarder byggs längs Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden.

– Vi är besvikna, men det här är ingen katastrof. Nu får vi fortsätta att titta på Vichtisvägen, Tusbyleden, Malm och på förtätningsprocesser i byggandet, säger Mikko Aho, chef för stadsmiljösektorn i Helsingfors.

"Utmana rådande sätt att tänka"

En av dem som inte varit speciellt förtjust i planerna på stadsboulevarder från första början är Mari Vaattovaara, som är professor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet och leder universitetets stadsforskningsinstitut Urbaria.

– Tanken är vacker och fascinerande. Det är lätt att tänka i bilder av fina boulevarder och stämningar som i Paris, men de här matarlederna in till staden är viktiga för dem som kommer in från kommunerna utanför och vi har inte tillräckligt mycket kunskap och bra utredningar för att förstå de verkliga konsekvenserna av att bygga boulevarder längs dem, säger hon.

Tidigare har Vaattovaara och stadsforskaren Anssi Joutsiniemi uttalat sig om trafikmängderna och om följderna av att trafiken längs huvudlederna in till Helsingfors grötar ihop sig.

– Det är faktiskt svårt att bli upplivad över boulevardtanken. Ett sådant byggande skulle till exempel ha konsekvenser i form av föroreningar för dem som bor längs boulevarderna. De problemen skulle vi inte slippa fastän vi alla skulle ha elbil, säger Vaattovaara.

Hon vill ändå helst se konstruktivt på frågan.

– Det finns plats i Helsingfors, men vi får kanske utmana de rådande sätten att tänka i planeringen. Tittar vi till exempel 500 meter utåt från motorvägarna finns det mycket användbar mark. Att utnyttja den för stadsbyggande är förstås arbetskrävande eftersom ägandet är så spritt. Med motorvägarna är det enkelt eftersom de är statsägda, men utanför skulle man behöva samla markägarna och diskutera frågor kring ägande, ersättningar och ansvar. Men kanske man helt enkelt kunde planera om.

Vaattovaara säger att det finns gott om plats att bygga på också i det Helsingfors som redan har bostäder.

– Det finns många glest bebyggda områden. Varför tittar man till exempel inte mot Kottby och Åggelby? Om man beger sig ut i områdena nära de planerade boulevarderna så finns en användbar gleshet i de områden som kommit till efter 60-talet. Där kunde man tänka på nytt. Det finns helt enkelt inte orsak att börja bygga längs motorvägar, i havet eller ta delar av grönområden.

Vaattovaara tar Nederländerna som exempel på hur man tänkt tätt och urbant.

– Där har man slutat arbeta med stadsplanering genom generalplaner, tanken är att inte expandera utanför byggt område utan att se vad man kan bygga nytt i de mellanrum som finns, säger hon.

I torsdags sade Högsta förvaltningsdomstolen nej till stadsboulevarder kring fyra av de stora infartslederna till Helsingfors: Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden. Tre leder fick grönt ljus: Vichtisvägen, Tusbyleden och Österleden.

Utgångsläget för att planera stadsboulevarderna var att Helsingfors invånarantal väntas öka till 860 000 invånare år 2050.

Planerna på stadsboulevarder ingår i den generalplan Helsingfors godkände 2016, men eftersom olika grupper överklagat den har frågan om rätten att bygga boulevarderna varit öppen fram till torsdagen.

Generalplanen är en långsiktig plan för hur en stad byggs upp. Utifrån den arbetar man fram detaljplaner för olika områden.

"Nu jobbar vi vidare"

Mikko Aho är inte ense med Vaattovaara om att stadsboulevarder hämmar trafiken från de omgivande kommunerna in mot staden.

– Det gäller att hela tiden utveckla kollektivtrafiken. Inte vill vi bli av med bilarna, men med bättre kollektivlösningar minskar behovet av dem. Simuleringar har visat att restiden in till staden inte skulle bli avsevärt längre jämfört med i dag. Här är vi av olika åsikt Vaattovaara och jag, men det kan vi väl vara. Nu går vi vidare och fortsätter att utveckla de projekt vi kan utveckla.

Aho säger att han faktiskt trodde staden hade lyckats förklara sina avsikter och uträkningar tillräckligt tydligt inför Högsta förvaltningsdomstolen.

– Så var det då inte. Vi har haft för avsikt att skapa mer urban miljö för stadsborna innanför Ring I och förbinda olika stadsdelar med varandra på ett fungerande sätt. Men nu jobbar vi vidare. Det är många år till år 2050. I något skede kommer vi att lösa problemen.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning