Professor om vården: Språkliga rättigheterna bör korrigeras, brådskan är ett orosmoln

Förra gången lagen om valfrihet i vården behandlades blev det rött ljus i grundlagsutskottet. På tisdagen hörde utskottet experter som nu säger att lagen förbättrats och rör sig "mellan gult och grönt ljus". Orosmoln är åtminstone tidtabellen, jämlikheten i vården och de språkliga rättigheterna.

Att införa valfrihet i vården kan leda till en ojämlik situation både inom landskapen och mellan dem – det är inbyggt i regeringens lagförslag, eftersom det finns en hel del som landskapen får genomföra på olika sätt. Den bedömningen gör Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, och föreslår själv att man skulle motverka det genom ett system för uppföljning.

– Jag har i mitt utlåtande funderat kring en modell som skulle motsvara statsrådets så kallade språkberättelse. Man kunde till exempel vart tredje eller vart fjärde år gå igenom all information om hur jämlikheten förverkligats och ge berättelsen till exempel till riksdagen, säger Suksi och tillägger att det åtminstone kunde motverka att klyftorna ökar.

"I mån av möjlighet räcker inte"

De språkliga rättigheterna var också ett ämne som togs upp. I lagförslaget finns en formulering som väckt oro – nämligen att landskapen "i mån av möjlighet" ska se till att de språkliga rättigheterna uppfylls då kundsedlar utfärdas. Ett enskilt företag som tar emot kundsedlar ska inte behöva garantera service på båda nationalspråken, men landskapen ska ha ansvar för rättigheterna i helhetsutbudet.

Markku Suksi anser personligen att formuleringen inte räcker till.

– Jag är av den åsikten att en sådan formulering som "i mån av möjlighet" inte är förenlig men grundlagens 17:de paragraf eller med den 122:a paragrafen, säger Suksi och hänvisar till paragrafen om nationalspråk och paragrafen om den administrativa indelningen, där det står att indelningen ska genomföras så att svensk- och finskspråkigas tjänster tillgodoses på lika grunder.

– Min åsikt är att formuleringen borde ändras, men det är upp till riksdagen.

"Det har skett framsteg"

Hur jämlikheten mellan invånarna i hela landet förverkligas var ett av de riktigt stora ämnena då experterna gav sina utlåtanden, men samtidigt är det långt ifrån klart att avgöra. Enligt Tuomas Ojanen, professor i författningsrätt vid Helsingfors universitet, är det avgörande hur social- och hälsovårdsexperterna ser på den saken.

– Det har skett framsteg när det gäller de centrala problemen i det förra lagförslaget. Om det i juni var rött ljus, så är ljuset nu minst gult, kanske på väg åt det gröna hållet. Men vi inväntar vad experterna på social- och hälsovård har att säga, säger Juha Lavapuro, professor i offentlig rätt vid Åbo universitet.

Ett annat dilemma är att den bit som nu diskuterades – valfriheten i vården – bara är en del av helheten där landskapsreformen också ingår.

I somras krävde grundlagsutskottet en mer kontrollerad tidtabell med stegvis övergång till valfrihet, och den övergången finns nu i det nya förslaget, där valfriheten införs mellan 2020 och 2022.

Oro för brådska

Men i gengäld har den utdragna beredningen skapat ett annat tidtabellsproblem – brådska. Lavapuro säger att han är oroad för att det påverkar hur grundligt hela lagpaketet hinner behandlas. Suksi håller med.

– Det stora problemet är tidtabellen och det faktum att landskapsvalet kommer emot som ett stoppbräde. I det avseende är det bråttom, säger Suksi.

Professor Juha Lavapuro och professor emeritus Mikael Hidén väntar på sin tur att ge utlåtanden om valfriheten i vården. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Professorerna vill inte ta ställning till om det kan fälla lasset. Men de signalerar att de bekymmer som återstår är av den formen som kan filas under riksdagsbehandlingen.

– Det finns två slags problem, det finns de som kan behandlas i vanlig ordning kan slipas, och ibland finns det problem av så grundläggande kaliber att det inte kan ändras under riksdagsbehandlingen. Jag förmodar nu att det närmast är fråga om den första typen av problem, formulerar sig professor emeritus Mikael Hidén.

Regeringen har tänkt sig att hela lagpaketet om landskaps- och vårdreformen ska vara klart i juni, och att landskapsvalet ska hållas i slutet av oktober.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03