Professor kritisk till friande dom om hakkors – "Europeiska principer förpliktigar Finland"

Riksåklagaren väckte åtal mot fem män efter Nordiska motståndsrörelsens marsch på självständighetsdagen 2018 då hakkorsflaggan vajade i tåget. På måndagen friade tingsrätten dem. Bild: Martti Kainulainen/Lehtikuva

Finland behöver se över lagstiftningen om också högre rättsinstanser kommer till att hakkorsflaggor under en demonstration inte är straffbart, anser professor Kimmo Nuotio. HBL frågar medlemmar i riksdagens lagutskott vad de anser i frågan.

På måndagen slog Helsingfors tingsrätt fast att det inte var hets mot folkgrupp när hakkorsflaggor bars under en marsch på självständighetsdagen för snart tre år sedan. Det är första gången som bruk av nazistflaggan bedöms i en finländsk domstol, och domen väcker nu diskussion.

Kimmo Nuotio är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet och säger sig vara överraskad över tingsrättens slutsatser. Det handlar i synnerhet om rättens konstaterande att Nazitysklands och Hitlers ideologi – som flaggan ger uttryck för – inte år 2018 kan ses som hot eller smädelse av invandrargrupper år 2018, något som åklagaren fört fram.

– Det känns ganska otroligt att man så här relativiserar det som skedde på 1940-talet och inte längre fäster vikt vid det, säger Nuotio.

Nuotio betonar att nazisternas gärningar och judeförföljelsen haft mycket stor inverkan på hur europeisk reglering och lagstiftning har byggts upp efter andra världskriget. Europarådet för mänskliga rättigheter grundades, och också via FN slås grundprinciper om att rasism och tanken om en viss ras överlägsenhet inte är accepterat. Det här förpliktigar Finland.

– Finland har en stor skyldighet att upprätthålla de principerna, säger han.

Därför är det enligt Nuotio bra att riksåklagaren redan har meddelat att hon kommer att överklaga domen.

Professor Kimmo Nuotio säger sig vara förvånad över tingsrättens slutsatser och påminner om de konventioner som förpliktigar Finland. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Så ser det ut i andra länder

Skulle tingsrättens dom stå fast i högre rättsinstans är det enligt Kimmo Nuotio skäl att utvärdera om den finska lagstiftningen är tillräcklig, och om den finska staten kan uppfylla sina förpliktelser i enlighet med Europarådets konventioner.

I exempelvis Tyskland och Österrike är bland annat hakkorssymbolen och nazisthälsningen förbjudna, och att visa dem kan ge fängelse. I Sverige visar rättspraxis att hakkorset i regel är straffbart. En genomgång som den svenska regeringen har låtit göra visar att den åtalade i de flesta domar har dömts för hets mot folkgrupp.

Vilken lösning Finland i så fall borde gå in för är enligt Nuotio för tidigt att avgöra, men han säger att hetslagstiftningen inte är alldeles entydig i dag.

I sin dom väger tingsrätten också in yttrandefrihet, men Nuotio menar att han knappast tror att Europeiska människorättsdomstolen skulle fälla Finland för att ha begränsat yttrandefriheten om domslutet hade varit ett annat och de hade tagit ärendet vidare.

Politikers syn

HBL kontaktar medlemmar i riksdagens lagutskott med frågan om den finländska lagstiftningen i dag är tillräcklig sett i ljuset av tingsrättsdomen.

Leena Meri (Sannf) är ordförande för utskottet.

– Jag tycker att det verkar som att lagstiftningen har hittat kärnan i det hela, att det att ha framme flaggan inte i sig är förbjudet i Finlands lag.

På frågan om Finland borde införa ett förbud svarar Meri att frågan inte är enkel. Symbolen har använts historiskt också i Finland.

– Om någon idealiserar vad Nazityskland gjorde så är det kanske den här personens åsikt. Själv anser jag att deras handlingar var fruktansvärda, men jag vet inte om det är en lösning att förbjuda flaggan.

Sandra Bergqvist (SFP) är vice ordförande för lagutskottet. Hon betonar att tingsrätten dömer utifrån Finlands lag och vad som är rätt och fel enligt den. Hon säger sig ändå känna en viss besvikelse över domen.

– Jag uppfattar det som att den gemene finländska mans rättsuppfattning kanske säger att det här inte är okej.

Därför funderar hon som lagstiftare om lagen är som den ska, men vill inte i det här skedet närmare precisera möjliga åtgärder.

Saara Hyrkkö (Gröna) betonar att hon vill ge domstolen arbetsro i frågan när processen pågår.

– Men på ett allmänt plan är det enligt mig skäl att vid behov säkerställa med lagstiftning att symboler som uppviglar till rasism och diskriminering inte kan spridas i Finland.

Det kräver ändå ett grundligt utredningsarbete enligt henne, så att lagstiftningen riktar sig rätt och inte begränsar yttrandefriheten på annat sätt.

Eeva-Johanna Eloranta (SDP) anser att det är bra att föra en samhällelig diskussion om när hakkorset används på ett straffbart sätt – men också om vad symbolen har betytt i olika tider. Även hon lyfter fram att den är gammal, och att det skulle vara främmande att inte kunna visa den i Finland.

– Men om den används entydigt så att det har att göra med hets mot folkgrupp ska det vara förbjudet och kriminaliserat.

Om lagstiftningen behöver uppdateras eller preciseras vill hon ännu inte ta ställning till. Frågan är mångfacetterad och skulle ärendet komma till riksdagen behöver många sakkunniga höras.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning