Professor Kimmo Grönlund avslöjar: Inte ens en statsvetare vet allt

Kimmo Grönlund har varit MTV:s valkommentator sedan 2006 och figurerar också i övrigt ofta i medierna. – Att vara politisk kommentator är lite konstigt. Ingen förväntar sig att en biolog kommenterar något som inte hör till biologens forskningsfält men som statsvetare förväntas man vara ajour mest hela tiden. Bild: Mikael Piippo/SPT

Det ryms mycket i en Kimmo Grönlund. Å ena sidan är han professor och ledare för en av Åbo Akademis spetsenheter för forskning, å andra sidan en ivrig Twitterskribent som tycker att Finland gått fel väg i hanteringen av coronaviruspandemin. Nu uppmärksammar akademin Grönlunds forskning genom att överräcka Åbo Akademis kanslerpris till professorn.

Det kunde ha blivit arkitektur. När den unge Kimmo Grönlund skulle välja studieinriktning funderade han på några olika alternativ.

– Jag hade tre intresseområden. Ett var politik och samhälle, ett var arkitektur och det tredje var tandläkarutbildning. Det blev så att jag började studera statskunskap vid Åbo Akademi, och där är jag fortfarande.

– Jag har alltid haft ett intresse för att göra något kreativt så på så sätt skulle arkitektur ha passat bra. Men jag var inte så bra på att rita. Jag har också alltid varit intresserad av medicin men till slut sökte jag aldrig in till tandläkarutbildningen. Till statskunskapen kom jag in med mina betyg.

Född: År 1967 i Björneborg.

Bor: I Åbo och Stockholm.

Gör: Professor i statskunskap vid Åbo Akademi, ledare för akademins enhet för spetsforskning inom samhällsvetenskap.

Gör på fritiden: Simmar (helst 3–4 gånger i veckan), joggar, reser och läser.

Att Grönlund blev kvar på akademin efter att han tagit sin magisterexamen år 1993 hängde delvis ihop med recessionen i början av 1990-talet.

– Jag hade jobbat på bank vid sidan om studierna och trodde mig bli bankdirektör, men alla banker gick ju omkull. Då började jag doktorera i stället. Det var ett bra val.

I dag är Grönlund professor i statskunskap och ledare för en av Åbo Akademis fyra spetsenheter för forskning.

– Mitt stora intresse sedan 15 år tillbaka är demokratiska innovationer. Med det menar jag olika sätt att göra medborgare delaktiga i beslutsfattandet. Där är jag särskilt intresserad av medborgarpaneler.

Demokratiska innovationer och metoder för att göra medborgare delaktiga i beslutsfattandet hör till professor Kimmo Grönlunds främsta intresseområden inom samhällsvetenskapen. – Så kallat vanligt folk är kapabla att lära sig av varandra och lyssna på andras åsikter. I medborgarpanelerna har deltagarna närmat sig varandra. Det kan vi kalla depolarisering. Bild: Mikael Piippo/SPT

Grönlund och hans forskningsgrupp har genomfört flera experiment där slumpmässigt utvalda medborgare samlats ihop för diskussioner kring utvalda teman. Till exempel i fjol bildades sådana medborgarpaneler för diskussioner om stadsplaneringen i Åbo centrum.

– Så kallat vanligt folk är kapabla att lära sig av varandra och lyssna på andras åsikter. I medborgarpanelerna har deltagarna närmat sig varandra. Det kan vi kalla depolarisering, en motsats till den polarisering vi kan se till exempel på sociala medier i dag, säger Grönlund.

– Vi kan också se att folk som deltar i medborgarpanelerna lär sig nya saker och att deras vilja att engagera sig i samhället ökar.

"Som statsvetare förväntas man vara ajour mest hela tiden"

Kimmo Grönlund inledde sin akademiska karriär som valforskare. Han figurerar ofta i offentligheten som politisk kommentator, och har bland annat medverkat i MTV:s valsändningar.

Ska forskare synas i medierna och ställa upp på intervjuer?

– Det är upp till var och en själv, men jag tycker faktiskt att det är bra att ställa upp. En del av vår forskning finansieras med skattemedel och därför är det viktigt att vi kan förklara vad vi gör så att gemene man förstår, säger Grönlund.

Kimmo Grönlund, professor i statskunskap, tilldelades Åbo Akademis kanslerpris för framgångsrik forskning i samband med akademins inskription på torsdagen. Bild: Mikael Piippo/SPT

Även HBL och SPT har flera gånger intervjuat Grönlund om politik och samhälleliga fenomen, men det har också hänt att professorn inte svarat på intervjuförfrågningarna.

– För det första brukar jag inte svara i telefon, det har jag slutat med. Det konstiga med att vara professor är att ju äldre man blir, desto mindre tid har man för forskning. Allt mer tid går åt till möten och administration. Jag vill bära mitt ansvar som ledare för en forskningsenhet och då måste jag ibland välja bort annat.

– Det finns massor med statsvetare som kan svara på frågor. Det har blivit lite så att det är en liten skara forskare som medierna alltid ställer frågor till, och jag skulle gärna se att också yngre förmågor fick utrymme i offentligheten.

Dessutom, säger Grönlund, har inte ens statsvetarna alltid svar på alla frågor.

Åbo Akademis fakultet för samhällsvetenskaper och ekonomi finns i det så kallade ASA-huset i Åbo. Arkivbild. Bild: Mikael Piippo/SPT

– Att vara politisk kommentator är lite konstigt. Ingen förväntar sig att en biolog kommenterar något som inte hör till biologens forskningsfält men som statsvetare förväntas man vara ajour mest hela tiden.

Måste du hela tiden titta jättemycket på tv för att kunna kommentera aktualiteter och samhällsfenomen?

– Nej, men jag försöker läsa mycket. Jag har en rutin: jag läser regelbundet Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet, och därtill försöker jag läsa The New York Times. På Twitter försöker jag följa viktiga tyska medier.

Professor Grönlund och Twitter-Grönlund

Twitter, ja. Grönlund är en aktiv skribent på meddelandetjänsten, och under coronaviruspandemin har han bland annat skrivit kritiska inlägg om regeringens agerande och de restriktioner som införts. Han har varit inne på temat också i intervjuer för till exempel Turun Sanomat och Lännen Media.

– Jag har främst varit kritisk eftersom Finland valde en så nationalistisk väg. Finland stängde tidigt gränserna och betedde sig som om Europeiska unionen och dess grundfördrag inte fanns. Finland agerade som Nya Zeeland eller Australien, men Finland är ingen ö och vi är med i EU.

– Som statsvetare är jag orolig för strategins långvariga effekter, att allt som kommer utifrån stämplas som farligt. Att sprida en sådan rädsla kan ha konsekvenser för människors psyke och politiska åsikter.

Kimmo Grönlund är en flitig skribent på meddelandetjänsten Twitter. – Jag skulle inte orka med Twitter om jag endast skrev strikt sakliga inlägg om min forskning. Jag är inte en sådan person, jag gillar att skämta och jag kan också ha personliga åsikter. Bild: Mikael Piippo/SPT

I juli skrev Grönlund på Twitter att det gått två veckor sedan han fick sin andra dos coronavirusvaccin och att han slutar använda munskydd. Han går därmed mot hälsomyndigheten Institutet för hälsa och välfärd som rekommenderar att alla medborgare använder munskydd i situationer där det är svårt att undvika närkontakt med andra människor.

– Jag har inte varit så mycket i Finland sedan dess utan mest i Sverige. Folkhälsomyndigheten i Sverige har inte utfärdat någon rekommendation om munskydd så det råder delade meningar bland experterna. Min avsikt är inte att uppmana någon att inte använda munskydd men själv har jag fattat det beslutet eftersom experterna inte är eniga.

Kimmo Grönlund vill gärna göra skillnad på professor Kimmo Grönlund och den Kimmo Grönlund som skriver inlägg på Twitter.

– Det är något som medierna verkar ha lite svårt att förstå. För mig är det självklart att jag är en privatperson då jag skriver på Twitter. I intervjuer för tidningar försöker jag formulera mig mer genomtänkt och grundligt.

– Jag skulle inte orka med Twitter om jag endast skrev strikt sakliga inlägg om min forskning. Jag är inte en sådan person, jag gillar att skämta och jag kan också ha personliga åsikter.

På torsdagen fick professor Kimmo Grönlund Åbo Akademis kanslerpris för framgångsrik forskning. Priset delades ut av kansler Carl G. Gahmberg och prissumman på 25 000 euro tillfaller Grönlunds ämne vid akademin.

Även Sepinoud Azimi, docent i biomedicinsk dataanalytik och projektforskare i informationsteknologi, fick ett kanslerpris i samband med akademins inskription på torsdagen. I Azimis fall är prissumman 15 000 euro. Pengarna går till hennes ämne.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning