Professor: "Barn mår bra av hobbyverksamhet i skolan"

Lea Pulkkinen anser att barn borde ha möjlighet till hobbyverksamhet i skolorna. Hon säger att resultaten var positiva när man provade på ett dylikt koncept. Bild: Yle

Barn som får delta i hobbyverksamhet på skoltid koncentrerar sig bättre, känner sig mindre ensamma och får en bättre social förmåga, säger professor Lea Pulkkinen.

Under lördagen avslutas stadsfestivalen Punkten på Medborgartorget i Helsingfors. Bland annat ordnades en paneldebatt där det diskuterades om barn borde ha möjlighet till hobbyverksamhet på skoltid. Lea Pulkkinen, professor vid Jyväskylä universitet, hörde till dem som deltog. I början av 2000-talet var hon delaktig i undersökning som fokuserade på hur barn påverkas av hobbyverksamhet på skoltid.

– Projektet pågick mellan 2002 och 2005 i. Till exempel var skolor i Sibbo, Kuopio, Jyväskylä och Sievi med. Det var viktigt att inkludera skolor både på landsbygden och i städerna.

Eleverna hade många alternativ att välja mellan och Pulkkinen säger att det fanns allting från idrott till handarbete eller fotografering.

– Dock bör det påpekas att det inte är lärarna som ska ansvara för en dylik modell. I stället involverades föreningar och de lärare som ville leda en hobby fick extra ersättning. Det var inte svårt att övertyga skolorna om att prova på det här och till exempel i Sibbo använde man sig av systemet en tid efter att projektet hade avslutats.

Enligt Pulkkinen var det enda problemet att få OAJ att hoppa på tåget.

Positiva resultat

Pulkkinen säger att eleverna som deltog i undersökningen påverkades positivt av hobbyverksamheten. Dessutom tillfrågades eleverna före projektet vad de ville göra och sedan var det bara att hitta kompetenta personer som kunde leda grupperna.

– Resultaten var positiva. Barnen som deltog i hobbyverksamheterna fick en bättre koncentrationsförmåga och deras sociala förmåga utvecklades. Även känslan av ensamhet minskade.

Maaret Korhonen (t.v.), Mari Holopainen, Kim Sällström, Lea Pulkkinen och Tommi Laitio deltog i diskussionen som modererades av Lena Nelskylä (stående) samt Sean Ricks. Bild: Yle

Pulkkinen ger också exempel på att hobbyverksamheten kunde han en positiv effekt på elever som kanske inte var så flitiga i skolan.

– Det fanns en innebandyklubb i en av skolorna och där märkte vi att elever som annars inte var i skolan dök upp för att deras vänner var med på innebandytimmarna. Det i sin tur ledde till att de blev aktivare gällande att gå på lektioner.

"Tror på den nuvarande regeringen"

Samtidigt som projektet avslutades 2005 tog också finansieringen slut. Pulkkinen säger att det positiva med en demokrati är att makthavarna byts ut med jämna mellanrum, men i det här fallet innebar det att projektet rann ut i sanden.

– Regeringen som tillsattes efter vårt projekt ville inte gå vidare med allting. Däremot tror jag att den nuvarande regeringen kan ta tag i det här och baserat på regeringsprogrammet ser det lovande ut.

Och på tal om regeringen, även riksdagsledamot Mari Holopainen (De gröna) deltog i debatten.

– Det är både viktigt och historiskt att regeringsprogrammet vill satsa på de unga, men vi måste också jobba hårt för att hålla våra löften. Den så kallade Islandsmodellen har bra innehåll, men vi vill inte kopiera den helt och hållet. Vår modell är ännu inte färdig, men jag hoppas att barn och unga involveras i arbetet.

Maaret Korhonen (t.v.) och Mari Holopainen diskuterade vilken roll skolorna ska ha i barnens hobbyverksamheter. Bild: Yle

Islandsmodellen lanserades för att få ungdomarnas hälsoproblem under kontroll och den har gett fina resultat. Pulkkinen säger att Islandsmodellen utgick från en negativ situation – någonting hon inte anser att Finland gör.

– Därför tycker jag heller inte riktigt om att man talar om Islandsmodellen, jag ser hellre att vi diskuterar en eventuell Finlandsmodell.

Samarbete behövs

Även Tommi Laitio, chef för kultur- och fritidsenheten i Helsingfors, deltog i diskussionen. Han säger att skolan kan vara en bra möjlighet för eleverna att prova på en hobby.

– Det är klart att skolan i första han är en plats för utbildning, men samtidigt kan skolan vara en plats där barn får prova på en idrottsgren eller någon annan hobbyverksamhet.

– Men vill barnen faktiskt prova på en hobby i skolan efter att de har varit i skolan hela dagen? Kanske det ändå är bättre om hobbyverksamheten ordnas utanför skolan, säger Maaret Korhonen, tidigare klasslärare, som var med i debatten.

Också ishockeyförbundets Kim Sällström, som ansvarar för att utveckla ishockey som hobby, var på plats. Han säger att det är viktigt att kommunerna samarbetar med de lokala föreningarna.

– Det finns utbildade tränare överallt och det är förstås värt att tänka på om de kunde samarbeta med skolorna.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning