Problemet med försvarets trovärdighet skulle lösas med ett Natomedlemskap

Finland finns knappast till i ett stormaktsperspektiv, om inte som ett överflygningsområde eller, alternativt, ur försvarssynpunkt, som en bas för fiendens missiler.

Presidentkandidat Nils Torvalds (SFP) anser att Finland borde ansluta sig till Nato, men många betvivlar att detta skulle vara klokt. Vår militära ledning verkar vara för ett Natomedlemskap och anser att Finland inte på egen hand trovärdigt skulle övertyga en potentiell fiende att vi förmår försvara vårt land.

I Yles engelskspråkiga nyheter noterades våren 2016 att Finland står på fjärde plats i världen i fråga om andelen av befolkningen som har militär skolning. Bara Nordkorea, Vietnam och Israel går före oss, men detta räcker inte. Vi är inte en kärnvapenmakt och har inte all den utrustning som behövs.

Problemet med försvarets trovärdighet skulle vara löst om vi vore medlemmar av Nato. USA:s biträdande försvarsminister sade på hösten 2016 att landet förbinder sig till att försvara andra Natoländer, men inte sådana som står utanför. Ur försvarssynpunkt borde vi alltså ansluta oss till Nato, såsom de baltiska länderna har gjort.

Ur rysk synpunkt är det inte önskvärt att Finland ansluter sig till Nato. Finland som Natomedlem skulle uppfattas som ett hot mot de centrala ryska områdenas säkerhet. Med andra ord, skulle enbart de ryska synpunkterna tas i beaktande borde vi inte ansluta oss till Nato.

Hur borde man då tackla problemet? Militären betonar vår försvarsförmåga, men andra faktorer spelar också in. I en UM-utredning 2016 om de möjliga konsekvenserna av ett finländskt Natomedlemskap, konstaterades att Finland vid anslutning förväntas bidra med över 70 högt rankade militära representanter i Natos permanenta organ vilket kännbart skulle öka antalet högre militära poster i Finland.

Dessutom förutsätter Nato att varje medlemsland använder två procent av sin bnp till att upprätthålla armén. Vi är långt ifrån det i dagens läge. I princip borde Finland således avsevärt öka sina militärutgifter. Vilken officerare skulle vilja motsätta sig något sådant? Vi kan således inte låta frågan avgöras enbart av våra officerare för de har här ett egenintresse.

Det strategiskt viktigaste i dagens värld för en stormakt är att behärska luftrummet. Detta görs med radar, satelliter, interkontinentala missiler och flygplan. Finland finns knappast till i ett stormaktsperspektiv, om inte som ett överflygningsområde eller, alternativt, ur försvarssynpunkt, som en bas för fiendens missiler.

I UM:s utredning konstateras klart att Natos flygstridskrafter kan försvara Baltikum effektivt endast genom att flyga in över Sverige och Finland eftersom Ryssland har sin starka militärbas i Kaliningrad från vilket landet kan kontrollera Östersjön. Med andra ord, om Finland ansluter sig till Nato torde vi vara tvungna att gå med på att Natos flygstridskrafter använder Finland som luftrum vid ett försvar av de baltiska länderna. Ur en rysk synpunkt är vi då med i kriget, om ett sådant utvecklas mellan Ryssland och Baltikum.

Finlands utrikespolitiska linje har varit att sträva efter att stå utanför internationella militära konflikter. Enligt den doktrinen borde vi inte hjälpa de baltiska länderna om Ryssland attackerar dem för då får vi själva ryssarna på halsen.

Beslutet om Nato eller inte Nato skulle vara enkelt om det fanns garantier för att Finland verkligen skulle kunna stå utanför alla tänkbara internationella militära konflikter. Oberoende om vi är medlemmar eller inte verkar det vara så att om en militär konflikt uppstår i Baltikum skulle det ligga i Rysslands intresse att ta över luftrummet över Finland innan någon annan, det vill säga Nato, tar det. Sannolikt skulle ingendera fråga oss om lov. Hur vi än handlade skulle vi vara inblandade.

I detta läge verkar det som om Nato skulle dra oss med sig, särskilt om Ryssland agerar oskickligt och ökar finländarnas och svenskarnas oro över sin säkerhet. Om ett medlemskap vore bättre än nuläget eller några andra alternativ är svårt att säga. Om man har att välja mellan två alternativ – om vilka man inte med säkerhet kan veta vilket som är det bättre – bör man, enligt kinesisk filosofi, exempelvis uttryckt i Mah-Jong spelet, inte välja någondera, utan vänta tills det blir klart vilket alternativ är bättre.

Själv tror jag inte på att USA vill ha oss med i Nato för vår egen säkerhets skull utan handlar utifrån sina egna intressen. Därför skulle jag inte heller lyssna till USA:s sirensång utan hålla huvudet kallt så länge det är möjligt. Men försvarsutgifterna skulle jag nog omedelbart börja öka kännbart.

Juuso Salokoski pensionerad bankir, Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00