Problemet med de papperslösa blir bara värre

Tyvärr har jag känslan att om ingenting görs, med eller för eller mot, våra papperslösa, så kommer problemet att bara bli värre.

Den antidemokratiska utvecklingen i Ungern som Tommy Westerlund beskriver (HBL 6.12) verkar förbluffande. För tio eller 15 år sedan tycktes Ungern vara en reell och stabil demokrati. Men sedan hände något. Vad var det? Kan det upprepas i andra "reella och stabila" demokratier? Som Finland?

Före Ungerns socialistiska period 1949–1989 hade landet både demokratiska och antidemokratiska – till och med fascistiska – strömningar. Under de 40 åren kunde ingen av dessa tillåtas, eftersom båda var mot den officiella ideologin. Men de dog inte bort, och efter 1989 har båda blivit aktiva igen.

Den antidemokratiska bilden av Ungern var och är nationalistisk. Jag vill lyfta fram Trianonfördraget (1920), som delade dubbelmonarkin Österrike-Ungern radikalt. Många ungrare anser det ännu i dag för ett bedrägeri som rövade deras land på över halva dess areal – bland annat. En ungersk nationalist kan utan vidare tycka att Slovakien, Kroatien och halva Rumänien egentligen borde höra till Ungern. Denna känsla av en ojust omvärld är en utmärkt grogrund för chauvinism som får folk att önska sig en stark nation med en stark ledare. Vilket faktiskt påminner om Ryssland i dag.

Inte heller slaget vid Mohács (1526) har glömts. Kungariket Ungern krossades när ungrarna försvarade (kristna) Europa mot (muslimska) Osmanska riket. Men har omvärlden, resten av Europa, någonsin visat sig tacksam?

Så har man 2015, folkvandringen. Tiotusentals, kanske mer, människor tar sig till Ungern. Nej, inte för att stanna där, de vill komma vidare. Det är inte invandring, men visst är det massor av utlänningar som, om än tillfälligt, vistas i landet, även om de inte borde vara där (enligt EU:s regler borde de väl ha stannat i Grekland). Om jag mötte, på stan eller bygatan, ettusen nya migranter eller två varje dag kunde jag nog förlora förtroendet för min regering och det övriga statsmaskineriet. Jag skulle tvivla, starkt, att de har koll på vad som händer. Så kanske skulle också jag rösta för någon som lovar att bygga ett staket vid gränsen för att stoppa all trafik, någon som Viktor Orbán ... Kanske kunde det hela bli ett nytt Mohács!

Jag tror inte att finska nationalister finner någonting i stil med Trianon eller Mohács i vår egen historia. Och 2015 hade vi inte heller samma transittrafik som ungrarna. Men nog finns det en obehaglig faktor här – de papperslösa som Susanna Ginman skrev om i HBL-ledaren (3.12). Tills vidare märks de just inte. Men man kan inte säga att orsaken är deras ringa antal – enligt Ginman vet man ju inte hur många de är. Väntar vi på att någonting händer med dem, någonting som vi måste märka? Eller hoppas vi bara att de försvinner? Av sig själva? Tyvärr har jag känslan att om ingenting görs, med eller för eller mot, våra papperslösa, så kommer problemet att bara bli värre.

Sakari Aaltonen Helsingfors

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54